Har du blivit av med jobbet på grund av AI? Eller är rädd för att snart bli det? Här är en snabbguide till hur du tar dig vidare mot nya, spännande karriärmål. (…där ett råd faktiskt är att ta hjälp av AI.)
Det kom ett samtal till Unionen: ”Jag har jobbat som översättare i nästan hela mitt liv, men nu har jobben sinat på grund av AI. Hjälp, vad ska jag göra?”
Kvinnan som ringde oss är inte ensam med sin fundering, för AI kommer att få stora konsekvenser för hela arbetsmarknaden. Ingen slipper undan, spår experterna. Exakt hur många eller vilka jobb som försvinner vet få, men du gör klokt i att se om ditt hus menar Jesper Olsson, specialist på jobbsökning på TRR med ett fokus på AI-frågor.
– Många oroar sig över AI-utvecklingen och vad den betyder för mitt jobb. Oron kan i viss mån vara relevant. På Klarna ersatte AI ganska nyligen 700 kundtjänstmedarbetare. Men den stora risken är inte att AI tar ditt jobb. Den stora risken är att en person som kan AI tar ditt jobb. För det behövs alltid kunniga personer bakom tekniken som styr mot företagets mål, säger Jesper Olsson.
Den stora risken är inte att AI tar ditt jobb. Den stora risken är att en person som kan AI tar ditt jobb.
Han jämför med bankerna och bankboken. Först automatiserades uttag och insättningar av bankomaten, sedan internetbanken.
– Då pratade man om att bankerna skulle behöva säga upp en massa folk, men vad hände? Jo, man klev upp några steg i näringskedjan och började jobba med andra saker som ekonomisk rådgivning istället. Det är ofta det som händer vid teknikutveckling, och den möjligheten finns även nu.
Så vad ska du då göra för att ta dig vidare om du förlorat jobbet på grund av AI eller är orolig för att göra det. Här är Unionens och TRR:s bästa tips.
Förlorar du jobbet så kan det bli ett bryskt uppvaknande från det trygga, invanda, där du snabbt tvingas hitta nya karriärvägar.
– Men efter att ha jobbat med omställning i många år och sett människor gå igenom processen, så kan jag säga att en klar majoritet något år senare säger att ”det här var uppfriskande, spännande och kul, nu ska det inte dröja 15 år till innan jag byter jobb”, säger Jesper Olsson.
Blir du uppsagd från ett företag med
kollektivavtal
så är du inte ensam, då kan du få fantastiskt fin hjälp av en
omställningsorganisation
som TRR.
Om du istället känner dig orolig för att kanske förlora jobbet, tycker Jesper Olsson att du genast ska agera. För känslan oro flaggar för något viktigt.
– Då har du chans att ge dig tid att reflektera över vem du är och vad du vill framåt. Men ta kommando över din situation, det är också ett sätt att stilla oro, säger Jesper Olsson, och påminner om att nya vägar framåt självklart också kan finnas på befintlig arbetsplats.
Det första steget mot en ny karriär handlar om att ta reda på vad du stimuleras och motiveras av. Att känna motivation är nämligen en viktig del både i att trivas på jobbet och bli framgångsrik. Så fundera på:
Med några år i ryggen är det också bra att blicka bakåt och fundera på tidigare jobb:
När du funderar på vad du vill bli ska du självklart gå på lust, men du gör även klokt i att fundera på inom vilka yrken det är stor och liten konkurrens om jobben. Det vill säga, var kan du relativt lätt hitta ett jobb? Här kan du ta hjälp av AI som har bra koll på arbetsmarknaden, tipsar Jesper Olsson. Mata in ditt CV i en AI som ChatGPT, skriv vad du gillar att göra och fråga AI:n vad du kan studera för att hitta ett nytt yrke där det inte råder så hård konkurrens kring jobben. Då kommer du att få upp en rad bra förslag.
– Vill du ta detta ett steg vidare kan du be AI:n om lite vildare, mer fantasieggande förslag. Då kommer du att få tips på jobb som du inte hade kommit på själv, säger Jesper Olsson.
Därefter är det dags att fundera på om du behöver omskola dig till något helt nytt, eller om det räcker med att bygga på din kompetens för att hitta nya vägar framåt. Man pratar i sammanhanget ofta om reskill och upskill, där reskill innebär att du utbildar dig till en ny yrkesroll, och upskill om att du vidareutvecklar befintlig kompetens.
