Tjänstledighet för studier

Lag eller avtal kan ge rätt till ledighet för studier

Att vara tjänstledig innebär att du är ledig utan lön eller annan betalning från din arbetsgivare. Som huvudregel tjänar du inte in rätt till semesterlön när du är tjänstledig.

Enligt studieledighetslagen har du rätt till tjänstledighet för studier om du varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren (så kallad kvalificeringstid).

Vad du vill studera väljer du själv. Studierna behöver inte ha något med arbetsuppgifterna att göra, men utbildningen ska ha viss planmässighet (alltså inga självstudier). Tjänstledighet beviljas för den tid utbildningen tar, oavsett hur lång tiden är. Du har inte rätt att ensidigt förändra ledighetstiden eller byta ut studierna till andra än de du har fått godkänt från arbetsgivaren.

Du har rätt till ledighet för både heltids- och deltidsstudier. Rätten omfattar den tid du behöver för studierna. Vid deltidsstudier är du alltså arbetsskyldig under den tid som du inte behöver för att uppnå ditt studiemål.

Det krävs att arbetsgivaren har beviljat din ledighet för att den ska börja gälla. Om det finns kollektivavtal kan arbetsgivaren skjuta på den begärda ledigheten i upp till sex månader. Vill arbetsgivaren skjuta på ledigheten längre än så behöver den fackliga organisationen godkänna det. Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i maximalt ett eller två år, beroende på hur lång din begärda studieledighet är. Om din ledighet inte beviljas kan du väcka talan i domstol, men det kan du göra först efter ett år om du har ansökt om ledighet upp till en vecka och efter två år om det gäller längre ledighet.

Ansöka om tjänstledighet för studier

Se till att du har god framförhållning med din ansökan. Då ökar dina möjligheter att få den beviljad i tid till studiestarten. Med tanke på att arbetsgivare med kollektivavtal har rätt att skjuta upp ledigheten högst sex månader utan godkännande från den fackliga organisationen bör du som jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal , om det är möjligt, ansöka om ledigheten minst sex månader innan studiestarten.

Ett tips är att använda följande formulering i din ansökan:

”Jag begär tjänstledigt för studier under förutsättning att jag kommer in på sökt utbildning”. Då faller ansökan automatiskt om du inte blir antagen och du behöver inte heller vänta med ansökan på grund av att du inte vet om du kommer in eller inte.

Särskilda regler i kollektivavtal för studieledighet med kompetensstöd

Från den 1 oktober 2022 är det möjligt för dig som är mitt i arbetslivet att söka ett ekonomiskt fördelaktigt omställningsstudiestöd hos CSN för upp till ett års heltidsstudier. De flesta som har kollektivavtal på sin arbetsplats kan utöver det grundläggande omställningsstudiestödet också få ett kompletterande studiestöd från sin omställningsorganisation . Det kompletterande studiestödet kan ges som en del av kompetensstödet om du är i anställning eller som en del av omställningsstödet om du är mellan jobb.

I de flesta av Unionens kollektivavtal * finns särskilda regler för ledighet för studier om du har beviljats kompetensstöd , som ersätter eller kompletterar lagens regler. Utgångspunkten är att du ska ha möjlighet att vara ledig för studierna. Du ska även ha möjlighet att vara ledig för validering eller certifiering av dina yrkeskunskaper, om din omställningsorganisation har godkänt dessa insatser. 

*Gäller de flesta av Unionens kollektivavtal under förutsättning att man omfattas av huvudavtal .

Du har rätt att vara ledig även om det innebär en olägenhet för arbetsgivaren. Detta får arbetsgivaren i princip tåla. Om ledigheten däremot innebär en allvarlig störning får arbetsgivaren neka dig ledighet trots att du beviljats kompetensstöd . Ett exempel på detta skulle kunna vara att flera arbetstagare samtidigt ansöker om ledighet på ett sätt som leder till allvarlig störning för verksamheten. 

