Tjänstledighet för studier
Tjänstledighet innebär att du är ledig utan betalning från din arbetsgivare. Regler om rätt till ledighet kan finnas i lagen eller i kollektivavtal.
Tjänstledighet innebär att du är ledig utan betalning från din arbetsgivare. Regler om rätt till ledighet kan finnas i lagen eller i kollektivavtal.
Du har rätt till tjänstledighet för studier enligt studieledighetslagen om du har varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren (så kallad kvalificeringstid).
Du väljer själv vad du vill studera. Studierna behöver inte ha något med dina arbetsuppgifter att göra, men utbildningen ska ha en viss plan (alltså inga självstudier). Tjänstledigheten ska godkännas för den tid som utbildningen tar, oavsett hur lång den tiden är. Du har inte rätt att på egen hand ändra ledighetstiden eller att byta ut studierna till andra än de som din arbetsgivare har godkänt.
Du har rätt till ledighet för både heltids- och deltidsstudier. Rätten till ledighet från jobbet ska motsvara tiden du behöver för studierna. Vid deltidsstudier är du alltså skyldig att jobba under den tid som du inte behöver för att uppnå ditt studiemål.
Det krävs att arbetsgivaren har beviljat din ledighet för att den ska börja gälla.
Om du omfattas av
kollektivavtal
kan din arbetsgivare skjuta på den begärda ledigheten i upp till sex månader. Vill arbetsgivaren skjuta på ledigheten längre än så behöver facket godkänna det.
Om det saknas
kollektivavtal
på din arbetsplats kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i maximalt ett eller två år, beroende på hur lång din begärda studieledighet är. Om din ledighet inte beviljas kan du väcka talan i domstol, men det kan du göra först efter ett år om du har ansökt om ledighet upp till en vecka, och efter två år om det gäller längre ledighet.
Att vara tjänstledig innebär att du är ledig utan lön eller annan betalning från din arbetsgivare. Som huvudregel tjänar du inte in till betald semester när du är tjänstledig.
Se till att du har god framförhållning med din ansökan. Då ökar dina möjligheter att få den beviljad i tid till studiestarten. Med tanke på att arbetsgivare med kollektivavtal har rätt att skjuta upp ledigheten högst sex månader utan godkännande från facket bör du som jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal , om det är möjligt, ansöka om ledigheten minst sex månader innan studiestarten.
Ett tips är att använda följande formulering i din ansökan:
”Jag begär tjänstledigt för studier under förutsättning att jag kommer in på sökt utbildning”.
Om du inte blir antagen avslutas då ansökan automatiskt och du behöver inte heller vänta med att ansöka till dess att du vet om du kommer in eller inte.
Du som är mitt i arbetslivet kan söka ett ekonomiskt fördelaktigt omställningsstudiestöd hos CSN för upp till ett års heltidsstudier. De flesta som har kollektivavtal på sin arbetsplats kan utöver det grundläggande omställningsstudiestödet också ansöka om ett kompletterande studiestöd från sin omställningsorganisation . Det kompletterande studiestödet är en del av det så kallade kompetensstödet om du har en anställning. Om du är mellan jobb är det en del av det så kallade omställningsstödet.
I de flesta av Unionens kollektivavtal (gäller kollektivavtal som har ett huvudavtal ) finns det särskilda regler som ersätter eller kompletterar lagens regler gällande ledighet för studier om du har beviljats kompetensstöd från din omställningsorganisation . Utgångspunkten är att du ska ha möjlighet att vara ledig från jobbet för studierna som du får kompletterande studiestöd för. Du ska även ha möjlighet att vara ledig från jobbet för validering eller certifiering av dina yrkeskunskaper, om din omställningsorganisation har godkänt de insatserna.
Du har rätt att vara ledig även om det innebär en olägenhet för arbetsgivaren. Det får arbetsgivaren i princip tåla. Om ledigheten däremot innebär en allvarlig störning för arbetsplatsen kan arbetsgivaren neka dig ledighet trots att du har beviljats kompetensstöd . Ett exempel på det skulle kunna vara att flera arbetstagare ansöker om ledighet samtidigt på ett sätt som leder till en allvarlig störning för verksamheten.