– Det finns jobb som försvinner även om de hittills inte har varit så rasande många. Översättare är ett exempel, kundtjänstmedarbetare ett annat. Vad gäller kundtjänst så ersätter AI ofta det som kallas first line support. Men en AI kan inte alltid lösa kundens problem, och då behövs en helpdesk där man får hjälp av en människa. Så med lite kompetensutveckling kan du ta dig till second line support, och då dessutom få högre lön, tipsar Jesper Olsson.
Oavsett vad din plan är framåt, så är det bra att gå några kurser i AI. Dels för att själv känna dig bekväm med tekniken, dels för att visa för framtida arbetsgivare att du minsann hänger med i utvecklingen. Så gå några kurser, och skriv sedan upp dem på ditt CV.
På coursera.org finns ett stort antal gratiskurser från världskända universitet och stora företag, som Lunds universitet, Stanford och IBM.
Nu är det dags att ta tag i saken och börja agera. Det är bara så du kommer vidare.
För dig som vill plugga:
Om du fortfarande har ett jobb kanske din arbetsgivare kan vara med och sponsra din
kompetensutveckling
. Annars finns det flera stöd till dig som vill plugga:
För dig som söker nytt jobb:
Även här kan du få hjälp av TRR med alltifrån hur ett modernt CV ser ut till hur en intervju går till och hur du förbereder dig inför den. Och nej, hjälpen erbjuds inte bara de som redan är uppsagda, utan även dig som komma vidare i karriären.
3 tips när du skriver ditt CV:
Tänk om du inte hittar ett jobb som passar dig hundra procent perfekt, och så har du lämnat din gamla trygga anställning. Kanske är det lika bra att sitta kvar i båten…
– Jag jobbade som rådgivare i tio år och vet att det här är en vanlig rädsla. Men förändringen som sker när man byter jobb är själva nyckeln. Det första jobb du får kanske inte passar dig perfekt, men du är på väg. Du får nytt syre, nya perspektiv på tillvaron och utvecklas som människa – även när du känner att du är ute på lite väl djupt vatten, säger Jesper Olsson.
Och har du väl hoppat en gång, så går det lättare att hoppa igen.
– Och ett hopp eller tre hittar även du ett jobb som passar dig, det är i alla fall min erfarenhet, säger Jesper Olsson.
Nästa artikel
Är det dags för studier igen? Visst kan det kännas överväldigande om man ska kombinera plugg och jobb. Och om man inte har studerat på många år kan man vara osäker på om man ens klarar det.
– Jag möter många vuxna som är oroliga, till dem brukar jag säga att du troligen är bättre än du anar. Du har vid det här laget i livet fler erfarenheter i ryggen och har jobbat strukturerat i många år, vilket gör det lättare att ta sig an en stor mängd material, säger Björn Liljeqvist från Braingain, som skrivit böcker i ämnet som ”Knäck koden” och ”Studera smart.”
Han vill också ta död på farhågan om att man inte är lika smart i medelåldern som åren efter gymnasiet.
– Påverkas intelligensen av ålder? Både ja och nej. Vid 50 är du inte lika snabb och kvicktänkt som vid 25, men i gengäld har du en bättre förmåga att använda färdigheter, kunskap och erfarenheter för att lösa problem, vilket ganska långt upp i åldern kompenserar för att du inte är lika snabb.
Björn säger att det finns tre faktorer som styr hur det går med studierna. Den första är talang, som du inte kan göra så mycket åt, även om det är bra att veta vad just du har för förmågor. Den andra faktorn är attityd. När man hittar rätt inställning och motivation så känns det ofta i hela kroppen, ”yes, det här är intressant!”
– Men även det här är svårt att påverka, det är inte helt lätt att uppbåda intresse för ett ämne du är djupt ointresserad av.
Den tredje och mest påverkbara faktorn är teknik, alltså sättet du studerar på.
– Ibland möter jag folk som säger att ”det finns inga genvägar, det är hårt plugg som gäller.” Det är en konstig inställning eftersom hela vår kultur bygger på att hitta smartare lösningar. Självklart finns det även studietekniker som underlättar, säger Björn Liljeqvist.
Finns det några myter, saker folk håller på med som egentligen inte fungerar?
