Katrin är utbildad undersköterska men har jobbat inom fordonsindustrin de senaste tio åren. Nu har hennes arbetsgivare infört korttidsarbete till följd av coronakrisen, och hon jobbar bara två dagar i veckan. Kan hon jobba extra i vården de andra dagarna i veckan?
Publicerad 30 april 2020
Det råder hårt tryck på sjukvården under pågående coronakris. Katrin som utbildade sig till undersköterska en gång i tiden har flera kompisar inom vården och vet att de går på knäna. Inom hennes nuvarande bransch, fordonsindustrin, har det däremot stått still i veckor.
Katrin kände att hon ville ge något tillbaka.
Efter att Katrins arbetsgivare infört korttidsarbete med statligt stöd har hon bara jobbat två dagar i veckan - men hon får ändå ut över 90 procent av lönen, tack vare det sistnämnda. Staten står alltså för den del av lönen som arbetsgivaren arbetsbefriat Katrin.
Nu kände hon att hon ville ge något tillbaka och att hon kunde göra en insats genom att rycka in som undersköterska under den arbetsbefriade tiden.
- Hon ringde för att kolla om hon kunde hoppa på ett vick direkt, berättar Elisabeth Lind, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.
Vad kunde du rekommendera?
- Först och främst att hon skulle prata med sin arbetsgivare.
När man blir arbetsbefriad från sitt arbete på grund av korttidsarbete innebär det nämligen inte att man är fri att göra precis vad man vill, förklarar hon.
Som anställd måste du fortfarande stå till arbetsgivarens förfogande under en period med korttidsarbete – och även vara beredd att förutsättningarna kan förändras. Nivån på korttidsarbetet kan ändras och det kan också upphöra helt - då måste du återgå till att arbeta din ordinarie arbetstid.
- Därför kan arbetsgivaren ha synpunkter på vad du gör under den arbetsbefriade tiden, säger Elisabeth Lind.
Att starta en egen verksamhet vid sidan av korttidsarbete kan i vissa fall bedömas strida mot lojalitetsplikten och att ta ett vikariat kan försvåra för arbetsgivaren att dra igång verksamheten igen om ordrar eller leveranser börja rulla in igen.
- Om Katrin skulle ta ett tremånaders vikariat inom vården och schemaläggas för jobb under den tiden, så är hon ju faktiskt inte fri att gå tillbaka till den verksamhet där hon är anställd. Då står hon inte till arbetsgivarens förfogande.
Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen...
På Tillväxtverkets sajt (den myndighet som beviljar statligt stöd vid korttidsarbete) står det:
”Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor.”
I det kollektivavtal som gäller på Katrins arbetsplats kan det också finnas regler om bisyssla som då kan behöva diskuteras med arbetsgivaren. Det kan också hända att det gjorts lokala överenskommelser om kompetensutveckling som ska äga rum under tid med arbetsbefrielse - då blir det inte så mycket tid över för annat.
Om du är tjänsteman och jobbar inom privat sektor kan du söka efter det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats här.
Katrin ville fortfarande använda sin arbetsbefriade tid till att stötta upp inom vården, men insåg nu att det inte bara var att hoppa på första bästa vick.
Först måste hon komma överens med sin ordinarie arbetsgivare för att det ska vara ok att jobba extra under den arbetsbefriade tiden.
Sedan måste hon också komma överens med arbetsgivaren inom vården om att arbetet där är flexibelt, så att hon kan styra över i vilken omfattning hon ska jobba och vilka arbetspass hon tackar ja eller nej till. Om avtalet om korttidsarbete sägs upp måste hon ganska omgående kunna återgå till sitt ordinarie arbete på heltid.
*Katrin heter egentligen något annat.
I månadsskiftet april-maj är det över 300 000 anställda i Sverige som har blivit permitterade för korttidsarbete med statligt stöd. Sammantaget blir det många arbetstimmar som skulle kunna användas på olika sätt. Men vad är tillåtet att göra med den arbetsbefriade tiden?
Vad man får och inte får göra vid en korttidspermittering regleras dels i lagen kom korttidsarbete men också, mer detaljerat, i olika kollektivavtal . Du som jobbar som tjänsteman inom det privata kan söka ditt kollektivavtal här.
Nästa artikel
2020-03-30
Krispaketet innebär att regeringen sänker kraven för att få arbetslöshetsersättning. I dag behöver du ha varit medlem i en a-kassa minst tolv månader för att ha rätt till inkomstersättning utöver grundbeloppet.
Den tidsgränsen sänks nu till tre månader. Även arbetsvillkoret ändras. Från att du som arbetslös ska ha arbetat minst 80 timmar/månad under sex månader till 60 timmar per månad.
Samtidigt höjs taket i försäkringen från en högsta nivå på 910 kronor per dag till 1 200 kronor per dag under de första 100 dagarna i arbetslöshet. Grundbeloppet höjs från 365 kronor till 510 kronor per dag. De sex karensdagarna i inledningen av en arbetslöshetsperiod slopas under hela 2020.
– Det är bra att fler nu kan kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Den som gör det bör genast gå med i en a-kassa. Det är också positivt att fler, via ett höjt tak, får en rimlig andel av sin lön i ersättning från a-kassan , säger Martin Linder.
Paketet innehåller också flera satsningar på utbildningsområdet, som ökat stöd till vuxenutbildning, fler platser på yrkeshögskolan, satsning på fler distansutbildningar och extra resurser till studieförbunden.
– Det är bra och viktigt att resurser läggs på möjligheten att komplettera eller skaffa sig en ny utbildning. Satsningen på yrkeshögskolan är särskilt positiv. Det ger Unionens medlemmar en möjlighet att hitta nya vägar in på arbetsmarknaden. Om det räcker är omöjligt att veta, men det är en bra början, säger Martin Linder.