Katrin är utbildad undersköterska men har jobbat inom fordonsindustrin de senaste tio åren. Nu har hennes arbetsgivare infört korttidsarbete till följd av coronakrisen, och hon jobbar bara två dagar i veckan. Kan hon jobba extra i vården de andra dagarna i veckan?
Publicerad 30 april 2020
Det råder hårt tryck på sjukvården under pågående coronakris. Katrin som utbildade sig till undersköterska en gång i tiden har flera kompisar inom vården och vet att de går på knäna. Inom hennes nuvarande bransch, fordonsindustrin, har det däremot stått still i veckor.
Katrin kände att hon ville ge något tillbaka.
Efter att Katrins arbetsgivare infört korttidsarbete med statligt stöd har hon bara jobbat två dagar i veckan - men hon får ändå ut över 90 procent av lönen, tack vare det sistnämnda. Staten står alltså för den del av lönen som arbetsgivaren arbetsbefriat Katrin.
Nu kände hon att hon ville ge något tillbaka och att hon kunde göra en insats genom att rycka in som undersköterska under den arbetsbefriade tiden.
- Hon ringde för att kolla om hon kunde hoppa på ett vick direkt, berättar Elisabeth Lind, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.
Vad kunde du rekommendera?
- Först och främst att hon skulle prata med sin arbetsgivare.
När man blir arbetsbefriad från sitt arbete på grund av korttidsarbete innebär det nämligen inte att man är fri att göra precis vad man vill, förklarar hon.
Som anställd måste du fortfarande stå till arbetsgivarens förfogande under en period med korttidsarbete – och även vara beredd att förutsättningarna kan förändras. Nivån på korttidsarbetet kan ändras och det kan också upphöra helt - då måste du återgå till att arbeta din ordinarie arbetstid.
- Därför kan arbetsgivaren ha synpunkter på vad du gör under den arbetsbefriade tiden, säger Elisabeth Lind.
Att starta en egen verksamhet vid sidan av korttidsarbete kan i vissa fall bedömas strida mot lojalitetsplikten och att ta ett vikariat kan försvåra för arbetsgivaren att dra igång verksamheten igen om ordrar eller leveranser börja rulla in igen.
- Om Katrin skulle ta ett tremånaders vikariat inom vården och schemaläggas för jobb under den tiden, så är hon ju faktiskt inte fri att gå tillbaka till den verksamhet där hon är anställd. Då står hon inte till arbetsgivarens förfogande.
Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen...
På Tillväxtverkets sajt (den myndighet som beviljar statligt stöd vid korttidsarbete) står det:
”Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor.”
I det kollektivavtal som gäller på Katrins arbetsplats kan det också finnas regler om bisyssla som då kan behöva diskuteras med arbetsgivaren. Det kan också hända att det gjorts lokala överenskommelser om kompetensutveckling som ska äga rum under tid med arbetsbefrielse - då blir det inte så mycket tid över för annat.
Om du är tjänsteman och jobbar inom privat sektor kan du söka efter det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats här.
Katrin ville fortfarande använda sin arbetsbefriade tid till att stötta upp inom vården, men insåg nu att det inte bara var att hoppa på första bästa vick.
Först måste hon komma överens med sin ordinarie arbetsgivare för att det ska vara ok att jobba extra under den arbetsbefriade tiden.
Sedan måste hon också komma överens med arbetsgivaren inom vården om att arbetet där är flexibelt, så att hon kan styra över i vilken omfattning hon ska jobba och vilka arbetspass hon tackar ja eller nej till. Om avtalet om korttidsarbete sägs upp måste hon ganska omgående kunna återgå till sitt ordinarie arbete på heltid.
*Katrin heter egentligen något annat.
I månadsskiftet april-maj är det över 300 000 anställda i Sverige som har blivit permitterade för korttidsarbete med statligt stöd. Sammantaget blir det många arbetstimmar som skulle kunna användas på olika sätt. Men vad är tillåtet att göra med den arbetsbefriade tiden?
Vad man får och inte får göra vid en korttidspermittering regleras dels i lagen kom korttidsarbete men också, mer detaljerat, i olika kollektivavtal . Du som jobbar som tjänsteman inom det privata kan söka ditt kollektivavtal här.
Nästa artikel
[April 2020] Att coronapandemin har drabbat hela ekonomin har ingen missat. Det är svårt att förutspå effekterna, eftersom ingen vet hur länge den extraordinära situationen kommer att vara. Det drabbar också olika sektorer på olika sätt.
– Utvecklingen har gått väldigt fort och väldigt dramatiskt. Hur allvarligt det blir beror på hur långvarig krisen kommer att vara. Den förra finanskrisen slog hårt mot industrin, medan den inhemska ekonomin och tjänsteföretagen tuffade på, men den här krisen slår mot hela ekonomin och har i det första skedet drabbat tjänsteföretagen hårdast, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Hur ser det ut i olika branscher? Vi frågade några av de som vet.
Konsultbranschen brukar känna av såväl kriser som högkonjunkturer väldigt fort, eftersom den fungerar som en buffert för andra branscher. Coronakrisen är förstås inget undantag.
– Uppdrag förlängs inte och får kortare
uppsägningstid
, säger Unionens branschutredare Sven Ljung.
En annan försvårande faktor för konsultföretagen är att företag som vill använda sig av systemet för korttidsarbete med statligt stöd först måste visa att de gjort andra åtgärder för att förbättra situationen. Att göra sig av med konsulter är en typisk sådan åtgärd, även om det inte är ett generellt krav för att få stödet.
Läs mer om effekterna i konsultbranschen här.
Coronapandemin har lett till omfattande konsekvenser för hela samhället och ekonomin i stort och smått. Samtidigt som konsumtionen av exempelvis strömmad teve och video har ökat drar många företag in på annonsering och skjuter projekt och satsningar på framtiden.
