Hyrbridmöten är svåra att få till, men de är här för att stanna. Så låt oss anta utmaningen och bli hybrid-proffs. Här är tipsen som gör att alla deltagare kommer till tals och känner sig inkluderade.
Hybridmöten, alltså möten där några deltar på plats och andra digitalt, är egentligen inget nytt. Men få har bemödat sig att genomföra dem bra eftersom distansdeltagandet har varit undantaget.
Inte sällan fick folk ringa in och delta via en högtalare mitt på konferensbordet – via vilken de förtvivlat försökte göra sig hörda, och missade powerpointen som visades. Nu är hybridmöten vanliga inslag i en arbetsdag.
Så hur får vi dem att funka? För att hålla i ett hybridmöte är mer komplicerat än en träff IRL. Här är Unionens tips som får mötet att flyta och engagemanget att öka.
Bättre hybridmöten – så gör ni:
Inga andra klassens deltagare
Det gäller att ha rätt inställning från början; alls ska med. Här har vi inga första- och andra klassens deltagare. Är vi överens?
Snygga till väntrummet
Första intrycket spelar som vi alla vet stor roll. Så hur ser det ut i väntrummet där digitala deltagare får hänga i väntan på att släppas in? Tänk också på att släppa in digitala deltagare några minuter innan mötets start, så att även de kan delta i det lättsamma försnacket.
Testa tekniken i förväg
Inget tar död på ett momentum så effektivt som strul med uppkoppling, ljud eller bild. Är du arrangör, ge dig själv lite tid att testa detta innan mötesstart.
Se till att alla syns
Be dem som deltar digitalt att i möjlig mån ha kameran påslagen. Ett sätt är att ge online-deltagare utrymme är att ha dem på en större skärm längst fram i rummet, så att de inte är med i form av ett pyttigt ansikte på en pyttig skärm. Omedvetet är de då lättare att bortse ifrån.
Se till att alla ser
När du sätter upp ett möte, fundera på vad distans-deltagarna ser. Tillräckligt för att känna sig entusiasmerade? De bör se alla deltagares ansikten, presentationer, anteckningar på tavlan och så vidare. Tänk också på att inte dela ut fysiska dokument, ladda istället upp filer som alla kan ta del av.
Bli kompis med kameran
När du pratar, försök att ta kontakt även med dem som deltar digitalt. Kolla regelbundet in i kameran (i alla fall hälften av tiden), inte bara på dem som är närvarande i rummet.
Kompensera bristen på ögonkontakt
…med andra saker, som att tilltala deltagarna med namn. ”Karin, du sa ju så smart att…”, eller notera att ”Jaha, det tyckte Marie-Louise var roligt.” Det får folk att känna sig sedda.
Använd samma språk
Om personer i rummet talar ett annat språk än de som är på länk, håll er till det gemensamma språket, exempelvis engelska, så att alla förstår vad som sägs.
Anpassa aktiviteter
Om du planerar en aktivitet för att få upp energin, se till att välja en som även online-deltagare kan delta i, som ett quiz, eller en mentometer-undersökning.
Digitalt först
För att verkligen få till ett hybridmöte behöver du ha ett digitalt först-tänk och interagera lika mycket med alla typer av deltagare. Om du exempelvis ställer en fråga, tänk på att vända dig till digitala deltagare, inte bara personen bredvid.
Låt tystnaden tala
I ett vanligt möte må det vara ofint, men det fungerar fortfarande att folk nära nog fyller i varandras meningar – eller i alla fall snabbt tar vid där en person slutade. Har du digitala kollegor, så måste du ge dem en chans att göra sig hörda. För att det ska fungera krävs någon sekunds tystnad mellan talare.
Försök fånga upp små saker
Om dina digitala kollegor har kameran påslagen, så försök att läsa av även deras ansikten och fånga upp subtila signaler. Inkludera dem genom att fråga ”Aysha, du ser fundersam ut, berätta gärna vad du tänker på.”
