Anställningsvillkor i kollektivavtal

Ditt branschavtal – ett paket med flera kollektivavtal

Kollektivavtalet för din bransch är egentligen ett paket av många  kollektivavtal . För de flesta branscher innehåller kollektivavtalspaketet bland annat:

• Avtal om allmänna anställningsvillkor
• Löneavtal
• Arbetstidsavtal
• Huvudavtal  (med till exempel regler om omställnings- och  kompetensstöd )
• Avtal om tjänstepension,  tjänstegrupplivförsäkring  och trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

Kollektivavtal ökar dina rättigheter

Att ha  kollektivavtal  på arbetsplatsen är en förutsättning för att ha rätt till lokalt fackligt inflytande.

På arbetsplatser utan kollektivavtal får en arbetsgivare besluta om och genomföra stora förändringar utan att ens informera personalen i förväg. Som enskild anställd saknar man då rätt till information och  förhandling .

Genom att bilda fackklubb – i lagen kallad lokal arbetstagarorganisation – får de anställda, med kollektivavtalets hjälp, en möjlighet till insyn och påverkan på arbetsplatsen. Detta stöds i medbestämmandelagen (MBL), men det förutsätter att det finns ett centralt kollektivavtal . När det finns kollektivavtal gäller även  förtroendemannalagen , som ger rätt att arbeta fackligt på arbetstid utan löneavdrag.

Rätten till lönerevision

Ditt centrala  löneavtal  ger dig rätt till  löneutveckling . Det innehåller ofta löneutrymmets storlek och principer för hur den årliga lönerevisionen på företaget ska gå till. Löneutrymmets storlek brukar anges med en viss procentsiffra, till exempel 3 procent av lönesumman. Med lönesumman menas summan av alla månadslöner för de medlemmar i Unionen som förhandlingen gäller.

Flera avtal innehåller en så kallad individgaranti , som ger rätt till en lägsta höjning av månadslönen med ett visst antal kronor. Om avtalet inte innehåller en individgaranti finns det istället regler om att en åtgärdsplan ska upprättas vid bristande prestation som lett till ingen eller märkbart låg löneökning.

Fackklubben och arbetsgivaren förhandlar vanligen om löneutrymmet och om hur det ska fördelas på arbetsplatsen. Om det inte finns fackklubb på arbetsplatsen kan du istället få hjälp och råd från Unionens rådgivning för att själv kunna påverka din lönehöjning.

Mer om lönerevision

Mer om löneutrymme och lönepott

Utan kollektivavtal

På en arbetsplats utan kollektivavtal finns det ingen självklar rätt till lönerevision utan det bör då regleras i anställningsavtalet. 

Nivån på lägstalön i branschen

Kollektivavtalen har olika nivåer på lägstalöner, som höjs varje år. Nivån är en garanti för att den som är oerfaren och nyanställd inte får en orimligt låg ingångslön. I de flesta branscher ligger de vanligaste ingångslönerna betydligt högre än lägstalönen. Som medlem kan du se vilken lägstalön som gäller i ditt kollektivavtal .

Utan kollektivavtal

Utan  kollektivavtal  finns ingen angiven lägstalön för branschen.

Försäkringar och pension

Genom kollektivavtalet omfattas alla anställda av dessa viktiga försäkringar:

Tjänstepension,  ITP eller KTP2, som kompletterar din allmänna pension och innebär en extra ekonomisk trygghet när du går i pension.

Sjukförsäkring, som vid längre tids sjukskrivning kan ge dig ersättning som kompletterar ersättningen från Försäkringskassan.

Premiebefrielseförsäkring, som betalar in till din tjänstepension och upprätthåller ditt försäkringsskydd vid längre tids sjukskrivning samt vid föräldraledighet (för dig med ITP1) i upp till 13 månader.

Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, som ger engångsbelopp till efterlevande vid dödsfall.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA , som kan ge ersättning för inkomstbortfall och sjukvårdskostnader vid arbetsskada. Gäller även vid resa till och från arbetet.

Utan kollektivavtal

Det finns ingen lag som säger att arbetsgivare behöver betala in till tjänstepension och andra försäkringar för sina anställda. Om du jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal behöver du därför ta reda på om du får inbetalat till din tjänstepension, om du omfattas av andra försäkringar via jobbet och vad som i så fall gäller. 

