I tidigare åtgärdspaket för att mildra konsekvenserna av coronavirusets spridning saknades stöd för små- och egenföretagare. Den 26 mars kom ett nytt paket, delvis utformat för att stötta egenföretagare. Men räcker det? Här reder vi ut de olika förslagen och vilka effekter de kan få.
Publicerad 26 mars 2020
2020-03-26
För att lindra konsekvenserna för små och medelstora företag la regeringen alltså den 25 mars fram ett krispaket för småföretagare, som i vissa fall även gäller egenföretagare med enskild firma.
Totalt satsas 100 miljarder kronor i ett paket med åtgärder, som listas nedan.
Bra, men det kommer att dröja innan pengarna landar på företagens konton.
- Vi välkomnar de nya förslagen men inser också att det kommer att dröja innan pengarna landar på företagens konton, eftersom flera av insatserna kräver myndighetsbeslut. Det är ett problem då många egenföretagare har akuta likviditetsproblem redan i dag, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl och tillägger:
- Därför anser vi att det ändå finns behov av att förstärka det här krispaketet ytterligare med åtgärder som får snabbare effekt.
För att stödja små och medelstora företag som är livskraftiga men som har hamnat i ekonomiska svårigheter under coronautbrottet föreslår regeringen en statlig lånegaranti.
Förslaget innebär att staten garanterar upp till 70 procent av de lån som bankerna ger ut till svenska företag. Garantin ska primärt stärka ekonomin i små- och medelstora företag och taket föreslås till 75 miljoner kronor per beviljat lån och företag.
Regeringen understryker i förslaget att de garanterade lånen inte ska användas till bonusar eller rörliga ersättningar annat än för vad som kan jämställas med det normala löneuttaget.
Företag som vill ansöka om lån med statlig kreditgaranti gör detta genom att vända sig direkt till en bank.
Mycket kommer att hänga på hur bankerna agerar.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det är bra att regeringen nu går in med lånegarantier, men risken är uppenbar att pengarna inte når de mest behövande företagen tillräckligt fort. Mycket kommer hänga på hur bankerna väljer att agera, konstaterar Katarina Lundahl.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter sänks under perioden 1 mars – 30 juni 2020. Enbart ålderspensionsavgiften kvarstår. Nedsättningen gäller för upp till 30 anställda och på den delen av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.
För branscher som drabbas särskilt hårt av coronautbrottet vill regeringen att staten ska stå för 50 % av den hyresnedsättning som fastighetsägare kan erbjuda hyresgästerna. Exempel på branscher som ska gynnas av denna åtgärd är sällanköpshandel, hotell och restaurangnäringen. Stödet söks retroaktivt av fastighetsägaren och gäller hyror för perioden 1 april – 30 juni.
Det kan bli en utdragen process och ingen garanti för att hyran verkligen sänks.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det är bra att det införs stöd för hyreskostnader, som kan vara en tung börda att bära för många företagare. Samtidigt är förslaget konstruerat på ett sätt som kan innebära strul och förseningar för företagaren, säger Katarina Lundahl och tillägger:
- Regeringen har uppmanat hyresvärdarna att vara tillmötesgående, men det är inget måste. Först måste företagaren omförhandla hyran, sedan täcker staten en del av sänkningen. Det kan bli en utdragen process och det finns inga garantier för att hyran verkligen sänks i slutändan.
Enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag ska enligt förslaget sätta av hela den skattepliktiga vinsten för 2019 till en periodiseringsfond. Vinsten, med ett tak på en miljon kronor, ska sedan räntefritt kunna kvittas mot framtida förluster i upp till sex år. Den återbetalda skatten fås ut genom att företagaren själv begär detta hos Skatteverket.
Det här kan ge bra hjälp till många företag.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det här kan ge bra hjälp till företag som nu tyngs av förluster men som tidigare varit vinstdrivande.
För att kunna ta del av a-kassa vid arbetslöshet måste egenföretagare upphöra med näringsverksamheten, antingen genom att lägga ner sin verksamhet eller lägga företaget vilande. En företagare får dock bara lägga sitt företag vilande och samtidigt få a-kassa en gång under en femårsperiod. Den regeln ändras nu tillfälligt.
