Arbete på obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) och ersättning

Vad betyder obekväm arbetstid och vad är ob-tillägg?

Begreppet ”obekväm arbetstid” används vanligtvis inte i Unionens  kollektivavtal , utan där benämns det ofta ”förskjuten arbetstid”. Obekväm arbetstid innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd till kvällar och helger.

Ob-tillägg brukar användas som ett samlat begrepp för extra ersättning som betalas för ordinarie arbete på obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid), det vill säga kvällar, nätter och helger. Regler om extra ersättning för sådant arbete finns i Unionens kollektivavtal , oftast under rubriken "Ersättning för förskjuten arbetstid".

Regler för obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Din arbetsgivare kan förskjuta din ordinarie arbetstid och förlägga hela eller delar av den till obekväma arbetstider. Du bör få information om detta senast 14 dagar i förväg. Arbetsgivaren bör också informera dig om hur länge arbetstiden kommer att vara förskjuten. Ibland kan skrivningar i kollektiv- eller anställningsavtal begränsa din arbetsgivares möjlighet att förskjuta din arbetstid.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) ska inte förväxlas med övertid, som din arbetsgivare kan beordra för akuta oplanerade händelser. Övertid kan också vara förlagd till obekväma arbetstider, men då arbetar du utöver din ordinarie arbetstid och då gäller de regler som finns för övertidsarbete.

Ersättning för obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) – så kallat ob-tillägg

För att du ska ha rätt till extra ersättning för arbete på obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) krävs att din arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal där det är reglerat. Ersättningen kan variera utifrån vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats
och hur reglerna är utformade, så det är viktigt att du kollar upp vad som gäller för dig. Se vad som står i ditt kollektivavtal. Rubriken ”Ersättning för förskjuten arbetstid” hittar du vanligen kollektivavtalet om "Allmänna anställningsvillkor” eller i en särskild överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst. 

Om det inte finns kollektivavtal bör du se till att det istället skrivs in motsvarande regler om ersättning för arbete på obekväm arbetstid i ditt  anställningsavtal . 

Skillnad på ersättning vid obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) och vid övertid

Enligt kollektivavtal så ersätts övertid med högre ersättning än obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid). Du kan inte få ersättning för obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) och övertidsersättning samtidigt. Jobbar du övertid så gäller reglerna om övertidsersättning. 

Den vanligaste ersättningen i kollektivavtal för arbete på obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Vardagkvällar klockan 18.00 - 24.00

I de flesta avtalen är ersättningen per timme månadslönen dividerad med 600 under vardagkvällar klockan 18.00 – 24.00.

Exempel:

Anta att du har en månadslön på 30 000 kronor och enligt ditt ordinarie schema tre arbetspass, måndag - onsdag, som ligger mellan klockan 12.00 och 20.00, det vill säga sex timmar av dessa timmar är förlagda på obekväm arbetstid. Din ersättning utöver ordinarie lön för dessa timmar blir:

6 timmar x 30 000 kronor/600 = 300 kronor

Nätter klockan 00.00 - 07.00

I de flesta avtalen är ersättningen per timme månadslönen dividerad med 400 under nätter måndag till lördag klockan 00.00 - 07.00.

Observera att under perioden klockan 00.00 - 05.00 är det nattvila och normalt inte tillåtet att arbeta. Genom kollektivavtal kan det dock vara tillåtet att arbeta även dessa timmar.

Exempel:

Anta att du har en månadslön på 30 000 kronor och enligt ditt ordinarie schema ett arbetspass, måndag - tisdag, som ligger mellan klockan 19.00 och 02.00. Det innebär att fem timmar av dessa timmar är förlagda på obekväm arbetstid på kvällstid och två av timmarna är förlagda till obekväm arbetstid natt. Din ersättning utöver ordinarie lön för dessa timmar blir:

5 timmar x 30 000 kronor/600 = 250 kronor samt
2 timmar x 30 000 kronor/400 = 150 kronor

Totalt: 250 kronor + 150 kronor = 400 kronor

Lördagar och söndagar

I de flesta avtalen är ersättningen per timme månadslönen dividerad med 300 under perioden lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00.

Exempel:

Anta att du har en månadslön på 30 000 kronor och enligt ditt ordinarie schema har du ett arbetspass en lördag klockan 10.00 -16.00, det vill säga hela passet är förlagt till obekväm arbetstid. Din ersättning utöver ordinarie lön för dessa timmar blir:

6 timmar x 30 000 kronor/300 = 600 kronor

Storhelger

I de flesta avtalen är ersättningen per timme månadslönen dividerad med 150 under storhelger som till exempel jul, nyår, påsk, midsommar med mera. Exakt vilka klockslag och dagar som gäller för ersättningen kan variera mellan olika kollektivavtal , så det är viktigt att du kollar upp det i det avtal som gäller på din arbetsplats.

Exempel:

Anta att du har en månadslön på 30 000 kronor och enligt ditt ordinarie schema har du ett arbetspass en nyårsdag klockan 11.00 - 18.00, det vill säga hela passet är förlagt till obekväm arbetstid. Din ersättning utöver ordinarie lön för dessa timmar blir:

7 timmar x 30 000 kronor/150 = 1 400 kronor

Vad gäller om du jobbar deltid?

För deltidsanställda räknas deltidslönen om så att den motsvarar en heltidslön, när man beräknar ersättningen per timme.