Tystnadsplikt kan gälla i förhandling
Syftet med tystnadsplikt är att undvika skada och den kan gälla både fackliga företrädare och arbetsgivare. Läs om tystnadsplikt och vad du som förtroendevald ska tänka på vid förhandlingar om tystnadsplikt.
Syftet med tystnadsplikt är att undvika skada och den kan gälla både fackliga företrädare och arbetsgivare. Läs om tystnadsplikt och vad du som förtroendevald ska tänka på vid förhandlingar om tystnadsplikt.
Syftet med tystnadsplikt är att med minsta möjliga hemlighetsmakeri gentemot de anställda undvika att skada företaget och/eller enskilda personer.
Förhandlingar som gäller enskilda individer bör alltid omfattas av tystnadsplikt gentemot övriga anställda på arbetsplatsen. Det måste dock alltid begäras av någon part att förhandlingen/informationen ska omfattas av tystnadsplikt. Det sker inte per automatik.
Det är de fackliga företrädarna som normalt kan åläggas tystnadsplikt eftersom det är de som har rätt till olika typer av information med stöd av 19 § medbestämmandelagen (MBL).
Den informationsskyldighet som gäller i samband med förhandlingar (enligt 15 och 18 §§ MBL) är däremot ömsesidig, och innebär att även arbetsgivaren och den organisation denne tillhör kan åläggas tystnadsplikt med stöd av reglerna i 21 och 22 §§ MBL.
Om en arbetsgivare eller facket vill ha en viss information belagd med tystnadsplikt måste den parten begära förhandling med motparten om det. Det räcker inte att någon av parten bara säger att informationen är belagd med tystnadsplikt.
Om informationen lämnas i samband med en förhandling , till exempel gällande omorganisation, hanteras frågan om tystnadsplikt vid samma förhandling .
Tystnadspliktförhandlingen kan leda till uppgörelse som innebär att informationen bara får lämnas ut till ett fåtal personer, får offentliggöras efter en viss tidpunkt eller på ett visst sätt. Enligt 22 § MBL har dock ledamöterna i klubbstyrelsen alltid rätt att få ta del av informationen.
Kommer man inte överens i den lokala förhandlingen om tystnadsplikt för information som lämnats med stöd av 19 § MBL har facket rätt att begära central förhandling . Om facket avstår från central förhandling får arbetsgivaren gå direkt till Arbetsdomstolen . Om tystnadsplikten gäller information som lämnas i samband med förhandling gäller normalt kollektivavtalets förhandlingsordning , så var noga med att läsa i det kollektivavtal som gäller. Om inte enighet uppnås vid den lokala eller centrala förhandlingen ska den part som önskar tystnadsplikt föra frågan till domstol. Detta måste ske inom tio dagar från det att förhandlingen avslutats. Kontakta Unionens regionkontor för rådgivning.
Om en part påkallat förhandling om tystnadsplikt gäller den till dess att tvisten är avgjord, om inte den som begärt tystnadsplikt inser eller borde ha insett att kravet är obefogat. Arbetsgivaren kanske gör det mot bättre vetande eller av slentrian, och då kan facket bortse från den begäran. Var dock försiktig, för vid felbedömning av frågan kan det leda till skadeståndsansvar.
Helgfri vardag 09.00-17.00
Den 23, 27 och 30 december så stänger rådgivningen klockan 15.00
För att få rådgivning behöver du vara medlem i Unionen. Om det finns fackliga ombud på din arbetsplats kan du fråga dem.
På våra Råd & stöd sidor finns svar på många frågor om arbetsliv och anställning
Skriv till Unionen
Använd vårt kontaktformulär för att skicka ett mejl till Unionen.
Unionens a-kassa
Kontakta Unionens a-kassa på 0770-77 77 88 eller genom a-kassans sajt.
För dig som är arbetsgivare
Vid förfrågan om yttrande för arbetstillstånd, använd kontaktformuläret.