När de anställda på en tandläkarklinik tillsammans framförde krav på bättre arbetstider och modernare utrustning svarade arbetsgivaren med att avskeda initiativtagaren. Så kan man inte göra, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren i tingsrätten.
När personalen på en tandläkarklinik uppmanades att jobba längre pass - längre än åtta timmar om dagen - och ta emot ännu fler patienter gick en grupp anställda samman och framförde krav på rimligare arbetstider. De bad även om att få jobba med modernare utrustning.
Kort därefter avskedades en av initiativtagarna till gruppen - en tandsköterska som också var medlem i Unionen och därför kunde få förbundets stöd i processen.
Avskedandet saknar saklig grund menar Unionens förbundsjurist som nu stämt kliniken för brott mot lagen om anställningsskydd (Las). Tandsköterskan har skött sitt arbete korrekt och inte agerat på något sätt som kunde skada arbetsgivaren, understryks i stämningsansökan.
Arbetsgivaren har tidigare hävdat att tandsköterskan brutit mot tystnadsplikten genom att sprida känslig information i en sms-grupp, men enligt Unionen finns det inga belägg för detta.
Förbundet kräver därför 190 000 kronor i allmänt skadestånd samt att avskedandet ogiltigförklaras.
Lagen om anställningsskydd
skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade. Den innehåller regler om anställningsformer och om uppsägning. Vissa delar av LAS är tvingande och de går inte att ändra genom avtal.
Andra delar kan kompletteras och ersättas med
kollektivavtal
, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler.
Läs om fler lagar inom arbetsrätten här.
Nästa artikel
- Att någon fortfarande vågar bete sig sådär, det är ändå 2023!
Det var Unionens förbundsjurist Lisa Melins första reaktion när hon fick ärendet på sitt bord. Men det var inte första gången hon hörde om något liknande.
Lisa Melin har varit anställd som förbundsjurist på Unionen i nära ett decennium och har drivit många diskrimineringsärenden tidigare, gällande sexuella trakasserier.
- Det typiska är tyvärr att det är yngre kvinnor som ofta är nya i arbetslivet, som utsätts. De vågar inte alltid anmäla. Det vi ser är alltså troligen bara toppen av ett isberg.
Särskilt utsatta är också provanställda, som i många fall inte heller vågar anmäla av rädsla att bli av med jobbet, berättar Lisa Melin. Som provanställd har man inte samma skydd som efter att anställningen blivit en ordinarie tillsvidaretjänst.
Och det var just så det var för Katrin. Hennes anställning inleddes med ett halvårs provanställning.
Det var under pandemin som medlemmen vi kallar Katrin i den här texten (men som egentligen heter något annat) blev av med sitt gamla jobb - i en bransch som i princip låg nere på grund av restriktionerna. När hon efter en tids arbetssökande fick jobb på en butik, tillhörande en större kedja, kändes det som att ha vunnit på lotteri.
Men hon hade inte jobbat mer än någon vecka innan den högsta chefen för kedjan kom till butiken och gav Katrin uppmärksamhet - väl mycket uppmärksamhet.
Han kommenterade hennes utseende, kramade om henne, pressade henne intill sig och la händerna på hennes rumpa. Han sa att hon var snyggast av alla kollegorna. Det hände inte bara den där första gången, utan var ett återkommande beteende. Och oönskat.
En tid efter att en jobbrelaterad fråga per sms besvarades med ett skämtsamt budskap med sexuell antydan bjöd chefen henne att följa med på spa, på tu man hand. Det var strax efter det som hon sa upp sig, trots att hon gick åter ut på en osäker arbetsmarknad.
Det som är särskilt allvarligt i det här fallet är att det är arbetsgivaren som har utsatt en anställd, resonerar Lisa Melin.
- Arbetsgivaren har ju ett ansvar att se till att diskriminering och trakasserier över huvud taget inte förekommer och det är också till arbetsgivaren man bör vända sig om man upplever problem, då det är där utredningsansvaret ligger.
Nu var Katrin medlem i Unionen och kunde därmed ringa rådgivningen för att få stöd i hur hon borde agera. Rådgivaren hänvisade till en regional ombudsman som påkallade förhandling med arbetsgivaren. Det var först därefter som Katrins ärende hamnade hos förbundsjuristen Lisa Melin.
Det fanns vittnen i det här fallet, kollegor, som tidigare inte själva vågat träda fram men som nu uppmuntrade Unionens jurist att driva ärendet då det just pågått så länge, så många hade hunnit utsättas. Katrin, som vi kallar henne, motiverade sitt motsatta agerande på liknande sätt, berättar Lisa Melin:
- Hon ville inte att någon mer skulle behöva utsättas. Därför var hon redo att ta fajten.
Unionens förbundsjurist Lisa Melin drev ärendet till domstol, med ett krav på tiotusentals kronor, mot Katrins förra arbetsgivare. I rätten träffade parterna en förlikning, som medlemmen var mycket nöjd med.
Vad finns för fördelar med en förlikning framför en domstolsprövning?
- Den främsta fördelen är att medlemmen slipper gå igenom en fortsatt process som kan vara jobbig på många sätt. Det blir ett snabbare avslut med en förlikning.
- Och här var medlemmen jättenöjd. Hon upplevde att hon hade gjort något viktigt för alla kvinnor. Nu var hon lättad att kunna lägga det hela bakom sig, säger Unionens förbundsjurist Lisa Melin.
Hur bedömer man egentligen vad som är sexuella trakasserier, rent juridiskt?
Enligt DO, diskrimineringsombudsmannen, är sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.
Bedömningen utgår alltid från den kränktas upplevelser.
"Vissa handlingar är uppenbara trakasserier, andra kan vara mer gränsfall. I de senare kan det krävas att den som drabbats har förklarat för den som beter sig illa att beteendet är oönskat, och det ändå fortsätter - för att det ska gå att driva ärendet vidare", förklarar Lisa Melin.
Men det behöver alltid göras en samlad bedömning, för att kunna avgöra om ett oönskat beteende kan bedömas som sexuella trakasserier.
Läs mer om sexuella trakasserier på DO:s hemsida.
Sexuella trakasserier är en av de sju grunderna för diskriminering som regleras i diskrimineringslagen.
Förenklat kan man säga att det kan handla om diskriminering då någon missgynnas eller kränks och det har samband med någon av grunderna:
Läs mer om diskriminering på DOs webbsida.