Om din arbetsgivare nekar dig ledighet trots att du har beviljats kompetensstöd från din omställningsorganisation ska du som är medlem kontakta Unionen. Om arbetsgivaren har nekat dig ledighet trots att ledigheten inte innebär en allvarlig olägenhet för arbetsgivaren kan din arbetsgivare bli skyldig att betala skadestånd både till dig och till Unionen.
Mer om omställningsorganisationer
Du har rätt att avbryta din studieledighet i förtid. Arbetsgivaren kan dock skjuta på din rätt att komma tillbaka till jobbet en viss tid beroende på hur lång tjänstledighet du har blivit beviljad. Om du har blivit beviljad tjänstledighet för mer än en vecka men mindre än ett år, kan din arbetsgivare skjuta fram din återgång till jobbet i två veckor. Vid längre ledigheter kan arbetsgivaren skjuta fram din återgång en månad. Om din tjänstledighet är kortare än en vecka har du rätt att komma tillbaka till jobbet omedelbart om du avbryter tjänstledigheten.
Efter din studieledighet har du, enligt studieledighetslagen , rätt att få samma eller likvärdiga arbetsuppgifter och anställningsvillkor som du skulle ha haft om du inte hade varit ledig. Du ska inte hamna i sämre ställning i relation till dina kollegor på grund av tjänstledigheten. Det finns därför goda argument för att du har rätt att följa med i den allmänna löneutvecklingen. Det kan dock ha hänt saker på din arbetsplats, till exempel omorganisationer, som gör att du inte får exakt likadana arbetsuppgifter eller villkor som tidigare.
Observera att du inte har någon automatisk rätt att jobba hos din arbetsgivare på exempelvis lovdagar under din studietid, utan du behöver i så fall komma överens med din arbetsgivare om det.
När det gäller ledighet för fackliga utbildningar ska din rätt till ledighet vara prioriterad. Du behöver exempelvis inte någon kvalificeringstid för sådan ledighet. I
förtroendemannalagen
finns det särskilda regler för fackliga utbildningar.
Till förtroendemannalagen
När det gäller ledighet för utbildning i svenska för invandrare (SFI) finns det särskilda regler och då är det istället svenskutbildningslagen (1986:163) som gäller. Enligt den har alla arbetstagare, oavsett anställningsform och sysselsättningsgrad , rätt att vara lediga från sin anställning för att gå kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola. Arbetsgivaren har inte någon skyldighet att betala ut lön i samband med ledigheten, men den lediga tiden är semesterlönegrundande i sin helhet enligt 17 b § semesterlagen . Om utbildningen är en påbyggnadsutbildning i svenska är det dock studieledighetslagen , med andra regler, som gäller.
Inför ledigheten ska kommunens studiesamordnare, arbetsgivaren och en facklig representant (om det finns kollektivavtal på din arbetsplats) ha ett samråd för att lösa frågor om ledigheten i en överenskommelse. Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen görs det utan någon facklig representant. Du som ska gå utbildningen bör också delta på något sätt. Överenskommelsen ska ta hänsyn både till dina och arbetsgivarens behov. Arbetsgivaren är skyldig att ge dig den ledighet som bestäms i överenskommelsen. Om man inte kommer överens i samrådet har du enligt svenskutbildningslagen rätt att vara helt ledig från arbetet om det gäller heltidsstudier. Om det gäller deltidsstudier har du rätt att förkorta din normala arbetstid på arbetsplatsen till hälften.
Senast en månad innan du vill att din tjänstledighet ska börja måste du meddela din arbetsgivare att du vill vara ledig för att gå utbildningen, men det är bra om du har så god framförhållning som möjligt.
Du har rätt att avbryta ledigheten i förväg och att gå tillbaka till arbetet i samma omfattning som före ledigheten. I så fall ska din arbetsgivare få information om det så snart som möjligt. Det kan dock dröja upp till två veckor från det att du meddelar arbetsgivaren att du avbrutit studierna till att du får börja jobba igen. Men efter två veckor är arbetsgivaren skyldig att låta dig börja jobba.
Du har rätt att få samma eller likvärdiga anställningsvillkor efter ledigheten som du skulle ha haft om du inte varit ledig.
Som yrkesverksam medlem i Unionen betalar du medlemsavgift i relation till din inkomst. Om din inkomst tillfälligt minskar kan du ha rätt till sänkt medlemsavgift. Regler för tillfälligt sänkt avgift