Under torsdagen beslutade kongressen om en ny lönepolitisk plattform för Unionen. Senast den lönepolitiska plattformen reviderades var 2015. Vi pratade med förbundsstyrelsens Kenneth Lund och Theres Sysimetsä kring vad som är nytt i plattformen och varför den är viktig.
Publicerad 12 okt. 2023
Den lönepolitiska plattformen tydliggör vilka principer och värderingar som förbundet tycker är extra viktigt när det gäller lönebildning , lönesättning , medlemmarnas inflytande över lönen och olika anställningsformer. Tillsammans med de politiska plattformarna för arbetsmiljö, jämställdhet- och mångfald samt kompetens, sätter dokumentet ramarna för Unionens långsiktiga politik och inriktning.
Det uppstår hela tiden nya förändringar och trender på arbetsmarknaden
Kenneth Lund och Theres Sysimetsä är två av förbundsstyrelseledamöterna som har ingått i arbetsgruppen för en ny lönepolitisk plattform.
Vad har hänt på löneområdet som gör att vi behöver en ny politisk plattform?
Hur är det tänkt att plattformen ska användas?
– Eftersom plattformen ska hålla över tid är den på en övergripande nivå, men den ger en klar bild över hur vi ser på lön och lönesättning både centralt och lokalt och fungerar som ett stöd för medlemmar, förtroendevalda och anställda. Det kan handla om hur vi agerar i centrala och lokala löneförhandlingar eller som stöd för en bra löneutveckling hos medlemmar som kompetensutvecklar sig eller tar på sig mer avancerade arbetsuppgifter, säger Kenneth Lund.
Finns det fortfarande stora orättvisor på när det gäller lön?
Löneplattformen gäller fram till nästa kongress , men inriktningen för Unionens plattformar är att de förnyas varannan kongress .
– Det har varit en omfattande process att ta fram förslaget, med dialogmöte, remissrunda och diskussioner i förbundsstyrelsen för att samla in synpunkter, säger Kenneth.
En slutversion av den lönepolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Nästa artikel
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera år med tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än tillsvidareanställning och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga arbetsmiljöombud som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet arbetsmiljöombud har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i samverkan på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
