Knappt var sjätte tjänsteman inom privat sektor har upplevt sig diskriminerad eller trakasserad på jobbet vid ett eller flera tillfällen. Och så många som varannan chef tror att det kan förekomma diskriminering i rekryteringsprocesser till nya tjänster, på deras arbetsplatser.
Så många som 16 procent av anställda tjänstemän i privat sektor har upplevt diskriminering eller trakasserier på jobbet. Det visar en rapport som Kantar Sifo tagit fram på uppdrag av Unionen.
Risken att diskrimineras i en anställningsprocess upplevs som störst för personer med en psykisk funktionsnedsättning. Därefter följer kandidater som kan uppfattas som "icke-svenska" samt jobbsökande som är äldre än 55 år
Det är dock inte bara de som redan har en anställning som riskerar att utsättas för diskriminering i arbetslivet. Så många som varannan tillfrågad chef uppger att de tror att det finns risk för att jobbsökande diskrimineras på deras arbetsplats.
På arbetsplatser där man har en levande mångfaldspolicy, där chefer och anställda jobbar aktivt och medvetet med att agera inkluderande och motverka fördomsfullhet, där minskar risken för att enskilda utsätts för diskriminering.
För Unionen handlar arbetet för mångfald om att skapa ett attraktivt arbetsliv med inkluderande arbetsplatser där allas kompetens och potential tas tillvara.
Mångfald för Unionen innebär att alla har samma rättigheter och möjligheter och ska behandlas likvärdigt oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder och socioekonomisk bakgrund.
Arbetet för mångfald innebär att all diskriminering ska motverkas och att lika rättigheter och möjligheter ska främjas. Mångfald uppnås när faktiska och inte förväntade olikheter ses som en tillgång.
I arbetslivet uppstår ibland konflikter, olika individer kan ha svårt att samarbeta. En oförsiktigt framförd kritik eller allmänt otrevligt beteende kan upplevas besvärande men behöver inte handla om diskriminering eller trakasserier.
När handlingen endast är riktat mot en eller några få ”utvalda” personer, och det upprepas så att det börjar likna ett mönster, då kan man börja prata om kränkande särbehandling.
Kränkande särbehandling innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet, som att du behandlas annorlunda än dina kollegor eller blir utfryst. Om du blir direkt mobbad eller förnedrad kan man kalla det trakasserier.
Det kan också handla om att information som ges till kollegorna blir undanhållen dig eller att du, utan din vetskap, blir kontrollerad i syfte att använda de insamlade uppgifterna emot dig. Det skulle kunna vara typiskt kränkande särbehandling.
Skulle trakasserierna eller särbehandlingen ha ett samband med kön, ålder, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck så kan det också bedömas som diskriminering, vilket i så fall är ett direkt lagbrott.
Läs mer om de sju diskrimineringsgrunderna här.
Läs också: Checklista för dig som utsatts för sexuella trakasserier