Anställningsformer

Huvudregeln är  tillsvidareanställning  och kollektivavtalet reglerar i vilka situationer tidsbegränsade anställningar är tillåtna och under hur lång tid.

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen är huvudregeln tillsvidareanställning och LAS reglerar i vilka situationer tidsbegränsade anställningar är tillåtna och under hur lång tid.

Mer om anställningsformer

Arbetstider

Den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtal får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en fyraveckorsperiod. Det skiljer dock mellan kollektivavtalen, så det förekommer även längre beräkningsperioder. Den sammanlagda arbetstiden inklusive övertid får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. I kollektivavtalen finns också begränsningsregler om hur mycket övertid det är möjligt att jobba per år. 

Mer om arbetstid

Semesterdagar och semestertillägg

Semesterlagen  ger rätt till 25 semesterdagar per år. Vissa kollektivavtal kan ge rätt till fler semesterdagar, vilket då ofta är kopplat till att du har förhandlat bort din övertidsersättning mot fler semesterdagar och högre lön i en överenskommelse med arbetsgivaren. Det är normalt sett chefer och andra som har frihet när det gäller arbetstider som kan göra det. Sådana överenskommelser kan sägas upp, om man vill omförhandla ersättningen eller om man vill återgå till övertidsersättning per timme.

När du tar ut betald semester får du semesterlön som består av din ordinarie lön tillsammans med ett så kallat semestertillägg .  I de flesta kollektivavtal är semestertillägget 0,8 procent av månadslönen för varje semesterdag. Med en månadslön på 30 000 kronor och 25 intjänade semesterdagar blir det 30 000 kronor x 0,8 procent = 240 kronor x 25 dagar = 6 000 kronor i  semestertillägg  utöver den vanliga månadslönen.

Vanligen är semestertillägget på rörlig lön (till exempel provision) 0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret per semesterdag. Om du under intjänandeåret exempelvis fått sammanlagt 40 000 kronor i provision,  bonus  och ersättning för obekväm arbetstid, så blir det 40 000 kronor x 0,5 procent = 200 kronor x 25 dagar = 5 000 kronor i  semestertillägg  för rörlig lön.

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen gäller endast reglerna i semesterlagen .

Mer om rätten till semesterdagar

Mer om semestertillägg och semesterlön

Sjuklön och sjukpension

De första 14 sjukdagarna får du lagstadgad sjuklön från arbetsgivaren motsvarande 80 procent av lönen bortsett från ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden.

Från den 15:e dagen i en sjukperiod får du sjukpenning från Försäkringskassan. Enligt  kollektivavtal  får du dessutom utfyllnad från arbetsgivaren med 10 procent av lönen upp till en månadslön som motsvarar 10  prisbasbelopp /12. En månadslön på exempelvis 30 000 kronor ger 3 000 kronor per månad i sjuklön från arbetsgivaren, om du är sjuk hela månaden.

Försäkringskassan betalar bara ut sjukpenning på upp till motsvarande en årslön på 10  prisbasbelopp . Om du har högre lön än så betalar arbetsgivaren dessutom utfyllnad med 90 procent på den del av månadslönen som överstiger 10 prisbasbelopp /12. Det betyder att du med hjälp av kollektivavtalet får sammanlagt nästan 90 procent av din månadslön om man lägger ihop sjukpenning från Försäkringskassan och sjuklön från arbetsgivaren sjukdag 15-90.

Det gäller tills du har varit sjukskriven i tre månader. Blir sjukperioden längre än så ger kollektivavtalet rätt till sjukpension från Alecta, eller motsvarande försäkring, som utfyllnad utöver sjukpenningen.

Mer om sjuklön och sjukpension

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen får du normalt inte kompletterande sjuklön från arbetsgivaren från och med sjukdag 15, om det inte finns reglerat i ditt anställningsavtal eller på annat sätt. På vissa arbetsplatser utan  kollektivavtal  tillämpas exempelvis modeller som liknar de som finns i Unionens kollektivavtal .

Föräldralön

Under en viss tid av din föräldraledighet kan du som jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal få föräldralön . Föräldralönen är ekonomisk utfyllnad utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan och betalas ut av arbetsgivaren. 

