IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
Den kvinnliga ingenjören hade redan jobbat på företaget i ett knappt år, men då som bemanningsanställd, innan hon erbjöds en anställning. Anställningen skulle inledas med ett halvårs provanställning, menade arbetsgivaren - trots närmare ett års tid som bemanningsanställd. Det gick hon med på.
Men då hon en kort tid efter att hon tillträtt sin provanställning meddelade att hon var gravid och skulle behöva vara föräldraledig längre fram, ändrades allt.
Tre dagar efter att hon berättat om sin graviditet kom plötsligt klagomål om hur hon skötte sitt jobb och det ställdes nya krav på att hon skulle vara på plats på kontoret tidigare om morgnarna.
Ytterligare ett par veckor senare fick hon veta att provanställningen skulle avslutas på grund av samarbetsproblem. Först att rapportera om det var Unionens medlemstidning Kollega.
- Vi anser att det inte finns fog för kritiken mot hur hon jobbade. De skulle inte ha anställt henne om det funnits klagomål på hennes arbete, säger David Hellman, förbundsjurist hos Unionen, till Kollega.
- Dessutom finns ett klart tidssamband mellan att företaget fick reda på hennes graviditet och att anställningen avbröts, fortsätter han.
Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen , AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot både diskrimineringslagen och mot föräldraledighetslagen..
- Tyvärr är det här inget unikt fall, det är inte ovanligt att medlemmar missgynnas i samband med föräldraledighet, säger David Hellman till Kollega.
