Ju bättre förmåga en chef har att skapa tydlighet och inkludering, desto större chans att skapa energi, samsyn och framgång i arbetsgruppen. En slutsats som kan låta självklar - men långt ifrån alla chefer är där. Det menar Silje Lea, ledarskapsutvecklare och föreläsare.
Publicerad 24 okt. 2022
I sin roll som ledarskapsutvecklare stöter Silje på arbetsgrupper som är dysfunktionella på olika sätt.
- Det jag ofta möter i de här grupperna är brist på kommunikation som leder till frustration och att man upplever att ens kompetens inte kommer till sin rätt eller blir använd. Med enkla hjälpmedel och verktyg kan man däremot med lätthet vända gruppens frustration till utveckling där produktiviteten och kreativiteten hos alla blomstrar.
Ett av Siljes första steg för att utveckla gruppen är att skapa tydlighet på såväl önskat läge som en ärlig bild på vad verkligheten är här och nu.
- Ska du som ledare få ett team att ta fram sin potential och samlade kraft och vilja att utvecklas är det en förutsättning att du som ledare har en klar vision. Du behöver också kunna leda gruppen till en gemensam tydlig målbild om vad ni vill uppnå och varför det är viktigt, samt enkelt och tydligt kunna kommunicera detta till övriga delar i organisationen.
En stark och produktiv grupp som samarbetar, har energi och är i utveckling och rörelse framåt kännetecknas av individer som har en hög nivå av ansvar och självledarskap.
- För att frigöra individens engagemang, kreativitet och kompetens är en tydlig förståelse för varför vi gör det vi gör nödvändig. Människor som upplever helhet och mening i det de tillsammans skapar mår bättre, blir mer motiverade och ger det lilla extra till gruppens utveckling, mål och resultat. Att kontinuerlig förankra och ge energi och inspiration åt dessa frågor är därför något jag tycker alla chefer och grupper bör jobba löpande med.
Silje lyfter vilken tillgång chefens förmåga att ta tillvara medarbetarnas kompetenser och drivkrafter är. Hon trycker dock även på tillgången varje medarbetare med dess ansvar och initiativ är.
- Du som chef behöver börja med dig själv - men skapa även en kultur i teamet där medarbetare i trygghet, tillit och tydlighet bjuder på sig själva, tar sin plats och bidrar till gruppens växt och utveckling på ett produktivt sätt. Ni är ett team där styrkan ligger i att alla bidrar med sin kompetens och sina perspektiv och drivkrafter.
Ett sista råd från Silje till chefen är att våga vara en förebild i hur du själv ger och tar emot feedback samt hur du jobbar med din egen utveckling.
- Var nyfiken, inkluderande och öppen. Se på feedback som den gåva till utveckling den är. Så mycket börjar med dig som chef och att du lever och visar vägen till det du lär ut. Vågar du så vågar dina medarbetare.
Nästa artikel
2024-11-12
Förändring bygger på ett ibland svårförenligt motsatsförhållande. Å ena sidan är utveckling och nya inriktningar nödvändiga för att undvika stagnation, å den andra kan förändring också kännas osäkert och skrämmande. Satus quo är tryggt, i förändring finns inga garantier för att det kommer gå bra.
Det gäller i såväl vardag som arbetslivet. En omstrukturering, en ny inriktning, ett annorlunda arbetssätt, teknisk utveckling som tvingar fram nya metoder, allt är saker som kan skapa oro.
För cheferna som ska kommunicerar kring eventuella förändringar är det av högsta vikt att inkludera medarbetarna i processen så tidigt som det bara går.
jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap
– Merparten av de förhandlingar jag är inblandad i kommer från att arbetsgivarna vill göra en förändring, berättar Marianne Rozman, chefsombudsman på Unionen. Och jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap.
Att tidigt presentera förändringens syfte, mål och bakomliggande orsaker är grundläggande när man kommunicerar den till medarbetarna.
– Varför ska man över huvud taget göra en förändring? Vad är det tänkt att vi ska vinna? Vad är målet? Och när ska vi nå målet? Det är superviktigt för alla förändringar att ha svar på de frågorna. Med otydligt syfte och mål finns risken att det ser ut som att man bara vill förändra för sakens skull.
Varför ska man över huvud taget göra en förändring?
Nyckelordet är delaktighet
Inkludering av medarbetarna kan bli centralt för att öka acceptansen för förändringen i fråga. En tumregel är ”ju tidigare desto bättre”.
– Medarbetare har så gott som alltid bra synpunkter, säger Marianne. De känner verksamheten, de känner sig själva, de vet hur det dagliga arbetet går till. De kunskaperna och erfarenheterna vore det bara dumt att bortse från.
Det är också, i slutändan, medarbetarna som förändringarna verkligen påverkar. En justering som framstår som minimal ur ledningens helikopterperspektiv kan få stor effekt i medarbetarnas vardag.
Nyckeln för att öka chanserna för acceptans är att låta medarbetarna göra sina åsikter hörda. Även om inriktningen av beslutet redan är taget och att en förändring är nödvändig, så är det viktigt att medarbetarna känner sig delaktiga.
Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
– Arbetsgivaren behöver ofta bestämma VAD som ska göras, men de kan ofta låta medarbetarna påverka HUR. Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
Just känslan av att vara inkluderad i beslut är något Marianne Rozman trycker på.
– Om inte annat så har man i alla fall fått säga vad man tycker och blivit lyssnad på. Ledningen visar att de förstår att medarbetarna är viktiga för företaget och kan och förstår sina uppgifter.
Ödmjukhet, ärlighet, öppenhet
Motsatsen till att inkluderas är att presenteras för ett redan fastslaget faktum – ”här är förändringen, den kommer genomföras med start nästa vecka” – vilket lätt skapar en känsla av att inte vara viktig för företaget.
För att göra processen så bra som möjligt är i stället medbestämmande för medarbetarna och närvaro från chefen viktigt. Som ledare får man inte rygga tillbaka, dra sig undan eller slå ifrån sig.
Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt.
– Den närmsta chefen måste vara beredd på och öppen för att ta emot medarbetarnas frågor och synpunkter. Många gånger när jag har förhandlat kring organisationsförändringar så har cheferna försökt fly undan lite. För de vet att beslutet är tufft och kommer påverka många. Har man då förankrat beslutet blir det också lättare att bemöta kritik.
Vikten av förankring gäller också i flera nivåer. Ledningsgruppen behöver ha en förankringsprocess också med mellanchefer.
– Ska de underställda cheferna kunna motivera och argumentera för ledningens beslut behöver de också gå igenom en förankringsprocess. Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt. Man behöver kunna stå upp för förändringen i alla led.
I de flesta företag sker förändringsprocesser kontinuerligt. Hur man har hanterat den senaste förändringen påverkar självklart också hur acceptansen bland medarbetarna är för nästa och nästnästa. Även i det hänseendet efterlyser Marianne prestigelöshet från arbetsgivaren.
Den här gången vill vi att ni ska vara med oss
– Om man tidigare har gjort en förändring som inte blev bra, börjar man nästa förändringsprocess i rejäl uppförsbacke. Då behöver man som chef vara öppen med det. Man behöver säga: ”förra gången tänkte vi fel, vi lyssnade inte på er och förankrade inte beslutet tillräckligt. Vi är medvetna om det. Den här gången vill vi att ni ska vara med oss”. Den typen av ärlighet från chefen är a och o.
