Innan Joel Hidmark bytte cheflivet mot klassrummet tvivlade han på om han skulle klara av att plugga. Nu, bara månader från examen som business intelligence-analytiker, känner Joel att han har satsat på en framtid med lärande och utveckling.
Joel Hidmark, 34 från Stockholm, kände sig helt ärligt osäker på om han skulle fixa att studera. Men nu, några månader innan utbildningen är avslutad, säger han:
– Det bästa är att jag nu har fått en grund att stå på, och kommer att fortsätta lära mig för alltid.
Direkt efter gymnasiet fick Joel jobb hos en stor matvarukedja. Cheferna såg snart potentialen i den unga, drivna killen och gav honom regelbundet nya befattningar med större ansvar. Vid 29 års ålder var han butikschef. Sedan rullade det på – tills pandemin svepte in över världen och gav många av oss perspektiv på livet. Det i kombination med åldern, som gjorde att han började fundera på vilken riktning han ville att livet skulle ta.
– Jag trivdes på jobbet, men började fundera på vad jag verkligen vill med mitt liv, vad jag tycker är roligt och hur jag vill utvecklas.
Att studera var inget som tidigare lockat. Nu började Joel inse att han kanske behövde ta tjuren vid hornen för att komma dit han ville i livet – även om det tog lite tid att sätta fingret på exakt vad det var han ville. Ett tag funderade han på att bli lokförare. Andra dagar lockade webbutveckling. Till slut började han gå igenom sina styrkor och svagheter för att vaska fram vad som egentligen passar honom.
– Jag gillade den analytiska delen av mitt jobb, att hålla koll på försäljning, KPI:er och verksamhetsmål. Problemlösning är också något jag går igång på. Men jag tycker också om att jobba med människor och relationsbyggande. Det här var en bra lösning, jag får både kommunicera med folk och programmera.
På det här sättet snitslade han sig fram till den utbildning han går idag – business intelligence-analytiker hos Nackademin – där även lön och jobbchanser var saker han tog i beaktande.
– Det är en YH-utbildning vilket känns bra. Dels är de utbildningarna lite kortare än en vanlig högskoleutbildning, dels har man goda jobbchanser. Nu när jag är ute på praktik så är det flera på kontoret som tidigare har gått en YH-utbildning. Det känns skönt att veta att programmen är relevanta.
Men det största hindret att ta sig över var nog den egna bilden av sig själv.
– I gymnasiet var jag inte direkt något plugghuvud, så visst hade jag tvivel kring om jag skulle klara det. Jag var väl inte livrädd för att plugga men nära nog. Men jag gjorde som i styrketräning, startade med lätta vikter och ökade svårighetsgraden successivt.
Joel skrattar när han säger det sista, för visst har han fixat utbildningen galant.
– Det mentala var det främsta hindret för mig. Ja, att faktiskt ta steget till att börja studera var det största.
Så vad har du för studietips till andra?
– Att sätta sig in i ämnet, för att sedan fördjupa sig. Du kommer inte kunna lära sig allt direkt, men utbildningen ger en väldigt bra grund att stå på, och sedan utvecklas du vidare genom erfarenhet och praktisk tillämpning.
Han säger att han också har uppskattat att det varit så stor spridning på folk i klassen.
– Vi kommer från så olika håll. Den yngsta i klassen är i 20-årsåldern, den äldsta tror jag var kring 59 när hon började plugga. De yngre har en smittsam nyfikenhet, de äldre ett skönt lugn i sin erfarenhet. Någon har en bakgrund som lagerarbetare, andra som sommelier och arbetsledare. Det innebär att vi får många perspektiv på saker. Och om jag har svårt med en uppgift, så finns det klasskompisar som gärna assisterar mig och tvärtom.
Och rent ekonomiskt, hur har det varit att gå från en chefslön till att leva på studielån?
– Jag sa faktiskt upp mig till slut. Jag insåg att jag behövde göra det som ett sätt att ”tvinga” mig att ta nästa steg i livet. Jag började läsa kurser på Komvux för så småningom komma in på min utbildning. Det blev en bra övergång för mig.
– Man vänjer sig vid en tajtare ekonomi. Och – det är ju en klyscha, men – att studera är verkligen att investera i sig själv. Långsiktigt kommer jag att vara väldigt nöjd med att jag levde lite snålare i något år.