Om arbetsgivaren nekar dig ledighet trots att du beviljats kompetensstöd ska du kontakta Unionen. Om arbetsgivaren nekat ledighet trots att ledigheten inte innebär en allvarlig olägenhet för arbetsgivaren kan denna bli skyldig att utbetala ett skadestånd både till dig och till Unionen.

Rätt att avbryta ledigheten

Du har rätt att avbryta din ledighet i förtid. Beroende på hur lång ledighet du har beviljats, kan din arbetsgivare skjuta på återgången i arbete en viss tid. Om du är ledig mer än en vecka men mindre än ett år, kan arbetsgivaren skjuta fram återgången i två veckor. Vid längre ledigheter gäller en månad. Om ledigheten är kortare än en vecka har du rätt att återgå i arbete omedelbart om du avbryter ledigheten.

Efter studieledigheten

Efter din studieledighet har du enligt studieledighetslagen rätt att få samma eller likvärdiga arbetsuppgifter och anställningsvillkor som du skulle ha haft om du inte varit ledig. Du ska inte hamna i sämre ställning i relation till dina kollegor på grund av tjänstledigheten. Det finns därför goda argument för att du har rätt att följa med i den allmänna löneutvecklingen. Det kan dock ha hänt saker på din arbetsplats, till exempel omorganisationer, som gör att du inte får exakt likadana arbetsuppgifter eller villkor som tidigare. Observera att du inte är berättigad till arbete på lovdagar som infaller under studietiden, om du inte gjort en särskild överenskommelse om detta.

Fackliga utbildningar

När det gäller ledighet för fackliga utbildningar är rätten till ledighet prioriterad. Du behöver exempelvis inte någon kvalificeringstid för sådan ledighet. Det finns särskilda bestämmelser om fackliga utbildningar i förtroendemannalagen .

Utbildning i svenska för invandrare (SFI)

När det gäller ledighet för utbildning i svenska för invandrare (SFI) finns det särskilda bestämmelser och det är istället svenskutbildningslagen som gäller. Enligt den har alla arbetstagare, oavsett anställningsform och sysselsättningsgrad , rätt att vara lediga från sin anställning för att gå kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola. Arbetsgivare har inte någon skyldighet att betala ut lön i samband med ledigheten, men den lediga tiden är semesterlönegrundande i sin helhet enligt 17 b § semesterlagen . Om utbildningen är en påbyggnadsutbildning i svenska är det dock studieledighetslagen , med andra regler, som gäller.

Inför ledigheten ska kommunens studiesamordnare, arbetsgivaren och en facklig representant, om det finns kollektivavtal på din arbetsplats, ha ett samråd för att lösa frågor om ledigheten i en överenskommelse. Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen görs det utan någon facklig representant. Du som ska gå utbildningen bör också delta på något sätt. Överenskommelsen ska ta hänsyn både till dina och arbetsgivarens behov. Arbetsgivaren är sedan skyldig att ge dig ledigt enligt vad som bestämts i överenskommelsen. Om man inte kommer överens i samrådet har du enligt svenskutbildningslagen rätt att vara helt ledig från arbetet om det gäller heltidsstudier. Om det gäller deltidsstudier har du rätt att förkorta din normala arbetstid på arbetsplatsen till hälften.

Senast en månad innan ledigheten börjar måste du meddela din arbetsgivare att du vill vara ledig för utbildningen. Men det är bra om du har så god framförhållning som möjligt. 

Du har rätt att avbryta ledigheten i förväg och gå tillbaka till arbetet i samma omfattning som före ledigheten. I så fall ska arbetsgivaren få information om det så snart som möjligt. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta dig komma tillbaka till arbetet tidigare än två veckor efter det att du har meddelat att du har avbrutit studierna.

Du har rätt att få samma eller likvärdiga anställningsvillkor efter ledigheten som du skulle ha haft om du inte varit ledig.

Möjligt att få tillfälligt sänkt avgift

Som yrkesverksam medlem i Unionen betalar du medlemsavgift i relation till din inkomst. Om din inkomst tillfälligt minskar kan du ha rätt till sänkt medlemsavgift. Mer om reglerna för tillfälligt sänkt avgift.