Efter uppsägningen från IT-företaget fick David inte ut sin semesterersättning. Men den hade han ju tjänat in till! När Unionens jurist kopplades in visade det sig att det fanns mer som inte gått rätt till.
Bli medlem här!
En medlem som vi kan kalla David jobbade sedan några år som marknadsförare för ett IT-företag. Tills i somras då han sa upp sig från anställningen.
David jobbade på lojalt, uppsägningstiden ut, men när den sista lönen betalats ut insåg han att den nog borde ha varit lite större.
Efter att han ringt och förklarat situationen för sina rådgivare på Unionen skickades ärendet vidare till förbundsjuristen Filip Vujcic – som kunde se att det stämde, David hade inte fått ut den ersättning han tjänat in till. Företaget hade gjort felaktiga avdrag.
Under sin anställning hade David tjänat in till 76 semesterdagar, men bara tagit ut 47, varför det borde ha funnits 29 intjänade semesterdagar kvar som skulle ha betalats ut som semesterersättning i samband med den sista löneutbetalningen.
- Jag skulle inte säga att det är vanligt att arbetsgivare missar att betala ut semesterersättning . Men bland de ärenden som vi jurister hanterar är det ganska vanligt, säger Filip Vujcic och påminner om att det är viktigt att hålla koll själv och som medlem att höra av sig till Unionen så fort som möjligt om något verkar konstigt.
I det här fallet hade IT-företaget också missat att ge David lönespecifikationer vid ett flertal tillfällen, vilket visade sig när Filip Vujcic skulle gå igenom siffrorna. Det är något som faktiskt är ganska vanligt, berättar han, men det går att komma runt genom att begära ut uppgifter från Skatteverket.
- Bland mindre och oseriösa arbetsgivare är det vanligt att lönebesked inte upprättas. Det kan vara en indikation på att skatter inte har betalats som de ska, men det går som sagt att kontrollera genom att logga in på Skatteverket.
För medlemmen David har Filip Vujcic nu lämnat in en stämningsansökan mot IT-företaget för utebliven lön och brott mot semesterlagen .
Om din arbetsgivare vägrar eller missar att ge dig specifikation på din lön så kan du ändå få fram uppgifterna genom att gå bakvägen:
Enligt Skatteförfarandelagen (10kap 19§) ska du kunna lämna uppgift om skattedraget belopp i upp till sex år tillbaka i tiden. Därigenom kan du alltså få ut dina lönespecar sex år tillbaka i tiden.
Men det är inte lönen Skatteverket vill ha specificerad, utan skatten. Hittar du inga uppgifter om den lön du fått utbetald finns risk att din arbetsgivare underlåtit att betala skatter och sociala avgifter - det vill säga gett dig svart lön.
Har din arbetsgivare inte betalat in de sociala avgifterna så har du inte heller rätt att få ut sjuk- eller föräldrapenning med mera, så det är en god idé att kolla uppgifterna bakvägen ifall du inte får någon lönespec från din arbetsgivare.
Som medlem i Unionen kan du sedan få hjälp av både rådgivare och jurister, så att inte du blir drabbad av andras slarv eller oärlighet.
Genom vårt verktyg, kolla lönespecen, kan du också få hjälp att kontrollera att din lön räknats rätt.
Nästa artikel
Den kvinnliga ingenjören hade redan jobbat på företaget i ett knappt år, men då som bemanningsanställd, innan hon erbjöds en anställning. Anställningen skulle inledas med ett halvårs provanställning, menade arbetsgivaren - trots närmare ett års tid som bemanningsanställd. Det gick hon med på.
Men då hon en kort tid efter att hon tillträtt sin provanställning meddelade att hon var gravid och skulle behöva vara föräldraledig längre fram, ändrades allt.
Tre dagar efter att hon berättat om sin graviditet kom plötsligt klagomål om hur hon skötte sitt jobb och det ställdes nya krav på att hon skulle vara på plats på kontoret tidigare om morgnarna.
Ytterligare ett par veckor senare fick hon veta att provanställningen skulle avslutas på grund av samarbetsproblem. Först att rapportera om det var Unionens medlemstidning Kollega.
- Vi anser att det inte finns fog för kritiken mot hur hon jobbade. De skulle inte ha anställt henne om det funnits klagomål på hennes arbete, säger David Hellman, förbundsjurist hos Unionen, till Kollega.
- Dessutom finns ett klart tidssamband mellan att företaget fick reda på hennes graviditet och att anställningen avbröts, fortsätter han.
Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen , AD, på sammanlagt 200 000 kronor för brott mot både diskrimineringslagen och mot föräldraledighetslagen..
- Tyvärr är det här inget unikt fall, det är inte ovanligt att medlemmar missgynnas i samband med föräldraledighet, säger David Hellman till Kollega.
