I en tid där cyberattacker och dataintrång ökar i både antal och komplexitet är det viktigare än någonsin att stärka sitt digitala självförsvar. Här är tipsen som skyddar både dig och din organisation. Börja säkra din digitala vardag redan nu!
Bonustips: Säkerhetskopiera ditt arbete regelbundet enligt företagets policy så att inget viktigt går förlorat om systemfel eller attacker inträffar!
Nästa artikel
Det kanske låter som en dålig Bond-film, men det finns utländska makter som använder desinformation och vilseledande information för att skada Sverige. Och inte bara samhället och våra myndigheter, utan även företag.
– Det kan handla om alltifrån ett skadat rykte till ekonomiska förluster och störningar i verksamheten, säger Ola Svenonius, som forskar om informationspåverkan hos Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Falska nyheter kan också användas vid cyberattacker där illvilliga aktörer sprider vilseledande information.
– Då kan det handla om att man försöker lura anställda att klicka på skadliga länkar eller ladda ner skadligt material.
Så vad är då skillnaden på desinformation och vilseledande information?
– Desinformation är framtagen för att manipulera mottagaren. Och syftet är att skada – annars kan det vara reklam.
Informationen måste dock inte vara helt igenom falsk, påpekar Ola Svenonius.
– Man säger ibland att den bästa lögnen är den som innehåller en del sanning. Om någon försöker kolla upp saken, så kan delar verifieras och då är det svårare att se vad som är osant.
Han tar ett exempel från pandemin, där ett annat land hämtade hem en man från Sverige och högljutt berättade att mannen minsann inte fått vård i Sverige. Saken var den att man hade gjort en medicinsk bedömning i Sverige och kommit fram till att mannen bäst vårdades i hemmet.
– Sakfrågan var alltså sann, men man uttryckte sig på ett sätt som undergrävde förtroendet för svensk sjukvård.
Vilseledande information däremot måste inte vara falsk.
– Det är information som i efterhand visade sig inte stämma. En kollega kanske delar en artikel som verkar trovärdig men visar sig vara felaktig. Avsikten är inte att skada. All desinformation är alltså vilseledande, men all vilseledande information är inte desinformation.
Nu kanske du tänker att det är lätt att se igenom påverkansförsök från främmande makt, men faktum är att de flesta av oss överskattar den egna förmågan att känna igen falsk information, och ju mer självsäkra vi är desto sämre blir vi. Det här kallas Dunning–Kruger-effekten. Första steget till att bli bättre är helt enkelt att inse att vi alla har svårigheter att genomskåda desinformation.
– Det pågår sedan flera år tillbaka en kampanj där ryssar klonar nyhetssajter och lägger ut falska nyheter. Även stora nyhetsmedier har drabbats, som Le Monde och Die Welt. Så om du läser en artikel där en politiker har sagt något helt bisarrt, kolla att webbadressen verkligen stämmer och fråga dig om detta verkligen är helt rimligt. Framförallt om politikern börjar uttala sig på ett sätt som stöder Ryssland. Även om vi nu har Trump-administrationen som i vissa fall stöder Ryssland på riktigt…, säger Ola Svenonius.
