Desinformation, fejknyheter och klonade sajter är inte bara politik – de riktar sig även mot svenska företag. Rykten, cyberattacker och vilseledande info kan slå hårt. Men det finns sätt att stå emot.
Det kanske låter som en dålig Bond-film, men det finns utländska makter som använder desinformation och vilseledande information för att skada Sverige. Och inte bara samhället och våra myndigheter, utan även företag.
– Det kan handla om alltifrån ett skadat rykte till ekonomiska förluster och störningar i verksamheten, säger Ola Svenonius, som forskar om informationspåverkan hos Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Falska nyheter kan också användas vid cyberattacker där illvilliga aktörer sprider vilseledande information.
– Då kan det handla om att man försöker lura anställda att klicka på skadliga länkar eller ladda ner skadligt material.
Så vad är då skillnaden på desinformation och vilseledande information?
– Desinformation är framtagen för att manipulera mottagaren. Och syftet är att skada – annars kan det vara reklam.
Informationen måste dock inte vara helt igenom falsk, påpekar Ola Svenonius.
– Man säger ibland att den bästa lögnen är den som innehåller en del sanning. Om någon försöker kolla upp saken, så kan delar verifieras och då är det svårare att se vad som är osant.
Han tar ett exempel från pandemin, där ett annat land hämtade hem en man från Sverige och högljutt berättade att mannen minsann inte fått vård i Sverige. Saken var den att man hade gjort en medicinsk bedömning i Sverige och kommit fram till att mannen bäst vårdades i hemmet.
– Sakfrågan var alltså sann, men man uttryckte sig på ett sätt som undergrävde förtroendet för svensk sjukvård.
Vilseledande information däremot måste inte vara falsk.
– Det är information som i efterhand visade sig inte stämma. En kollega kanske delar en artikel som verkar trovärdig men visar sig vara felaktig. Avsikten är inte att skada. All desinformation är alltså vilseledande, men all vilseledande information är inte desinformation.
Nu kanske du tänker att det är lätt att se igenom påverkansförsök från främmande makt, men faktum är att de flesta av oss överskattar den egna förmågan att känna igen falsk information, och ju mer självsäkra vi är desto sämre blir vi. Det här kallas Dunning–Kruger-effekten. Första steget till att bli bättre är helt enkelt att inse att vi alla har svårigheter att genomskåda desinformation.
– Det pågår sedan flera år tillbaka en kampanj där ryssar klonar nyhetssajter och lägger ut falska nyheter. Även stora nyhetsmedier har drabbats, som Le Monde och Die Welt. Så om du läser en artikel där en politiker har sagt något helt bisarrt, kolla att webbadressen verkligen stämmer och fråga dig om detta verkligen är helt rimligt. Framförallt om politikern börjar uttala sig på ett sätt som stöder Ryssland. Även om vi nu har Trump-administrationen som i vissa fall stöder Ryssland på riktigt…, säger Ola Svenonius.
Nästa artikel
Phishing är en form av cyberattack där en angripare försöker lura dig att dela med dig av känslig information eller klicka på skadliga länkar. Lite som en digital ficktjuv. Det görs via bedrägliga meddelanden som låtsas komma från legitima källor. Genom att väcka rädsla, panik och nyfikenhet, försöker de få dig att bli stressad och agera snabbt – dela lösenord, affärshemligheter eller bankkontonummer.
Traditionellt har många av dessa attacker ändå gått att se igenom på grund av stavfel, grammatiska fel, märkliga namn och underliga e-postadresser. Men sedan AI:s intåg har bedragarna blivit ännu vassare då AI har löst många av dessa problem, bland annat genom att använda ett bättre språk eller snyggare layout.
Attackerna har också en tydligare nu-känsla. AI fångar upp aktuell information från nyhetskällor och företags sajter och väver in aktuella detaljer, vilket gör meddelandena mer trovärdiga.
AI-chatbots kan också användas för att sprida meddelanden i en mycket snabbare takt än mänskliga bedragare.
Men låt dig inte luras av dessa fula fiskare!
Läs också: Se upp för deep fake-chefen
Lockbete: Angriparen skickar ett meddelande som ofta spelar på känslor som rädsla, brådska, eller nyfikenhet, som:
"Ditt konto har blivit låst. Klicka här för att återställa ditt lösenord."
"Du har fått ett paket som inte kunde levereras. Uppdatera din adress här."
"Viktig säkerhetsuppdatering. Logga in för att skydda ditt konto."
Falsk sajt eller länk: Du ombeds klicka på en länk som leder till en webbplats som ser ut som den riktiga sidan till exempel för en myndighet eller bank, men som kontrolleras av angriparen.
Insamling av information: När du fyller i dina uppgifter på den falska sidan, skickas informationen direkt till angriparen.
Utnyttjande av information: Angriparen använder de stulna uppgifterna för att logga in på offrets konton, stjäla pengar eller utföra andra bedrägerier.