I den lagstadgade föräldrapenningen från Försäkringskassan finns det ett inkomsttak och ett ersättningstak, som innebär att du kan få föräldrapenning motsvarande cirka 80 % av din lön upp till motsvarande en årslön på 10 prisbasbelopp . Under tiden som du har rätt till föräldralön kan du få motsvarande cirka 90 % av din lön om du räknar ihop full föräldrapenning från Försäkringskassan med föräldralönen från arbetsgivaren. 

Beroende på hur länge du har varit anställd kan du få föräldralön i upp till 6 månader. Reglerna för föräldralön kan se olika ut i olika kollektivavtal så du behöver ta reda på vad som gäller för dig. Du behöver också ta reda på om och hur du måste ansöka om föräldralön hos din arbetsgivare.

Upp till en månadslön motsvarande 10  prisbasbelopp /12
För dig som tjänar upp till motsvarande 10 prisbasbelopp /12 per månad är den kollektivavtalade föräldralönen från arbetsgivaren 10 procent av din lön. Den som till exempel har 25 000 kronor i månadslön får 2 500 kronor per månad i föräldralön av arbetsgivaren under tiden med föräldralön . 

Högre månadslön än motsvarande 10  prisbasbelopp /12
Under tiden som du har rätt till föräldralön betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen upp till lönegränsen 10 prisbasbelopp /12 per månad och 90 procent av lönen på de lönedelar som överstiger den lönegränsen. I några kollektivavtal finns det dock också en övre lönegräns och på lönedelar över den gränsen betalas ingen föräldralön ut. 

Mer om föräldralön

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen får du inte föräldralön från arbetsgivaren som utfyllnad till föräldrapenningen från Försäkringskassan, om det inte finns reglerat i ett avtal mellan dig och arbetsgivaren eller på annat sätt.

Övertidsersättning

Övertidsarbete är arbete utöver ordinarie arbetstid som är beordrat av arbetsgivaren i förväg eller godkänt i efterhand. Det krävs särskilda skäl för övertidsarbete. Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar eller kompensationsledighet. Om du har 8 timmars arbetsdag i ditt schema och din chef säger att du ska arbeta två timmar till för att det är mycket att göra, så har du rätt till särskild ersättning utöver din vanliga månadslön för de två extra timmarna.

I de flesta kollektivavtal är övertidsersättningen månadslön delat i 94 för varje timme mellan klockan 06.00 och 20.00 på vardagar. Med en månadslön på 30 000 kronor blir övertidsersättningen 319 kronor per timme utöver den vanliga månadslönen. Om både arbetsgivaren och den anställde vill, så kan övertidsersättningen istället tas ut i form av kompledighet med 1 ½ timme för varje timme.

I de flesta kollektivavtal är övertidsersättningen månadslön delat i 72 för varje timme mellan klockan 20.00 och 06.00 på vardagar samt på helger. Med en månadslön på 30 000 kronor blir tillägget 417 kronor per timme utöver den vanliga månadslönen. Om både arbetsgivaren och den anställde vill, så kan övertidsersättningen istället tas ut som kompledighet med 2 timmar för varje timme.

Mer om övertidsersättning och kompensationsledighet

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se till att övertidsersättning regleras i ditt anställningsavtal eller på annat sätt.

Ersättning för obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Med förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal  menas ordinarie arbetstid som är schemalagd på kvällar, nätter eller helger.

I de flesta av kollektivavtalen är ersättningen månadslön dividerad med 600 under vardagkvällar mellan 18.00 och 24.00. Med en månadslön på till exempel 30 000 kronor blir det ett tillägg på 50 kronor per timme utöver vanlig månadslön.

På lördagar och söndagar blir tillägget 100 kronor och på storhelger 200 kronor per timme vid en månadslön 30 000 kronor. Ersättningen och hur reglerna är utformade kan variera beroende på kollektivavtal , så det är viktigt att ta reda på vad som gäller för dig. Du kan inte få ersättning för obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid) och övertidsersättning samtidigt.

Mer om ersättning vid obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se till att ersättning för obekväm arbetstid regleras i ditt anställningsavtal eller på annat sätt om du har ordinarie arbetstid på obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid).