Enligt regeringens förslag undantas företag som läggs vilande under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.
Viktigt och bra!
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- En bra och viktig regelförändring!
Egenföretagare som betalar moms på årsbasis ska kunna få anstånd med skatteinbetalningen på samma sätt som övriga företag. Förslaget har funnits med i tidigare paket, men tidsperioden förlängs nu. Förslaget gället moms som redovisas årsvis från den 27 december 2019 – 17 januari 2021.
Anstånd med betalning ses som en skuld i företagens balansräkning och på beviljade anstånd läggs en kostnadsränta på 1,25 % plus en anståndsavgift på 0,3 % per månad.
På årsbasis motsvarar det totalt sett 6,6 procent i effektiv ränta. Det är därför viktigt att tänka igenom effekterna av eventuella uppskov innan man gör dem.
Regeringen bör tillfälligt slopa räntan...
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Regeringen bör tillfälligt slopa räntan och avgiften för uppskjutna skatteinbetalningar för att inte ytterligare försvåra för svenska små- och egenföretagare.
Nästa artikel
[April 2020] Att coronapandemin har drabbat hela ekonomin har ingen missat. Det är svårt att förutspå effekterna, eftersom ingen vet hur länge den extraordinära situationen kommer att vara. Det drabbar också olika sektorer på olika sätt.
– Utvecklingen har gått väldigt fort och väldigt dramatiskt. Hur allvarligt det blir beror på hur långvarig krisen kommer att vara. Den förra finanskrisen slog hårt mot industrin, medan den inhemska ekonomin och tjänsteföretagen tuffade på, men den här krisen slår mot hela ekonomin och har i det första skedet drabbat tjänsteföretagen hårdast, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Hur ser det ut i olika branscher? Vi frågade några av de som vet.
Konsultbranschen brukar känna av såväl kriser som högkonjunkturer väldigt fort, eftersom den fungerar som en buffert för andra branscher. Coronakrisen är förstås inget undantag.
– Uppdrag förlängs inte och får kortare
uppsägningstid
, säger Unionens branschutredare Sven Ljung.
En annan försvårande faktor för konsultföretagen är att företag som vill använda sig av systemet för korttidsarbete med statligt stöd först måste visa att de gjort andra åtgärder för att förbättra situationen. Att göra sig av med konsulter är en typisk sådan åtgärd, även om det inte är ett generellt krav för att få stödet.
Läs mer om effekterna i konsultbranschen här.
Coronapandemin har lett till omfattande konsekvenser för hela samhället och ekonomin i stort och smått. Samtidigt som konsumtionen av exempelvis strömmad teve och video har ökat drar många företag in på annonsering och skjuter projekt och satsningar på framtiden.
Oavsett hur länge den extraordinära situationen fortsätter i Sverige är delar av media- och kommunikationsbranschen sedan tidigare sårbar för ekonomiska påfrestningar.
– Vissa tidningar hade uppåt 40 procent i annonstapp redan tidigare på grund av digitalisering och konkurrens från annonsjättar som Facebook och Google. Nu försvinner marginalerna och de som drabbas omedelbart är främst korttidsanställda och frilansare, säger Fredrik Ostrozanszky som är branschutredare på Unionen.
Läs mer om effekterna i mediabranschen här.
– Restauranger, hotell, spaanläggningar, skidanläggningar, fjällstugor, resebyråer, konferensanläggningar har det tufft på grund av restriktioner om social distansering och att avstå onödiga resor, säger Shadé Jalali, Unionens branschutredare.
- Rekommendationen om att arbeta hemifrån har till exempel lett till att även lunchrestauranger har svårt att gå runt. Hotellen som är beroende av flygbesättningens övernattningar står tomma, men också på grund av att folk avbokar resor. Fysiska konferenser bokas av eller flyttas fram. De delar av besöksnäringen som är beroende av utländska gäster är hårt drabbade.
Samtidigt är Shadé Jalali också hoppfull kring just den hittills hårt drabbade besöksnäringen. När vändningen väl kommer kan det gå snabbt.