Nästa artikel
Alla har vi hört det: "AI kommer att ta våra jobb!" Så mycket att tanken har fått fäste, men vet du vad? Enligt World Economic Forums, WEF, senaste rapport ”Future of jobs report 2025” kommer AI och tech att skapa 170 miljoner nya jobb till 2030. Det låter mycket. Så vad betyder det egentligen för oss som jobbar i vanliga yrken? Kommer vi att bli arbetslösa eller har vi just fått en ny vän i form av AI?
Svaret är inte helt enkelt, men gissningen just nu är: AI kommer inte att ta allas våra jobb. I många fall kommer tekniken göra oss mer effektiva och frigöra oss från tråkiga och repetitiva arbetsuppgifter. Genom att automatisera det som inte kräver kreativitet eller empati kan vi människor ägna oss åt det vi är bra på – att tänka stort, vara strategiska och ta hand om de delar av jobbet som kräver en personlig touch.
Det är inte bara tech-nördar som får jobb genom AI. Enligt WEF handlar det om en hel rad yrken som dyker upp när AI äntrar arbetsmarknaden. Framförallt kommer det att bli stor efterfrågan på dataanalytiker, maskininlärningsexperter och cybersäkerhetsspecialister. Men AI behöver också människor som kan hjälpa till att styra utvecklingen i rätt riktning, som till exempel AI-språkspecialist eller AI-etiska rådgivare – ja, du hörde rätt! Tänk dig att vara den personen som ser till att AI används på ett rättvist och hållbart sätt.
Och det stannar inte här. AI kommer också att skapa helt nya jobbmöjligheter inom andra områden. WEF förutspår att till exempel hälsosektorn kommer att få ett rejält uppsving, där vi kommer att behöva fler hälsoteknologer och AI-läkare som kan använda maskininlärning för att analysera patientdata och skapa bättre behandlingar.
Sedan har vi den gröna revolutionen. AI kommer att vara en stor hjälp när det gäller att utveckla förnybar energi, optimera hållbar produktion och lösa klimatutmaningar. Det betyder fler jobb inom grön teknologi, där människor kommer att behöva analysera och förbättra hållbara lösningar. Där har vi också en stor möjlighet för framtiden.
För oss som redan jobbar inom traditionella yrken kan det kännas läskigt att tänka på AI. Det du ska vara beredd på är att många tjänstemannajobb kommer att få sig en riktig makeover.
Tänk dig att du jobbar i kundtjänst. Istället för att svara på samma frågor om och om igen får du möjlighet att hjälpa kunder med de mer komplicerade frågorna där din mänskliga kreativitet och empati verkligen gör skillnad. Eller om du jobbar inom administration eller logistik: AI kan hjälpa till att ta hand om de tråkiga och tidskrävande uppgifterna, så att du kan fokusera på att göra jobbet mer effektivt och kreativt. Lite som att få superkrafter i vardagen.
Och vet du vad? Flera av de nya jobb som AI skapar kommer att handla om att hjälpa oss människor att utvecklas och anpassa oss till den nya digitala verkligheten. HR-specialister som kan hantera digital omställning, utbildningsansvariga som ser till att alla får rätt kompetens för framtiden – detta är några av de nya roller som WEF förutspår kommer att växa fram.
Så, vad betyder detta för oss tjänstemän ? För många handlar det om att vara förberedd på den förändring som AI kommer att föra med sig.
– Den goda nyheten är att AI inte nödvändigtvis betyder att jobb försvinner – det handlar mer om att jobben förändras. För att vara redo för framtiden behöver vi alla hålla koll på våra tekniska färdigheter och se till att vi hänger med i utvecklingen, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Unionens vill hjälpa sina medlemmar att rusta sig för denna förändring genom kompetensutveckling och att skapa trygghet i denna digitala omställning.
– WEF:s rapport förutspår att de nya jobben kommer att komma snabbare än vi tror, så det gäller att vara proaktiv i att anpassa sig till framtidens arbetsmarknad, säger Peter Hellberg.
Vet du att TRR erbjuder personlig kompetens-coachning? De ger dig koll på framtidsjobb, personligt stöd kring utbildningsvägar och möjlighet att finansiera din karriärutveckling med olika studiestöd. Läs mer på trr.se
