Lastbilstillverkaren Scania satsar mycket på utbildning för att fortsätta vara världsledande. Men man understryker också hur betydelsefull den enskildas vilja att lära sig mer är. Ja, learnability kommer att vara avgörande för den som vill realisera jobbdrömmar.
Du ansvarar för din egen utveckling, och vi ger dig möjligheterna. Den meningen summerar ganska bra lastbilstillverkaren Scania tänk kring kompetensutveckling .
– Det vore förödande för oss att inte satsa på kompetensutveckling av våra anställda, för konkurrensen i omvärlden är stor, och vi vill fortsätta vara världsledande inom hållbara transportsystem. Lärande sker bäst när det bygger på egen vilja. Därför försöker vi tipsa och stödja snarare än säga till medarbetare vad de behöver lära sig, säger Beatrice Svedberg, Future competence strategist på Scania.
Subramanya Joshi är en av dem som gärna använder sig av de möjligheter företaget erbjuder. Han jobbar som software solution architect Scania i Södertälje, alltså mjukvaruarkitekt.
– Jag gillar att företaget fokuserar så mycket på hållbarhet och innovation. Stora företag har stor påverkan, en liten förändring här kan ha stor betydelse sett till helheten, säger Subramanya som bland annat jobbar med att optimera lastbilarnas rutter.
Subramanya började på Scania som konsult 2018 och anställdes 2021. En anledning till att han kom till Sverige var just chansen att utvecklas.
– Mitt mindset är att hela tiden lära mig nytt, nya skills. Fram till 2013 jobbade jag i Indien, men där kände jag att jag hade svårt att växa i min yrkesroll, så det kändes riskfyllt att stanna där. Min kunskap är min främsta tillgång.
Han flyttade till Tyskland och tog en master där, jobbade mot ett antal länder, bara för att så småningom landa här i Sverige. Han säger att här har han fått goda chanser att utvecklas.
– Svenska chefer är lättare att övertala när det kommer till kompetensutveckling . Föreslår jag något som handlar om lärande, säger de generellt ja, skrattar han och tillägger:
– Enda gången jag har stött på problem var när jag ville ta lastbilskörkort. Man kan få göra det här på Scania. Fast min chef tyckte först att det inte kändes nödvändigt för mitt jobb. Men för att riktigt kunna förstå och testa lösningar som jag utvecklar så behöver jag själv kunna köra lastbil, säger han och berättar att han nu håller på med teorin.
På Scania finns dels en välfylld katalog med utbildningar skräddarsydda för företagets behov. Men man samarbetar också tätt med högskolor och universitet för att utveckla kurser som behövs inom industrin. Bland annat genom Reedeam-projektet, ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Mälardalens universitet, Örebro universitet och 20 industriföretag, där man samproducerar kurser för att stödja industrins klimatomställning.
– Egentligen är största utmaningen inte en brist på kurser. Nej, största utmaningen är att hjälpa våra anställda att hitta rätt kurser. Dels för att högskolornas utbud inte är lätt att tränga sig igenom, säger Beatrice.
Men också för att det kan vara svårt att sätta fingret på vad du behöver.
– Om du jobbat länge med förbränningsmotorer och nu ska gå över till elektrifiering, vad har du då för gap att fylla?, säger Beatrice.
Hon jobbar även mycket med att kommunicera möjligheten att plugga, och säger att chefer har ett ansvar i att möjliggöra studierna.
– Som chef ska du inte bara okeja att en medarbetare får gå en kurs, utan också se till att det frigörs tid så att hen har möjlighet att lägga de timmar på utbildningen som behövs.
Subramanya såg ett meddelande från Beatrice i en teamskanal om dessa Reedeam-kurser.
– Jag anmälde mig direkt. Först gick jag en kurs i Produkt, produktions- och affärsutveckling för cirkulära flöden vid Luleå tekniska universitet. Jag fick ett helt nytt sätt att tänka som jag kan använda även vid systemutveckling. Nu har jag anmält mig till en till kurs inom large language models som Örebro universitet ger.
Beatrice säger att hon upplever att personer från andra länder oftare tar möjlighet att kompetensutveckla sig.
– Exakt varför vet jag inte, kanske för att de inte är lika bortskämda med gratis universitetskurser.
Hon uppmanar alla att se över sin learnability, alltså förmågan att lära. Den anses vara avgörande för att hänga med i dagens snabba utveckling. Bland annat för att vi idag inte riktigt vet vilken kompetens som behövs om 10–15 år. Enligt World Economic Forum behöver vi i genomsnitt lägga 4–5 timmar i veckan för att klara de omställningar som en allt snabbare digitalisering innebär.
– Vi kan inte med säkerhet veta hur omvärlden utvecklas och när olika teknikskiften kommer att ske. Därför är förmågan att lära nytt och ställa om så viktig. Om du själv har drivet och förmågan så finns det goda möjligheter på att förverkliga dina jobbdrömmar på det här företaget, säger Beatrice.
FOTO: PETER JÖNSSON
På sajten learning4professionals.se har man samlat kurser utvecklade av högskolor och universitet för att tillgodose framtida behov inom industrin. Imponerande utbud!
Läs mer om Reedeam-projektet och hitta kurser på reedeam.se
Nästa artikel
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