– Besöksnäringen och närliggande branscher såsom transportföretagen kommer att hamna på fötter igen, säger hon. Så snart restriktioner lyfts behöver människor ses för att planera för jobb, umgås socialt med vänner och familj och vilja resa igen. Och därför är möjligheter till kortidspermittering utmärkt och ett välbehövligt stöd från regeringen.
Läs mer om besöksnäringen, tjänster och service
Nära 200 000 personer är anställda inom den ideella sektorn i Sverige som samlar tre miljoner frivilliga. När corona-utbrottet nu kräver att verksamheten anpassas till exempelvis online-möten istället för fysiska möten är svårigheterna större för organisationer och föreningar.
Samtidigt finns det tecken på att civilsamhällets internationella verksamheter riskerar att förlora bidrag som slussas om till företagssektorn. Regeringen har aviserat att man tar från biståndsbudgeten för att insatser i samband med corona-utbrottet.
– Lärdomen från tidigare kriser är att civilsamhället behövs i just dessa tider. Exempelvis Röda kors-verksamhet, Rädda barnen, Bris, kvinnojourer, patientorganisationer, funkisrörelsen och andra mindre föreningar och organisationer, säger Shadé Jalali, Unionens branschutredare för civilsamhället.
– Vi vet att civilsamhället också behövs för att landa på fötterna efter en sådan här kris. Det behövs mötesplatser och organisation av frivilliga krafter nu. Det kommer också behövas i framtiden.
Läs mer om effekterna för den ideella sektorn
Byggsektorn hör inte till branscherna som drabbas först. Enligt Unionens centrala ombudsman Anna-Lena Glaad har de stora företagen inte känt av några omedelbara effekter än, samtidigt som Arbetsförmedlingen anger att 1 210 personer varslades i branschen under mars månad (av drygt 18 000 totalt).
På längre sikt brukar dock en försvagad arbetsmarknad leda till minskad efterfrågan på bostadsmarknaden. Och det tar ganska lång tid att styra om bostadsbyggande till andra projekt som infrastrukturprojekt.
– De stora byggföretagen är stabila och kommer att klara sig relativt väl, men mindre företag kan få det svårare, säger Sven Ljung, Unionens branschutredare.
Läs mer om coronavirusets effekter på byggbranschen här.
Även apoteksbranschen har förstås känt av coronapandemins effekter, men på ett lite annat sätt än de flesta andra branscher där Unionens medlemmar finns.
– Ett av problemen som har följt på corona för oss är en ökad arbetsbelastning på alla som är friska, berättar hon. I och med att man ska stanna hemma så fort man känner av minsta symtom så får jag och andra som är friska hoppa in så ofta det går, säger Gunilla Andersson, ledamot i Unionens branschråd för Farmaci & Hälsa och ordförande i Kronans Apoteks riksklubb.
En stor del av pressen på apoteken under virusets initiala utbredning har tveklöst också varit bunkringshetsen. Bilderna på tomma hyllor i livsmedelshandeln har varit vardagsmat i både sociala och traditionella medier, men läget har varit snarlikt också i apotekslokalerna. Särskilt handsprit, munskydd och plasthandskar har gått åt, enligt Andersson.
– Vi har knappt fått upp varorna i hyllorna förrän de är slut. I måndags fick vi in 180 små flaskor handsprit, de tog slut på mindre än en timme, trots att vi hade begränsat antalet man fick köpa till fem per person. Och då ska man ändå veta att spriten inte tar död på alla virus, det är bättre att tvätta händerna ordentligt.
Läs mer om coronavirusets effekter på farmacibranschen här.
Även om coronakrisen är speciell på så sätt att den inte började i en sektor, till exempel bostadsmarknaden, utan har påverkat hela ekonomin på en gång, går det fortfarande att dra lärdomar från tidigare finanskriser.
– De stora industribolagen som var med under finanskrisen har sett till att de är finansiellt starka och har flexibilitet i personalstyrkan, så de står hyfsat rustade. I detaljhandeln däremot har många företag redan dålig lönsamhet på grund av övergången till e-handel, så där kan det bli tufft. Kriser tenderar också att skynda på strukturomvandlingar, säger Katarina Lundahl.
Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när det vänder är det ingen som vet, men mycket tyder på att det inte blir som förr. Läs mer om hur man kan prognosticera vilka kompetenser som behövs framöver.