Virtuell whiteboard
Använd tekniken för att göra mötet mer jämlikt. Det finns exempelvis virtuella whiteboards, som alla deltagare därmed lätt kan se. Istället för att skriva idéer på post it-lappar när ni brainstormar, använd ett digitalt alternativ som Miro eller Mural. Och vill man ställa frågor så kan man göra det antingen i en chatt eller en Q&A-app.
Digital feedback
Innan och efter mötet, ventilera funderingar och ge feedback online, så att alla är med i diskussionen.
Ännu inte chefsmedlem?
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.
Många uppgifter ingår inte i någons arbetsbeskrivning. Ändå blir de gjorda. Så vem gör dem? Främst kvinnor, har det visat sig. Problemet är att det sinkar deras karriärer. Så hur kan du som chef göra upp med det här en gång för alla? Unionen tipsar!
Det finns en berättelse om att gör det själv-tänket är så starkt i Sverige att till och med statsministern plockar i diskmaskinen på kontoret. Om Ulf Kristersson faktiskt gör det vill vi låta vara osagt. Vad vi vet är att verkligheten ser ganska annorlunda ut. Alla tar inte hand om sin egen kaffekopp, vattnar blommorna på kontoret eller ser till att det finns finfika när Lisa fyller 40. Det är i realiteten ofta en liten grupp kvinnor som fixar dessa saker. Trevligt, kan tyckas, men dessa uppgifter kan uppta mycket av deras arbetstid, samtidigt som de varken lönesätts eller ger din
karriär
en boost.
– Som chef är det ditt ansvar att fördela arbetet på ett rättvist sätt. Om det här är uppgifter som ligger på ”alla” är det viktigt att de inte landar på några få personer, som därmed får det stressigt att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter, säger Peter Tai, jämställdhetsexpert på Unionen.
Räkna med protester
Peter Tai uppmanar också chefer att inte blunda för problemet.
– Det är visserligen bekvämare, för när du tar i frågan och säger att det här är allas ansvar, kan det initialt bli obehaglig stämning. När den medelålders mannen, som anser att hans jobb är viktigast, plötsligt också ska plocka disk eller föra protokoll får du räkna med protester.
Så får du som chef syn på det osynliga arbetet – 7 tips
Svårt att få grepp om vad som faktiskt görs? Här är tips på hur du kan lyfta fram det osynliga arbetet i ljuset, för att sedan fördela det jämnare.
Se till att hitta osynliga arbetsuppgifter, intebara de som normalt brukar mätas och räknas – utan allt man lägger sin arbetstid på.
För jobbdagbok. Under någon vecka, be alla i teamet/gruppen bokföra exakt alla arbetsuppgifter.
Sammanställ. Gå igenom listorna och sammanställ alla tidigare osynliga arbetsuppgifter.
Fördela uppgifterna jämt, eller turas om. Ska protokoll skrivas på måndagsmötet kan ni gå laget runt.
Ska någon ha jobbet? Fundera över vilka roller som finns på kontoret och hur de medarbetarna bäst använder sin tid efter kompetens. Finns det utrymme för att anställa en person till en mindre kvalificerad roll som innefattar extrauppgifterna?
Syna ditt eget beteende. Vem brukar du som chef tillfråga när fika ska fixas? Eller när 12 personer ska koordineras till ett möte?
Sätt upp nya
lönekriterier
. Alla
lönekriterier
måste inte vara direkt kopplade till vinstdrivande mål och resultat. Ni kan även ha
lönekriterier
som handlar om medarbetarskap, att bidra till stämningen i gruppen. De är lite svårare att mäta, men bra att ha.
Arbetsmiljöansvar som chef
Som chef har du ett särskilt ansvar i arbetsmiljöarbetet. Ansvaret handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbeta för jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen.
Det kan tyckas vara småsaker; fylla på papper i skrivaren, fixa present, snygga till konferensrummet... Men uppgifterna varken värderas eller lönesätts, och det är framförallt kvinnor som gör dem. Det säger forskaren Annika Härenstam, som tycker att det är dags att göra upp med det osynliga arbetet.
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.