Hon tog fajten - anmälde chefen för sexuella trakasserier
Katrin var glad att ha fått ett jobb! Men arbetsglädjen grumlades när chefen började göra kommentarer och närmanden med sexuella undertoner. Till slut sa Katrin upp sig och anmälde chefen för sexuella trakasserier – för att ingen mer skulle utsättas. Unionens jurist tog Katrins ärende till domstol.
Att återkommande utsättas för ovälkomna kommentarer och närmanden med sexuell underton kan göra arbetsdagen svåruthärdlig. Det är heller inget man ska ta. Se till att ha fackligt stöd i arbetslivet. (BIlden är en illustration, inte ett porträtt.)
- Att någon fortfarande vågar bete sig sådär, det är ändå 2023!
Det var Unionens förbundsjurist Lisa Melins första reaktion när hon fick ärendet på sitt bord. Men det var inte första gången hon hörde om något liknande.
Lisa Melin har varit anställd som förbundsjurist på Unionen i nära ett decennium och har drivit många diskrimineringsärenden tidigare, gällande sexuella trakasserier.
- Det typiska är tyvärr att det är yngre kvinnor som ofta är nya i arbetslivet, som utsätts. De vågar inte alltid anmäla. Det vi ser är alltså troligen bara toppen av ett isberg.
Särskilt utsatta är också provanställda, som i många fall inte heller vågar anmäla av rädsla att bli av med jobbet, berättar Lisa Melin. Som provanställd har man inte samma skydd som efter att anställningen blivit en ordinarie tillsvidaretjänst.
Och det var just så det var för Katrin. Hennes anställning inleddes med ett halvårs provanställning.
Kramar, blickar och emojis
Det var under pandemin som medlemmen vi kallar Katrin i den här texten (men som egentligen heter något annat) blev av med sitt gamla jobb - i en bransch som i princip låg nere på grund av restriktionerna. När hon efter en tids arbetssökande fick jobb på en butik, tillhörande en större kedja, kändes det som att ha vunnit på lotteri.
Men hon hade inte jobbat mer än någon vecka innan den högsta chefen för kedjan kom till butiken och gav Katrin uppmärksamhet - väl mycket uppmärksamhet.
Han kommenterade hennes utseende, kramade om henne, pressade henne intill sig och la händerna på hennes rumpa. Han sa att hon var snyggast av alla kollegorna. Det hände inte bara den där första gången, utan var ett återkommande beteende. Och oönskat.
En tid efter att en jobbrelaterad fråga per sms besvarades med ett skämtsamt budskap med sexuell antydan bjöd chefen henne att följa med på spa, på tu man hand. Det var strax efter det som hon sa upp sig, trots att hon gick åter ut på en osäker arbetsmarknad.
Maktperspektivet
Det som är särskilt allvarligt i det här fallet är att det är arbetsgivaren som har utsatt en anställd, resonerar Lisa Melin.
- Arbetsgivaren har ju ett ansvar att se till att diskriminering och trakasserier över huvud taget inte förekommer och det är också till arbetsgivaren man bör vända sig om man upplever problem, då det är där utredningsansvaret ligger.
Nu var Katrin medlem i Unionen och kunde därmed ringa rådgivningen för att få stöd i hur hon borde agera. Rådgivaren hänvisade till en regional
ombudsman
som påkallade
förhandling
med arbetsgivaren. Det var först därefter som Katrins ärende hamnade hos förbundsjuristen Lisa Melin.
Det fanns vittnen i det här fallet, kollegor, som tidigare inte själva vågat träda fram men som nu uppmuntrade Unionens jurist att driva ärendet då det just pågått så länge, så många hade hunnit utsättas. Katrin, som vi kallar henne, motiverade sitt motsatta agerande på liknande sätt, berättar Lisa Melin:
- Hon ville inte att någon mer skulle behöva utsättas. Därför var hon redo att ta fajten.
En snabbare process
Unionens förbundsjurist Lisa Melin drev ärendet till domstol, med ett krav på tiotusentals kronor, mot Katrins förra arbetsgivare. I rätten träffade
parterna
en förlikning, som medlemmen var mycket nöjd med.