Oavsett hur länge den extraordinära situationen fortsätter i Sverige är delar av media- och kommunikationsbranschen sedan tidigare sårbar för ekonomiska påfrestningar.
– Vissa tidningar hade uppåt 40 procent i annonstapp redan tidigare på grund av digitalisering och konkurrens från annonsjättar som Facebook och Google. Nu försvinner marginalerna och de som drabbas omedelbart är främst korttidsanställda och frilansare, säger Fredrik Ostrozanszky som är branschutredare på Unionen.
Läs mer om effekterna i mediabranschen här.
– Restauranger, hotell, spaanläggningar, skidanläggningar, fjällstugor, resebyråer, konferensanläggningar har det tufft på grund av restriktioner om social distansering och att avstå onödiga resor, säger Shadé Jalali, Unionens branschutredare.
- Rekommendationen om att arbeta hemifrån har till exempel lett till att även lunchrestauranger har svårt att gå runt. Hotellen som är beroende av flygbesättningens övernattningar står tomma, men också på grund av att folk avbokar resor. Fysiska konferenser bokas av eller flyttas fram. De delar av besöksnäringen som är beroende av utländska gäster är hårt drabbade.
Samtidigt är Shadé Jalali också hoppfull kring just den hittills hårt drabbade besöksnäringen. När vändningen väl kommer kan det gå snabbt.
– Besöksnäringen och närliggande branscher såsom transportföretagen kommer att hamna på fötter igen, säger hon. Så snart restriktioner lyfts behöver människor ses för att planera för jobb, umgås socialt med vänner och familj och vilja resa igen. Och därför är möjligheter till kortidspermittering utmärkt och ett välbehövligt stöd från regeringen.
Läs mer om besöksnäringen, tjänster och service
Nära 200 000 personer är anställda inom den ideella sektorn i Sverige som samlar tre miljoner frivilliga. När corona-utbrottet nu kräver att verksamheten anpassas till exempelvis online-möten istället för fysiska möten är svårigheterna större för organisationer och föreningar.
Samtidigt finns det tecken på att civilsamhällets internationella verksamheter riskerar att förlora bidrag som slussas om till företagssektorn. Regeringen har aviserat att man tar från biståndsbudgeten för att insatser i samband med corona-utbrottet.
– Lärdomen från tidigare kriser är att civilsamhället behövs i just dessa tider. Exempelvis Röda kors-verksamhet, Rädda barnen, Bris, kvinnojourer, patientorganisationer, funkisrörelsen och andra mindre föreningar och organisationer, säger Shadé Jalali, Unionens branschutredare för civilsamhället.
– Vi vet att civilsamhället också behövs för att landa på fötterna efter en sådan här kris. Det behövs mötesplatser och organisation av frivilliga krafter nu. Det kommer också behövas i framtiden.
Läs mer om effekterna för den ideella sektorn
Byggsektorn hör inte till branscherna som drabbas först. Enligt Unionens centrala ombudsman Anna-Lena Glaad har de stora företagen inte känt av några omedelbara effekter än, samtidigt som Arbetsförmedlingen anger att 1 210 personer varslades i branschen under mars månad (av drygt 18 000 totalt).
På längre sikt brukar dock en försvagad arbetsmarknad leda till minskad efterfrågan på bostadsmarknaden. Och det tar ganska lång tid att styra om bostadsbyggande till andra projekt som infrastrukturprojekt.
– De stora byggföretagen är stabila och kommer att klara sig relativt väl, men mindre företag kan få det svårare, säger Sven Ljung, Unionens branschutredare.
Läs mer om coronavirusets effekter på byggbranschen här.
Även apoteksbranschen har förstås känt av coronapandemins effekter, men på ett lite annat sätt än de flesta andra branscher där Unionens medlemmar finns.
– Ett av problemen som har följt på corona för oss är en ökad arbetsbelastning på alla som är friska, berättar hon. I och med att man ska stanna hemma så fort man känner av minsta symtom så får jag och andra som är friska hoppa in så ofta det går, säger Gunilla Andersson, ledamot i Unionens branschråd för Farmaci & Hälsa och ordförande i Kronans Apoteks riksklubb.
En stor del av pressen på apoteken under virusets initiala utbredning har tveklöst också varit bunkringshetsen. Bilderna på tomma hyllor i livsmedelshandeln har varit vardagsmat i både sociala och traditionella medier, men läget har varit snarlikt också i apotekslokalerna. Särskilt handsprit, munskydd och plasthandskar har gått åt, enligt Andersson.
– Vi har knappt fått upp varorna i hyllorna förrän de är slut. I måndags fick vi in 180 små flaskor handsprit, de tog slut på mindre än en timme, trots att vi hade begränsat antalet man fick köpa till fem per person. Och då ska man ändå veta att spriten inte tar död på alla virus, det är bättre att tvätta händerna ordentligt.
Läs mer om coronavirusets effekter på farmacibranschen här.
Även om coronakrisen är speciell på så sätt att den inte började i en sektor, till exempel bostadsmarknaden, utan har påverkat hela ekonomin på en gång, går det fortfarande att dra lärdomar från tidigare finanskriser.
– De stora industribolagen som var med under finanskrisen har sett till att de är finansiellt starka och har flexibilitet i personalstyrkan, så de står hyfsat rustade. I detaljhandeln däremot har många företag redan dålig lönsamhet på grund av övergången till e-handel, så där kan det bli tufft. Kriser tenderar också att skynda på strukturomvandlingar, säger Katarina Lundahl.
Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när det vänder är det ingen som vet, men mycket tyder på att det inte blir som förr. Läs mer om hur man kan prognosticera vilka kompetenser som behövs framöver.