Kollar ditt företag upp folk på facebook innan anställning? Brukar din chef kika på anställdas sociala medie-konton lite nu och då? Troligen bryter de då mot lagen. Unionens dataskyddsombud förklarar varför.
Publicerad 19 okt. 2022
Att vid rekrytering kolla upp folk på sociala medier är idag snarare regel än undantag. Varför inte, liksom. Det är ett snabbt sätt att få en ganska bra bild av en person. Verkar hon ha ett stabilt socialt nätverk? Vad gör hon på fritiden? Sportar hon och tar hand om hälsan? Eller har hon kontroversiella, politiska åsikter? Oskyldigt kan tyckas, men att slentrianmässigt scanna av folk på det sättet är inte tillåtet enligt GDPR.
– Det är alltid tillåtet att samla in de normala personuppgifterna vid rekrytering, som personligt brev, cv och referenser. Men normalt sett är det inte motiverat att scanna av någons sociala medie-konton. Ju mer integritetskänsliga och privata uppgifter är, desto starkare måste motivet vara. Det krävs att man gör en ordentlig analys innan och verkligen kan motivera varför just dessa uppgifter behövs, säger Martin Hemberg, dataskyddsombud på Unionen, med bakgrund på Integritetsskyddsmyndigheten.
Ska du exempelvis jobba som säljare eller receptionist är detta generellt sett inte tillåtet. Vid en högre befattning med stort ansvar skulle det kunna vara motiverat.
– Sedan bör vi skilja på olika sociala medier. Facebook och instagram är något helt annat än linkedin, som snarare fungerar som ett offentligt cv.
Och om man kommer fram till att jo, det är motiverat göra denna koll, så ska det alltid meddelas i förväg.
– Det är ett absolut krav. Så fort du registrerar din ansökan hos en rekryterare ska du få information om exakt vilka personuppgifter som samlas in och i vilket syfte.
Om jag är obekväm med att en potentiell arbetsgivare scannar av min facebooksida, vad kan jag göra då?
– Då kan du invända mot förfarandet och fråga vad de har för skäl. De måste kunna visa på starka skäl.
Att så många ändå gör det här, är det ett tecken på samvetslöshet eller okunskap?
– Jag tror att det finns en stor okunskap kring lagstiftningen, samtidigt ska man komma ihåg att den nu har gällt sedan 2018. Och egentligen gällde liknande regler redan innan, när vi hade personuppgiftslagen, så det här borde inte vara några nyheter.
Det är inte bara vid en rekrytering som arbetsgivare kikar på folks sociala medier. Det är inte ovanligt att chefer scannar av medarbetares konton lite nu och då.
– Att slentrianmässigt kolla upp anställda på sociala medier är inte tillåtet. Det måste alltid finnas goda skäl, och du som anställd måste alltid informeras i förväg.
Men vi har ju sett fall där folk har blivit av med jobbet på grund av saker de skrivit på facebook. Hur går det då till?
– Om företaget uppmärksammas på att en anställd skriver saker som går emot företagets policy, kanske uttrycker sig grovt rasistiskt, så kan det finnas goda skäl att kolla upp saken. Då är det inte fråga om slentrianmässig övervakning, säger Martin Hemberg.
Nästa artikel
Det pratas mycket om källkritik i skolan, men även i jobbet behöver man öva upp sitt källkritiska öga.
– Inte minst för att kunna fatta korrekta beslut. I alla jobb som handlar om att dra slutsatser utifrån information för att sedan fatta beslut är det viktigt att vara källkritisk, säger Mattias Svahn, forskare på med fokus på desinformation, på FOI totalförsvarets forskningsinstitut.
För vi utsätts i princip dagligen för felaktig information. Mattias Svahn säger att man visserligen bör skilja på desinformation och misinformation, där den senare har blivit felaktig av misstag. Desinformation däremot är medvetet skapad och planterad för att vara felaktig.
– Vad gäller beslutsfattande så kan båda leda till samma utfall, alltså ett felaktigt beslut. Men det är bra att förstå att vi lever i en värld där aktivt planterad desinformation, med syfte att påverka handläggningsbeslut, förekommer.
Det är inte ovanligt att man borstar av sig risken med ”varför skulle någon gå på mig”, men där invänder Mattias Svahn.
– Ingen är en obetydlig människa! Varje medarbetare som fattar beslut i sin yrkesroll är intressant för bedragare att påverka.
På vilket sätt kan felaktig information skada mig och min arbetsplats?
– Informationspåverkan kan användas i ekonomiska syften, som klassiska svindlerier eller att man vill sälja på dig något som inte är lämpligt.
Han påpekar att bara de senaste månaderna har det dykt upp allt fler deepfakes, där man bygger en digital kopia av en person, som kan säga eller göra vad som helst. Exempelvis kom det en deepfake-video där Ukrainas president Zelensky uppmanade sitt folk att kapitulera. Och det finns ett färskt exempel där en anställd på ett finansbolag i Hongkong blev uppringd av sin ”chef” i ett videomöte, och tillsagd att föra över 25 miljoner dollar till ett annat konto.
– Än så länge är deepfake-chefer mest anekdotiska historier. Det är vanligare att göra deepfakes på offentliga personer, politiker och kändisar, där det finns stora mängder träningsdata för AI att använda sig av, men det är inte science fiction längre. I en nära framtid kan det komma mindre spektakulära saker, som offentliga dokument eller licenser, eller en pdf på ett beslutsunderlag som ser korrekt ut, som får dig att röja affärshemligheter eller flytta pengar till fel konto, säger han och lägger till:
– Fast förmodligen är klassiska bedrägerier, där en människa kontaktar dig, fortfarande vanligare.
Men vi behöver inte bara ifrågasätta information, utan också ha tillit till vissa källor. Kritik och tillit måste samspela. Därför pratar allt fler nu även om källtillit.
– Man ska inte vara källkritisk in absurdum, för då kanske man börjar misstro även det som är trovärdigt och sant. Så tro på de källor du är van att tro på, som etablerade nyhetsmedier med ett långt ”track record”.
Mattias Svahn, forskare på FOI, totalförsvarets forskningsinstitut, tipsar.
Källkritik: Tänk efter två gånger
Tänk efter två gånger innan du agerar. Framförallt om du ska fatta ett större beslut. Ganska ofta finns det diskrepanser, som att länken du uppmanas klicka på är lite för lång eller att det finns något stavfel. Om något känns konstigt, är det ofta konstigt. Och det är sällan det är så brådskande att du inte kan lägga fem minuter på att fundera ett varv till, kontakta en kollega eller myndighet för dubbelkoll.
Källtillit: Välj vilka du litar på
Idag är antalet källor i stort sett obegränsat, och valet mellan dem faller på dig som enskild individ. Det finns en fara i att bli cynisk och tro att allt är fejk. För jo, det finns seriös journalistik, välunderbyggd forskning och myndigheter som vill väl. Våga lita på det.
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
