De flesta privatanställda tjänstemän, där Unionen har sina medlemmar, har inte någon gång varit sjukskrivna mer än 14 dagar under 2012 – 2018, det visar en ny studie gjord av Karolinska Institutet. Men hade man en psykisk diagnos var risken större att man var sjukskriven länge. Antalet sjukskrivningsdagar ökar dessutom för personer med psykiska diagnoser - allra mest för kvinnor.
Publicerad 17 feb. 2022
Häromdagen kom också nya siffror från Försäkringskassan om att de psykiska diagnoserna, varav en majoritet stressrelaterade, ökade markant det sista kvartalet 2021.
Det är inget snack om att pressen i arbetslivet är stor, även om den stress många upplever i livet utanför jobbet ofta bidrar till att situationen till slut blir ohållbar.
Balans i arbetslivet har länge varit en av Unionens viktigaste frågor. Det är viktigt att känna att man har möjlighet att styra över sitt arbete, att kraven på vad man ska prestera är rimliga och att de finns en reell möjlighet till återhämtning efter en intensiv arbetsperiod.
En Unionenmedlem trivs i regel på jobbet och vill och kan jobba mycket när det krävs. Men med ett mer gränslöst arbetsliv blir det svårare att känna den där balansen i livet där man orkar ge sitt bästa på jobbet samtidigt som man hinner med vänner, familj och intressen utanför jobbet. När man har jobbet i telefonen kan man ju jobba nästan jämt.
När Unionen frågar arbetsmiljöombuden på våra arbetsplatser, får den psykosociala arbetsmiljön sämre betyg än den fysiska arbetsmiljön. Bara en tredjedel av arbetsmiljöombuden svarar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ens diskuteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. De säger också att chefers kunskaper om risker i arbetsmiljön är sämre när det gäller den psykosociala arbetsmiljön än den fysiska arbetsmiljön. Och bara en tredjedel av arbetsmiljöombuden uppger att företagshälsovården används som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Psykisk ohälsa är en växande orsak till sjukskrivning och det är allvarligt och måste bemötas. Vi behöver mer forskning på området. Idag bedrivs tyvärr väldigt lite forskning kring tjänstemäns sjukskrivning. Trots att varningslamporna blinkar för den psykosociala arbetsmiljön ligger tyngdpunkten i arbetsmiljöarbetet väldigt ofta på den fysiska arbetsmiljön. Kanske inte konstigt eftersom den är lättare att mäta och värdera. Men att inte ta tag i den sociala och organisatoriska delen av arbetsmiljön bara för att det kan upplevas som svårare, är ingen hållbar väg framåt.
När en person drabbas av sjukdom behöver rehabiliteringen komma i gång snabbt. Det är en viktig framgångsfaktor som gör att risken för långvarig sjukskrivning minskar. Men idag kommer rehabiliteringen ofta igång alldeles för sent. Och när insatserna har påbörjats är det inte alltid man kan fullfölja dem eftersom den sjukskrivnes ersättningen upphör.
Fack och arbetsgivare har tillsammans en viktig roll att spela för att undvika sjukskrivning genom att ta tillvara arbetsförmåga genom arbetsanpassning, eller för att underlätta återgång i arbete. Inom Kommun- och regionala sektorn och för arbetare i privat sektor finns genom parternas försorg stöd som arbetsgivare kan söka för rehabilitering. Något motsvarande för privata tjänstemän finns inte idag.
Det har gjorts en del bra förändringar i regelverket kring sjukskrivningar det senaste året, men väldigt mycket återstår. En del handlar om regelverket, en del handlar om hur vi agerar på arbetsplatserna.
Vi måste bromsa sjukskrivningarna. Det ska kännas lustfyllt att gå till jobbet!
Martin Linder Förbundsordförande Unionen
2022-02-17