Ersättning för beredskapstjänst

Med beredskapstjänst menas att du står till arbetsgivarens förfogande, vanligtvis i hemmet, genom att vara anträffbar och inställa dig för att utföra arbete vid arbetsplatsen eller annan plats om det uppstår behov.

Ersättningen för beredskapstjänst varierar mellan olika kollektivavtal och beroende på hur snabbt du ska kunna inställa dig på arbetsplatsen eller kunna börja arbeta från annan plats samt när på dygnet beredskapstjänsten infaller. Med en månadslön på till exempel 30 000 kronor kan ersättningen vara alltifrån 21 kronor till 86 kronor per beredskapstimme utöver den vanliga månadslönen, beroende på om det är vardag, helg eller storhelg.

Ofta finns ett "tröskelvärde" som innebär att du är garanterad  beredskapsersättning  för ett visst antal timmar även om beredskapspasset har varit kortare tid. 

Om du blir beordrad att arbeta när du har beredskap ska  övertidsersättning  betalas ut för arbetade timmar. Arbetsgivaren ska även bekosta eventuella resekostnader. Vanligen betalas  övertidsersättning  ut för minst tre timmar eller för den tid som övertidsarbetet pågår om det är längre än så. Du kan inte få beredskapsersättning och övertidsersättning samtidigt.

Mer om beredskap och beredskapsersättning

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se till att ersättning för beredskapstjänst finns reglerat i ditt anställningsavtal eller på annat sätt om det förekommer beredskapstjänst.

Ersättning för jourtid

Med jourtid i Unionens  kollektivavtal  menas tid då du ska vara på arbetsplatsen och vänta på att utföra arbete, om det uppstår behov. Bland Unionens medlemmar är jourtid ovanligt och din arbetsgivare behöver förhandla med Unionen för att kunna införa schemaläggning av dig på jourtid.

I de flesta  kollektivavtal  är grundersättningen per timme månadslönen dividerad med 600. Med exempelvis 30 000 kronor i månadslön blir det ett tillägg på 50 kronor per jourtimme utöver den vanliga månadslönen. Ersättningen är högre på helger. Om du blir beordrad att arbeta när du har jour ska  övertidsersättning  betalas ut för arbetade timmar.

Jourtid får tas ut högst 50 timmar per kalendermånad.

Mer om jour och jourtidsersättning

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se till att ersättning för jourtid regleras i ditt anställningsavtal eller på annat sätt om det förekommer jourtid.

Restidsersättning

Restid är den tid, utanför ordinarie arbetstid, då du reser under en beordrad tjänsteresa oavsett om du kör egen bil eller reser med tåg, buss, båt eller flyg.  Restidsersättning  betalas för den tid du reser utanför ordinarie arbetstid.

Tjänsteresor som görs under ordinarie arbetstid får du ingen extra  restidsersättning  för, utan då har du din vanliga lön. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan räknas inte heller natten från klockan 22.00 till klockan 08.00 som restid.

I de flesta kollektivavtal är restidsersättning per timme månadslönen dividerad med 240 eller med 190, beroende på när du reser. Den som exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden får då ett tillägg på 125 kronor per timme eller 158 kronor per timme i  restidsersättning utöver den vanliga månadslönen.

Mer om restidsersättning

Utan kollektivavtal

Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen bör du se till att restidsersättning finns reglerat i ditt anställningsavtal eller på annat sätt om det ingår tjänsteresor.

Permission

Permission regleras i kollektivavtal och betyder kort ledighet med lön och beviljas av arbetsgivaren på ansökan av tjänstemannen. De vanligaste anledningarna till permission är hastigt påkommande sjukdomsfall i familjen, begravning, läkar- och tandläkarbesök, eget bröllop och egen 50-årsdag. Vänd dig till din fackklubb eller till Unionens rådgivning om du blir nekad permission vid ett sådant tillfälle.

Mer om permission

Utan kollektivavtal

Det finns ingen lag som ger dig rätt till permission. Om det saknas kollektivavtal behöver du därför ta reda på vad som gäller för dig gällande permission.

