Allmän förhandlingsrätt

Reglerna för den grundläggande förhandlingsrätten för fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och enskilda arbetsgivare finns i 10 § medbestämmandelagen (MBL). Där regleras vilka som har rätt att  förhandla och vilka frågor som omfattas av rätten.

Om förhandlingsfrågan på något sätt rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och förhandlingen förs för en eller flera medlemmar så omfattas det av förhandlingsrätten.

Enskilda arbetstagare saknar förhandlingsrätt. På arbetsgivarsidan däremot så har både enskilda arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer förhandlingsrätt.

Rätten att förhandla motsvaras av förhandlingsskyldighet

Förhandlingsrätten motsvaras av en skyldighet för motparten att delta i förhandling . Innebörden av förhandlingsskyldigheten framgår av 15 § MBL och säger att:

• part som kallas till förhandling är skyldig att inställa sig till förhandlingssammanträde ( parterna kan komma överens om annan form för förhandlingen, till exempel telefonmöte)

• parterna ska motivera sina ståndpunkter i förhandlingsfrågan

• parterna ska ge motparten sådan information som gör det möjligt för denne att ta ställning i förhandlingen

• parterna ska ge förslag till lösning av förhandlingsfrågan

Det är inte tillräckligt att inställa sig till förhandling , utan man ska som part också bidra till att föra förhandlingen framåt, och gå in i saklig överläggning med motparten om förhandlingsfrågan. I detta ligger en skyldighet för parten att tala om grunderna för sitt ställningstagande och uppge de omständigheter som enligt dennes mening styrker de fakta denne åberopar. Den förhandlingsskyldige ska lämna fullständig information i den aktuella förhandlingsfrågan.

Förhandlingsskyldigheten innebär däremot ingen skyldighet att komma överens i förhandlingsfrågan.

Genomföra en förhandling

I 16 § MBL finns regler om när en begärd förhandling senast ska påbörjas. Parterna har ett gemensamt ansvar för att förhandlingarna blir av, och syftet med reglerna i MBL är att undanröja möjligheterna för den ena parten att förhala förhandlingarna. Reglerna hindrar dock inte att förhandlingarna ajourneras eller genomförs vid flera tillfällen. Parterna kan också komma överens om att förlänga de tidsfrister som bestäms i 16 §.

Förhandlingar ska bedrivas skyndsamt. Om en part medvetet fördröjer förhandlingar kan det medföra skadeståndsansvar.

En part har rätt till ajournering av förhandlingen om det finns godtagbara skäl, till exempel överläggning med medlemmarna eller konsultation med experter, eller helt enkelt behov av vila.

Läs mer om hur du förbereder dig för och genomför en förhandling

Förhandlingsvägran

Om en förhandlingsskyldig part inte inställer sig till förhandling som arbetstagarorganisation eller arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare kallat till så gör sig den skyldig till förhandlingsvägran. Det har ingen betydelse om parten anser att frågan eller tvisten inte är förhandlingspliktig, eller om den förhandlingsskyldige är övertygad om att man har rätt i frågan.

Förhandlingsframställan sänds på avsändarens risk. Det innebär att man måste kunna styrka att motparten verkligen fått framställan till sig för att kunna driva en talan om förhandlingsvägran.

Om arbetsgivaren varken infinner sig vid en föreslagen tidpunkt för förhandling eller på något annat sätt tar kontakt med den som begärt förhandling inom de tidsfrister som tas upp i 16 § MBL, så har den gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. Ta kontakt med Unionens regionkontor i fall situationen uppstår.