Unionens kongress har beslutat om ett nytt handlingsprogram för nästa kongressperiod. Åren 2024–2027 får Unionen mer kraft att göra skillnad genom att öka vår fackliga styrka och stärka den svenska partsmodellen. Vi har alltid ett bättre arbetsliv i fokus och vår prioritering dessa år är att utveckla ett arbetsliv med fler jobb för framtidens arbetsliv, trygghet och utveckling i arbetslivet samt fler som mår bra på och av arbetet.
Publicerad 12 okt. 2023
På tisdagen inleddes diskussionerna om Unionens handlingsprogram 2024-2027 och torsdagen 12 oktober beslutade kongressen om det nya styrdokumentet.
För att kunna lägga fram ett genomarbetat förslag till kongressen, har förbundsstyrelsen stött och blött sina förslag och tankar i ett internt remissförfarande samt på flera efterföljande möten med representanter för regionstyrelserna det senaste året.
– Förbundsstyrelsen har haft som ambition att ta fram ett samlat styrdokument för kongressperioden som tydligt lyfter fram vad som är viktigt. Handlingsprogrammet anger vad Unionen ska prioritera och uppnå under kongressperioden, säger Hans Lindau från förbundsstyrelsen.
Utöver kongressperiodens prioriterade områden finns i handlingsprogrammet även Unionens identitet och värdegrund, vikten av att vara en levande facklig rörelse samt den strategiska inriktningen.
– Avsnittet ”Vår gemenskap ger styrka” beskriver vår identitet och vårt sammanhang, att vi måste vara starka som förbund – och tillsammans med alla andra löntagare, som är vår bredare gemenskap, säger Maria Nassikas från förbundsstyrelsen.
– I avsnittet ”Många röster i en levande facklig rörelse” beskrivs den ambition vi har för engagemanget i Unionen och vår föreningsdemokrati, och hur viktig den delen är för att vi ska lyckas nå resultat, fortsätter Maria.
Unionens strategiska inriktning är förbundets långsiktiga kompassnål som visar rätt håll mot Unionens vision. Grundkomponenterna i den strategiska utvecklingen är desamma som tidigare. Unionen sluter avtal i första hand, utvecklar medlemserbjudandet och påverkar beslutsfattare och företag. Tillsammans bildar dessa insatser en helhet. En strategisk inriktning.
Kongressen har beslutat om tre prioriterade områden för nästa kongressperiod, vilka beskrivs i handlingsprogrammet.
– Mycket kommer att vara viktigt för oss, men det är i våra prioriterade områden som det är allra viktigast att vi levererar resultat under nästa kongressperiod, säger Hans Lindau från förbundsstyrelsen.
Må bra på och av arbetet
Alla har rätt till en bra arbetsmiljö, ett utvecklande arbete och balans mellan arbetsliv och privatliv. Alla ska också ha en trygg arbetsplats att gå till, fri från diskriminering. Områden som är särskilt utpekade i Handlingsprogrammet som vi behöver följa är utvecklingen av distansarbetet och hur vi ska skydda den personliga integriteten i arbetslivet. Vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete för att åtgärda risker och brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön slås fast.
Men, för att lyckas nå resultat i våra prioriterade områden, krävs att en del saker är på plats. Unionens två viktigaste förutsättningsskapande områden pekas ut i avsnittet ”Kraft att göra skillnad”. Det handlar om facklig styrka genom att vara fler förtroendevalda, ökat engagemang på arbetsplatserna och genom att samla krafterna regionalt. Det handlar också om att förstärka och försvara partsmodellen genom att upprätthålla tilltron och tilliten till den.
– Här behöver vi försvara modellen mot politiska förändringar som försvårar fackligt arbete, avslutar Maria Nassikas.
En slutversion av handlingsprogrammet tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Nästa artikel
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera år med tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än tillsvidareanställning och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga arbetsmiljöombud som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet arbetsmiljöombud har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i samverkan på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