Uppsägningstider

Uppsägningstiden kan variera beroende på om du säger upp dig själv eller om arbetsgivaren gör det. Din anställningstid kan också påverka längden på uppsägningstiden. Uppsägningstider kan vara längre i  kollektivavtal  än i  lagen om anställningsskydd (LAS). I kollektivavtalen finns en särskild regel för de som sägs upp på grund av arbetsbrist och har fyllt 55 år samt vid tidpunkten för uppsägningen har en sammanhängande anställningstid om tio år. Mer om vilka regler som gäller

Utan kollektivavtal

Utan kollektivavtal gäller reglerna i LAS, men uppsägningstiden kan också regleras i ditt anställningsavtal . 

Mer om uppsägningstider

Omställnings- och kompetensstöd

Unionens  kollektivavtal * ger rätt till omställnings- och  kompetensstöd  från en omställningsorganisation . Det regleras i huvudavtal eller omställningsavtal .

Omställningsorganisationerna bidrar med värdefullt stöd både under anställning och när du är mellan jobb. De kan också ge ekonomiskt komplement, avgångsersättning (AGE), till  a-kassan  vid uppsägningar. Stödet kan också innebära utbildning eller andra åtgärder som gör det lättare för dig att få nytt jobb eller utveckla din kompetens mitt i arbetslivet. Så snart du fått ett uppsägningsbesked ska arbetsgivaren ansöka till din  omställningsorganisation , så att du får en personlig handläggare där. Du behöver också själv ansöka om omställningsstöd så att ansökan blir komplett. Om du är i anställning och vill ansöka om  kompetensstöd  så ansöker du om det på egen hand.

• Omställningsstöd
• Kompetensstöd
• Om omställningsorganisationerna

*Observera dock att om du omfattas av Trygghetsrådet Fastigo (TRF) så kan du inte få stöd under anställning, så kallat  kompetensstöd . TRF:s  omställningsstöd  omfattar inte heller de nya avtalade studiestöden, kortvarigt samt kompletterande studiestöd, som TRR, TRS eller Omstella kan ge.

Utan kollektivavtal

Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du få grundläggande omställnings- och kompetensstöd från den offentliga omställningsorganisationen. Det stödet är mindre omfattande än stödet från de omställningsorganisationer som gäller för de som omfattas av kollektivavtal . 

Kompetensutvecklingsavtal – Ger en ram för arbete med kompetensutveckling på arbetsplatsen

Kompetensutvecklingsavtalet anger fackets och arbetsgivarorganisationens gemensamma syn på vad  kompetensutveckling  är.  Kompetensutveckling  syftar till att ge medarbetarna den kompetens som behövs för att de ska kunna stärka sin anställningstrygghet och utvecklas i sina arbeten. Arbetsgivaren ska utforma en plan för kompetensutveckling i samråd med fackklubben och följa upp den kontinuerligt.

Avtalet ska också fungera som ett strategiskt verktyg för arbetsgivaren med syfte att utveckla verksamheten och stärka konkurrenskraften. Arbetsgivaren och medarbetaren delar ansvaret för kompetensutvecklingen. Som grund för planeringen av kompetensutveckling rekommenderas utvecklingssamtal.

Mer om kompetensutveckling

Utvecklingsavtal – Vidareutvecklar hur MBL ska tillämpas i praktiken

På det flesta avtalsområden finns ett utvecklingsavtal eller medbestämmandeavtal, som kan sägas vara en vidareutveckling av hur MBL ska tillämpas i praktiken. Dessa avtal handlar om att de anställdas kunskaper bör tas tillvara när det gäller verksamhetens ekonomi, införande av ny teknik och arbetsorganisation. Ett konkret exempel är att de som ska arbeta i ett nytt IT-system ska få vara med och påverka vid utformning och inköp, så att systemet fungerar bra att arbeta i. Här finns också till exempel regler om anlitande av arbetstagarkonsult. 

Rätt till facklig information

Genom insyn, samråd och förhandlingar kan medlemmarnas intressen tas tillvara på arbetsplatsen. För att främja det fackliga arbetet och ta tillvara de anställdas engagemang via det fackliga arbetet, har anställda rätt till fem timmars facklig information per år på betald arbetstid enligt Utvecklingsavtalet. På vissa avtalsområden kan den här regeln istället stå i avtalet om allmänna anställningsvillkor.