– Ja, för ett antal år sedan var det vanligt att prata om olika inlärningsstilar. Det sades att vissa lärde sig bäst genom att lyssna och tala, andra genom att göra saker med händerna, och några genom att visualisera saker via bilder, och så vidare. Det här finns det inget stöd för i forskningen. Det funkar inte bättre än exempelvis att plugga enligt ditt stjärntecken eller din blodgrupp. Men visst, tror du benhårt på det så kör, även placebo fyller viss funktion.
Så vad ska man då göra? Jo, använda sig av modern studieteknik.
– Det är som en raketmotor som tar studierna till högre höjder och bättre resultat.
Här är experten Björn Liljeqvists bästa tips och metoder för att skapa bra studievanor och använda tiden effektivt.
Det här är ett enkelt koncept som gör stor skillnad när du studerar.
Före: Det är alltid lättare att lära sig saker som du redan är lite bekant med. Så sätt i system att redan innan kursstart bläddra lite i boken och googla på ämnet, men utan att kräva av dig själv att du ska förstå saken. Det räcker med att tänka ”aha, så det är det här jag ska lära mig.”
Medan: När du pluggar, så sätt dig in i detaljerna, läs vad det står, återberätta och sammanfatta tills du känner att du fattar hur det hänger ihop. Kan du koppla det nya till något du redan kan?
Efter: Inget du lär dig idag kan riktigt sägas tillhöra dig idag. Det tar ett tag innan kunskapen sätter sig. Repetition och reflektion gör att du verkligen tillskansar dig kunskapen. Repetera det du lär dig innan dagen är slut, och gärna också det du lärde dig dagen innan. Då har du inte hunnit glömma så mycket än och repetitionen gör större nytta.
På jobbet är det ofta lätt att förstå vad man ska göra. Du kanske ska bokföra ett antal saker, eller skriva och skicka iväg ett PM. Ja, målet för dagen är ofta tydligt. Men vad ska du producera när du studerar? Vad är syftet med att sätta sig och studera i timmar? Jo, du ska producera kunskap. Det är lättare att se att det också händer om du sammanfattar vad du har lärt dig någonstans. Det kan vara i en dagbok, eller i ett dokument på datorn. Skriv ner vilken kunskap du tillägnat dig så att du kan gå tillbaka och se att du faktiskt lär dig mer och mer.
Vi fungerar olika bra vid olika tidpunkter på dygnet. Du kanske är en riktig morgonmänniska, som lätt kan börja plugga vid sex på morgonen. Din partner däremot kan vara en nattuggla, som bäst får saker gjorda när resten av familjen sover. Hur fungerar du?
Skapa en studierutin du trivs med, som du återkommer till flera dagar i veckan. Etablerade rutiner gör att du slipper lägga så mycket kraft på att komma igång. Vanor som hjärnan förknippar med ”nu är det dags att plugga”, precis som det är lätt att tänka ”nu är det dags att träna” när man kommer till gymmet. Undvik att studera på ställen som du förknippar med återhämtning, som sängen eller soffan.
Har du en familj som pockar på, kanske du behöver ett specifikt rum där du kan sätta dig och studera. Eller så kanske du ska promenera iväg till bibliotekets tystnad. Lägg också ifrån dig mobilen och stäng av notiser på datorn om du pluggar framför den.
En annan bra teknik är cliffhanger-tekniken. Genom att sluta när det är roligt sänker du tröskeln för att återuppta studierna. Om du däremot hårdpluggar tills du är helt slut, så är det känslan du bär med dig in i morgondagen. Så om du känner att du äntligen kommit in i en uppgift, du förstår något och har lust att jobba vidare med det, spara lite av den lusten till i morgon.
På svenska kallas det ibland för intervallrepetition. Det här är en teknik som bygger på kunskap om minnet från slutet av 1800-talet, och är ett utmärkt sätt att minnas saker.
När du har lärt dig något, låt det svalna i tio minuter, och repetera sedan. På så sätt minns du det till dagen därpå. Väntar du däremot i en timme innan du repeterar, så är det svårare. Och att inte ta någon paus alls innan repetition är ännu värre. Så läs igenom, låt svalna i tio minuter och repetera. Repeterar du igen dagen därpå, så minns du det här till nästa vecka. Repeterar du det åter om en vecka, så minns du det i en månad, och så vidare.
