Vid sidan av Martin Linders återinvigningstal (kongressen öppnade ju officiellt redan den 1 oktober med ett digitalt möte) var första kvällen tillägnad den fackliga kampen som sker runt om i världen.
Publicerad 09 okt. 2023
IndustriALL Globals generalsekreterare Atle Höie gav ett svep över de utmaningar som fackligt engagerade möter i många länder idag. Ryssland, Ukraina, Myanmar och Belarus är platser där fackligt engagemang möter starkt motstånd från politiskt håll, och i flera länder riskerar fackligt engagerade långa fängelsestraff.
Detta var något som även kvällens andra internationella talare lyfte – Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast. Han vittnade om fängelsestraff på upp till 15 år för fackligt engagemang och protester mot den belarusiska diktaturen, och hur upp mot en miljon människor har flytt landet efter att de folkliga protesterna slagits ner med våld.
Fackliga internationella framgångar
På den positiva sidan berättade Atle Höie om internationella fackliga framgångar när det gäller livsfarliga arbetsmiljöer som förekommer vid upphuggning av fartyg (så kallad ship breaking). Där uttjänade och anonymiserade fartyg körs upp på stränder i länder som Pakistan och Indien för att sedan plockas isär bit för bit av arbetare utan ordentlig skyddsutrustning, och med överhängande risk för svåra arbetsskador eller dödsfall. Där har det internationella industrifacket nu bidragit till att verksamheten i Indien har styrts upp med ett betydligt bättre säkerhetstänk. Även inom textilindustrin finns nu viktiga överenskommelser på plats som en grund för bättre arbetsmiljö.
Zetterlund, Fröding och Sven-Ingvars
Eftersom Unionens
kongress
hålls i Karlstad ramades kvällen in med ett värmländskt och "många röster" tema. Monika Zetterlund, Gustaf Fröding och Sven-Ingvars, dök alla upp i en eller annan musikalisk form, ackompanjerade av bland annat Karlstads orkesterförening och Norrstrandsskolans musikklasser.
Nästa artikel
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera år med tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än tillsvidareanställning och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga arbetsmiljöombud som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet arbetsmiljöombud har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i samverkan på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