Vad finns för fördelar med en förlikning framför en domstolsprövning?
- Den främsta fördelen är att medlemmen slipper gå igenom en fortsatt process som kan vara jobbig på många sätt. Det blir ett snabbare avslut med en förlikning.
- Och här var medlemmen jättenöjd. Hon upplevde att hon hade gjort något viktigt för alla kvinnor. Nu var hon lättad att kunna lägga det hela bakom sig, säger Unionens förbundsjurist Lisa Melin.
Vad är sexuella trakasserier?
Hur bedömer man egentligen vad som är sexuella trakasserier, rent juridiskt?
Enligt DO, diskrimineringsombudsmannen, är sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.
Bedömningen utgår alltid från den kränktas upplevelser.
"Vissa handlingar är uppenbara trakasserier, andra kan vara mer gränsfall. I de senare kan det krävas att den som drabbats har förklarat för den som beter sig illa att beteendet är oönskat, och det ändå fortsätter - för att det ska gå att driva ärendet vidare", förklarar Lisa Melin.
Men det behöver alltid göras en samlad bedömning, för att kunna avgöra om ett oönskat beteende kan bedömas som sexuella trakasserier.
Upplever du dig särbehandlad eller trakasserad på jobbet?
Det är alltid du själv som avgör om du känner dig trakasserad. Trakasserier kan yttra sig på olika sätt och vara av såväl fysisk, verbal som icke-verbal karaktär. Men du har också ett visst ansvar.
Fackliga ombud: Så gör du när någon blir kränkt på din arbetsplats
Respekten för människors lika värde och rättigheter är en facklig kärnfråga. Här hittar du handledningen ”Mobbad, trakasserad, diskriminerad?”, ett stöd för arbetsmiljöombud och andra förtroendevalda.
Här har vi samlat konkreta råd för att hjälpa dig som är chef att jobba mot kränkande särbehandling och diskriminering. Och kom ihåg att kränkande särbehandling i arbetslivet är ett vidare begrepp än diskriminering.
Som medlem i Unionen ingår en av marknadens bästa inkomstförsäkringar. Den gäller även om du säger upp dig själv (efter karens). Gå rakryggad genom arbetslivet!
Avskedandet ogiltigförklaras - medlemmen får 200 000 kr i skadestånd
När kylanläggningarna gick sönder för ett företag specialiserat på hydroponi, och växterna dog, pekades en anställd ut som syndabock. Nu ska företaget betala 200 000 kronor i skadestånd till den tidigare anställda efter att Unionen drivit fallet till tingsrätten.
Tingsrätten gick på Unionen linje och ogiltigförklarade avskedandet av den anställda som fick skulden för att företagets växter dog. Nu ska företaget betala 200 000 kronor i allmänt skadestånd plus utebliven lön till den tidigare anställda.
Det var under förra sommaren som flera kylanläggningar för ett företag specialiserat på hydroponisk odling gick sönder. En nyanställd slog larm till ledningen som dock ignorerade varningen och åkte på semester istället. När de återvände efter semestern var större delen av odlingen död.
Den nyanställda, en medlem i Unionen, anklagades för växternas död och avskedades – på helt felaktiga grunder, menar Unionens förbundsjurist Filip Vujcic som sedan dess drivit medlemmens ärende till tingsrätten.
Nu har tingsrätten avgjort ärendet och företaget ska betala 200 000 kronor i allmänt skadestånd plus utebliven lön till medlemmen, för ogiltigt avskedande.
- Vi är nöjda med utfallet i tingsrätten mot bakgrund av att avskedandet har förklarats ogiltigt och vår medlem nu också har rätt till allmänt skadestånd för det felaktiga avskedandet.
Och hur reagerade medlemmen?
- Medlemmen är också nöjd med resultatet och den hjälp vi har bistått med i processen, konstaterar Filip Vujcic.
Juristen: Att växterna dog är inget skäl för avskedande