Rapport: Arbetsmiljöbarometern

En slående insikt i Arbetsmiljöbarometern 2023 är att det finns en
mycket stark koppling mellan en bra psykosocial arbetsmiljö och
att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
På de arbetsplatser där ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs
bedöms den psykosociala arbetsmiljön vara mycket bättre än på arbetsplatser
som saknar ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Sedan Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och sociala arbetsmiljö (OSA) trädde i kraft 2016 har den organisatoriska och sociala arbetsmiljön förbättrats på arbetsplatser, men måste lyftas ytterligare för att tjänstemännen ska kunna må bra på och av sina jobb. Det visar Arbetsmiljöbarometern 2021. Den visar också att för få arbetsplatser säkerställer att medarbetarnas fritid är ostörd. Fler arbetsgivare borde därför jobba aktivt med rutiner som säkerställer detta. Nästan 7 av 10 arbetsmiljöombud lyfter också stress och hög arbetsbelastning som ett av de tre viktigaste områdena att jobba med.

Undersökningen visar bland annat att för få arbetsplatser säkerställer att medarbetarnas fritid är ostörd. Det framkommer även att arbetstid är en viktig faktor som måste inkluderas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samtidigt framgår det även i år att på arbetsplatser där ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs är både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön oftast mycket bättre än på arbetsplatser där ett sådant arbete inte sker.

Årets undersökning har kompletterats med frågor om distansarbete och hur Covid-19 situationen påverkat arbetsmiljöarbetet.

Undersökningen visar att tre av tio arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskaper om riskerna i den psykosociala arbetsmiljön är dåliga eller mycket dåliga. Ett stort problem i dagens arbetsliv är den ständiga tillgängligheten. Jobbmejl och sms kan skickas dygnet runt. Arbetsmiljöbarometern visar att fyra av tio arbetsgivare inte säkerställt att medarbetarna inte behöver arbeta under sin fritid.

För tjänstemän är det framför allt risker i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön som har störst påverkan på hälsa och välbefinnande i arbetet. Hög arbetsbelastning, bristfälligt ledarskap och otydlig ansvarsfördelning är bara några exempel på faktorer som skapar stress och en dålig arbetsmiljö.

Årets arbetsmiljöbarometer från Unionen, den 11:e i ordningen visar att den psykosociala arbetsmiljön bedöms vara sämre än den fysiska arbetsmiljön. Samma sak gäller arbetsgivarens kunskaper om psykosociala arbetsmiljörisker. De frågorna som arbetsmiljöombuden ser som mest angelägna att förbättra är stress och belastning samt chefs- och ledarskapsfrågor.

Svenska företag arbetar för lite med att hantera risk för ohälsa. Drygt vartannat arbetsmiljöombud i Unionens stora arbetsmiljöundersökning uppger att arbetsgivaren i låg utsträckning arbetar med att hantera risk för ohälsa vid stor omfattning av övertidsarbete.

Drygt vartannat arbetsmiljöombud svarar att arbetsgivaren i låg utsträckning arbetar med att hantera risk för ohälsa kopplade till förväntningar på tillgänglighet eller nåbarhet efter arbetstid.

Årets undersökning visar en svag återhämtning från förra årets resultat, som var de hittills sämsta när det gäller förekomst av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) sedan frågan började ställas.

Drygt en av fyra tillfrågade arbetsmiljöombud anser att den psykosociala arbetsmiljön är dålig på arbetsplatsen och det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar. Den psykosociala arbetsmiljön är således sämre än någonsin och bedöms konsekvent vara sämre än den fysiska. Samma sak gäller arbetsgivarens kunskaper om psykosociala arbetsmiljörisker. Årets resultat är det sämsta uppmätta sedan undersökningarna startade för tio år sedan.

Unionens nya rapport visar att den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin och att det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar på arbetsplatserna, trots att företagen därmed bryter mot lagen. Sjukskrivningarna i Sverige ökar stadigt och det är den psykiska ohälsan som i dag är vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Unionens arbetsmiljöbarometer 2013 visar att det förebyggande arbetsmiljöarbetet minskar ytterligare och den psykosociala arbetsmiljön bedöms vara sämre än den fysiska.