Mitt i möten, mejl och deadlines kan det kännas omöjligt att klämma in kompetensutveckling. Att stå still är nu mer att halka efter. Att lära nytt gör dig inte bara bättre i din roll – det kan bli nyckeln till nästa steg i karriären. Så hur hittar du tiden? Det börjar med att prioritera sig själv.
Med en ständig ström av arbetsuppgifter och ansvar kan det vara svårt att hitta tid för lärande. Men i en värld där förändring är den enda konstanten är det just utveckling som gör att vi håller oss relevanta. Så att inte utvecklas är att stå stilla – och på en arbetsmarknad som förändras i rasande fart, innebär det risk för att bli omsprungen.
– Kompetensutveckling handlar inte bara om att följa med i utvecklingen, utan om att hålla sig relevant och förberedd för framtidens krav. Om du inte aktivt investerar i din egen utveckling, riskerar du att bli föråldrad i din roll, säger karriärcoachen Charlotte Hågård.
Att fortsätta vara attraktiv för arbetsgivare är viktigt för både bättre karriärmöjligheter och högre lön. Även om listan på alla nya färdigheter du kan lära dig kan verka lång, handlar kompetensutveckling minst lika mycket om viljan att lära sig nytt.
– Arbetsgivare söker personer som är öppna för förändring, som kan tänka om, tänka nytt och utvecklas. Den inställningen kan vara minst lika viktig som dina formella kvalifikationer, säger Charlotte Hågård.
Men hur kan man då hitta tid för kompetensutveckling när arbetsdagen redan är till bredden fylld? Det första steget är att inse att utveckling inte alltid måste innebära att gå en kurs. Charlotte Hågård delar på sina föreläsningar ibland ut en lista med 60 sätt att kompetensutveckla sig, där endast ett handlar om att delta i en kurs.
– Kompetensutveckling behöver inte vara tidskrävande eller formell. Ibland räcker det med att lyssna på en inspirerande föreläsning, titta på en lärorik video online, läsa en bok eller till och med lära sig något från en kollega med en annan erfarenhet. Det handlar om att vara nyfiken och ta tillvara på små möjligheter att växa i vardagen, säger hon.
För att verkligen prioritera din egen utveckling behöver du skapa tid för det, även när kalendern är full. Här är några tips för att integrera lärande i din vardag:
Här är några kostnadseffektiva sätt att utvecklas som inte spräcker budgeten.
MOOC-plattformar:
Coursera: Kurser från ledande universitet som Yale och Stanford (gratis grundkurser, certifikat kostar extra).
edX: Kurser inom allt från teknik till ekonomi och hälsa.
Futurelearn: Gratis kurser, betalning för certifikat.
Youtube: Gratis handledningar och föreläsningar inom nästan alla ämnen. Några populära kanaler:
Tech With Tim (programmering)
TED Talks (inspiration och ledarskap)
Distansutbildningar: Många YH-utbildningar kan genomföras på distans, vilket gör det lättare att kombinera med arbete. Exempel: IT, projektledning och hållbarhetsstudier.
Kortkurser: Många YH-anordnare erbjuder korta utbildningar för yrkesverksamma som vill utveckla specifika färdigheter.
Sök utbildningar som passar dig på yrkeshogskolan.se
Linkedin learning: Över 16 000 kurser inom affärsutveckling, produktivitet och mer. Många företag erbjuder tillgång.
Bibliotekens resurser: Många bibliotek erbjuder tillgång till databaser och digitala kurser, exempelvis via PressReader och Udemy.
Mentorskapsprogram: Lär av erfarna kollegor genom organiserade eller informella mentorskap.
Branschspecifika webbinarier och event: Många organisationer erbjuder gratis webbinarier för att hålla dig uppdaterad inom ditt område.
Nästa artikel
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling , men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Här finns konkreta tips och tankar kring hur vi ökar mångfalden i arbetslivet.
