Vid sidan av Martin Linders återinvigningstal (kongressen öppnade ju officiellt redan den 1 oktober med ett digitalt möte) var första kvällen tillägnad den fackliga kampen som sker runt om i världen.
Publicerad 09 okt. 2023
IndustriALL Globals generalsekreterare Atle Höie gav ett svep över de utmaningar som fackligt engagerade möter i många länder idag. Ryssland, Ukraina, Myanmar och Belarus är platser där fackligt engagemang möter starkt motstånd från politiskt håll, och i flera länder riskerar fackligt engagerade långa fängelsestraff.
Detta var något som även kvällens andra internationella talare lyfte – Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast. Han vittnade om fängelsestraff på upp till 15 år för fackligt engagemang och protester mot den belarusiska diktaturen, och hur upp mot en miljon människor har flytt landet efter att de folkliga protesterna slagits ner med våld.
Fackliga internationella framgångar
På den positiva sidan berättade Atle Höie om internationella fackliga framgångar när det gäller livsfarliga arbetsmiljöer som förekommer vid upphuggning av fartyg (så kallad ship breaking). Där uttjänade och anonymiserade fartyg körs upp på stränder i länder som Pakistan och Indien för att sedan plockas isär bit för bit av arbetare utan ordentlig skyddsutrustning, och med överhängande risk för svåra arbetsskador eller dödsfall. Där har det internationella industrifacket nu bidragit till att verksamheten i Indien har styrts upp med ett betydligt bättre säkerhetstänk. Även inom textilindustrin finns nu viktiga överenskommelser på plats som en grund för bättre arbetsmiljö.
Zetterlund, Fröding och Sven-Ingvars
Eftersom Unionens
kongress
hålls i Karlstad ramades kvällen in med ett värmländskt och "många röster" tema. Monika Zetterlund, Gustaf Fröding och Sven-Ingvars, dök alla upp i en eller annan musikalisk form, ackompanjerade av bland annat Karlstads orkesterförening och Norrstrandsskolans musikklasser.
Nästa artikel
Att försvarare av fackliga och mänskliga rättigheter i Belarus som söker fristad i Sverige skickas tillbaka är skamligt. Sverige måste omedelbart upphöra med återsändandet av fackliga företrädare till Belarus. Ala Tsvirko, facklig aktivist som var med och ledde protesterna vid MAZ-fabriken i Minsk efter det illegitima presidentvalet 2020, har bjudits in att tala vid Unionens kongress . När Ala nu tvingas att lämna Sverige agerar Sverige i strid med sina internationella åtaganden.
Fria och oberoende fackföreningar bidrar till en starkare demokrati. Belarus – den diktatur som ligger närmast Sveriges gränser – är ett exempel på att motsatsen också gäller. Förtrycket mot de oberoende fackföreningarna och civilsamhället har stadigt hårdnat. Belarus måste omedelbart frige sina fångar fängslade för facklig verksamhet, häva kriminaliseringen av fria fackföreningar och hålla fria val.
Alltsedan de omfattande protesterna mot det massiva valfusket under presidentvalet 2020 har diktaturen under den illegitima Lukasjenkaregimen kraftigt skärpt förtrycket mot de demokratiska krafterna i Belarus. De fria och oberoende fackföreningar som organiserade strejker och aktioner under protesterna möttes av att regimen stämplade dem som extremister och terrorister, genomförde massarresteringar och stängde ned och förbjöd dem. Vi vet att 50 fackliga företrädare just nu hålls fängslade eller i fångenskap och vissa fängelsestraff är så långa som 15 år.
Unionen fördömer starkt kriminaliseringen av fria och oberoende fackföreningar och deras verksamhet, fängslandet och kvarhållandet av fackliga ledare och aktivister samt beslagtagandet av fackens tillgångar. Föreningsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som måste respekteras. Fackligt engagemang är inte extremism.
Vi står enade tillsammans med Internationella Fackliga Samorganisationen och dess medlemmar i kravet att alla belarusiska fackliga ledare och företrädare omedelbart måste friges, att hoten och trakasserierna måste upphöra och att alla hinder för fria och oberoende fackföreningar måste undanröjas.
FN-organet ILO:s historiska beslut om sanktioner i juni 2023, något som bara använts en gång tidigare i ILO:s historia – vittnar om det omfattande förtryck och den förföljelse fackligt engagerade i Belarus lever under samt om den belarusiska regimens totala oförmåga att leva upp de tydliga krav som världssamfundet genom ILO ställt genom åren.
Den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko har bjudits in att tala vid Unionens kongress . Ala var med och ledde protesterna vid MAZ-fabriken efter presidentvalet 2020. Såväl Migrationsverket som Migrationsdomstolen har nu avvisat Ala Tsvirkos begäran om skydd från den förföljelse som väntar henne i Belarus och Migrationsöverdomstolen har inte beviljat prövningstillstånd.
Sverige respekterar i nuläget inte ILO-resolutionens tydliga krav på att fackförenings- och människorättsförsvarare som riskerar förföljelse på grund av sitt fackliga engagemang inte ska återsändas till Belarus.
Rysslands pågående brutala och folkrättsvidriga fullskaliga invasion av Ukraina har också stor inverkan på Belarus. Lukasjenkaregimens underordning under Ryssland, som bland annat syns genom Rysslands användning av Belarus territorium för kriget, är ännu ett bevis på regimens avsaknad av demokrati och legitimitet.
Kraven på Rysslands fullständiga tillbakadragande av sina styrkor från Ukraina måste också gälla för Belarus territorium. Verkligt fria och rättvisa val i Belarus under internationell observation är ett av många nödvändiga steg för demokrati, mänskliga rättigheter och upprättandet av en rättsstat i Belarus.
Samtidigt finns också tecken som ger hopp för framtiden. Exilorganisationen Salidarnast har byggts upp av fackligt engagerade belarusier som sökt sin tillflykt utanför Belarus.
Salidarnast är grunden till en ny demokratisk fackföreningsrörelse i Belarus och som stort fackförbund i Europa tar vi i Unionen vårt ansvar att bidra till att det bygget kan ske igen i Belarus.
Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast vittnar för kongressen om fängelsestraff på upp till 15 år för fackligt engagemang och protester mot den belarusiska diktaturen, och hur upp mot en miljon människor har flytt landet efter att de folkliga protesterna slagits ner med våld.
