Under torsdagen antog kongressen förslaget till en ny arbetsmiljöpolitisk plattform för Unionen. Ambitionen är att den ska kunna bidra till samsyn och riktning för hela Unionen under en längre tidsperiod, samtidigt som den ska utgöra en grund för mer specificerad arbetsmiljöpolitik när behovet uppstår. Christina Balder och Martin Johansson från Unionens förbundsstyrelse berättar vad som är nytt i plattformen.
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera årmed tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än
tillsvidareanställning
och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga
arbetsmiljöombud
som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet
arbetsmiljöombud
har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i
samverkan
på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Kongressen i Karlstad har haft många internationella programpunkter med det verkliga crescendot under tisdagen med hela tre internationella panelsamtal, ett kongressuttalande och en solidaritetsaktion för våra fackliga vänner i Belarus.
Starkt internationellt fokus i Karlstad – särskilt på Belarus
Unionen har de senaste två veckorna uppmärksammat Ala Tsvirkos fall, också tillsammans med andra fackliga organisationer. Ala har flytt från förföljelsen och risken för fängslande i Belarus och sökte asyl i Sverige men har fått avslag av både Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Presidentvalet 2020, där Belarus nuvarande diktator Lukasjenka stal valet genom omfattande fusk och hotelser från militären och milismakten, ledde till landsomfattande protester. Dessa slogs ned med kraft av regimen och många drabbades av massarresteringarna och fängslandena som följde. Ala var med och ledde arbetarprotesterna vid MAZ-fabriken, bilfabriken i Minsk.
Fackliga belarusier organiserar sig i Tyskland
Vid seminariet om den fackliga rörelsen efter tisdagskvällens middag deltog förutom Ala också Maksim Pazniakou, ställföreträdande ordförande för centralorganisationen BKDP (ordinarie ordföranden sitter i fängelse i Belarus). Salidarnasts ordförande Lizaveta Merliak, var också med i panelen och berättade om Salidarnast, den exilorganisation som fackliga belarusier som fått asyl i Tyskland bygger upp i Bremen. De arbetar för att kunna bygga upp en ny facklig rörelse i Belarus i framtiden, informerar om situationen och stöder fackliga och deras familjer som drabbats. Lana Willebrand från Union to Union hjälpte till med tolkningen från belarusiska och Martin Jefflén från Unionen modererade.
Kongressen deltog i solidaritetsaktion
Seminariet avslutades med en stor solidaritetsaktion där publiken ställde upp med plakat på temat i färgerna för flaggan för det fria Belarus, vitt och rött. Liza betonade särskilt att det är viktigt att vi hjälps åt att sprida information om situationen och där kan också Unionen hjälpa till. Martin Linder betonade redan på öppningsdagen att Unionens engagemang för våra fackliga vänner i Belarus inte är ett tillfälligt infall utan måste vara över tid.
Panelsamtal om internationellt fackligt arbete
Före lunch på tisdagen genomfördes en global och europeisk panel med generalsekreterare och ordförande från europeiska och globala federationer där Unionen är medlem och Peter Hellberg från Unionen. Där diskuterades bland mycket annat företags ansvar, det svenska biståndet och vad fackliga rörelsen gör för att stödja global utveckling, arbetet med organisering, hur vi bygger facklig styrka i multinationella företag, hur våra federationer stöttar arbetet med att teckna
kollektivavtal
, lite om hur EU påverkar oss, och hur vi tar oss an den enorma uppgiften att bygga ett nytt Ukraina efter att Ukraina vunnit kriget. Maria Nyberg, generalsekreterare för vår biståndsorganisation Union to Union modererade.