Beredskap och beredskapsersättning

Med beredskapstjänst menas att du förbinder dig att vara tillgänglig utanför din ordinarie arbetstid för att arbeta vid behov. Ersättningen kan variera. Regler om beredskap och ersättning för beredskap finns vanligtvis i ditt kollektivavtal. 

Regler för beredskapstjänst

Det finns ofta en tidsram inom vilken du ska infinna dig när du blivit kontaktad. Ibland kan du komma överens med din arbetsgivare om att du, istället för att infinna dig på arbetsplatsen, utför arbetet från hemmet eller annan plats.

För att din arbetsgivare ska kunna schemalägga dig på beredskap, behöver arbetsgivaren förhandla det med Unionens klubb på arbetsplatsen. Beredskapstjänst ska så långt det är möjligt fördelas, så att den inte belastar dig eller någon av dina kollegor oskäligt mycket. Du ska också ha information i god tid innan om när du är schemalagd på beredskap.

Beredskap räknas inte som arbetstid, men särskilda regler gäller för veckovilan. Veckovilan innebär att du ska vara arbetsfri och beredskapsfri minst 36 timmar varje sjudagarsperiod. Det kan förekomma avvikelser från detta i kollektivavtal .

Det är viktigt att inte förväxla beredskap med jour. Med jourtid menas att du befinner dig på din arbetsplats och väntar på att vid behov utföra arbete, vilket är vanligt inom exempelvis sjukvården men är ovanligt inom Unionens avtalsområden.

Ersättning för att du har beredskap - beredskapsersättning

För den tid som du håller dig tillgänglig men inte utför arbete, får du beredskapsersättning .

Det kan finnas olika ersättningar beroende på var du behöver infinna dig, det vill säga om det är på arbetsplatsen, på en annan angiven plats eller om du kan koppla upp dig via mobilt verktyg, till exempel från hemmet. 

Ofta finns ett "tröskelvärde" som innebär att du är garanterad beredskapsersättning för ett visst antal timmar även om beredskapspasset har varit kortare tid. 

Reglerna kan variera en hel del mellan olika kollektivavtal , så det är viktigt att du tar reda på vad som står i det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats. Det är också vanligt att Unionens klubb  på arbetsplatsen och arbetsgivaren förhandlat fram egna företagsavtal. 

Övertidsersättning för timmar du arbetar

Om du blir kontaktad för arbete under din beredskap, så ska din arbetsgivare betala övertidsersättning för de timmar som du arbetar. Ofta finns ett "tröskelvärde" som innebär att du är garanterad ersättning för ett visst antal timmar även om du har jobbat kortare tid.

Till exempel har du vanligtvis rätt till minst tre timmars övertidsersättning när du utför arbete på arbetsplatsen. När du utför arbete på distans, till exempel från hemmet, kan tröskelvärdet vara lägre. Övertidsersättningen kan dock variera beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av, så ta reda på vad som gäller på din arbetsplats. Du ska också ha ersättning för eventuella resekostnader till och från arbetsplatsen.

Du får inte beredskapsersättning och övertidsersättning samtidigt. Om du blivit inkallad under ett beredskapspass och därmed får övertidsersättning , så dras timmarna med övertidsersättning  av från timmarna med  beredskapsersättning under passet.

Det finns ofta möjlighet för dig och din arbetsgivare att komma överens om att du inte ska omfattas av kollektivavtalets beredskapsersättning om du har en mer kvalificerad befattning. Då ska du istället kompenseras på annat sätt.

Den vanligaste ersättningen för beredskap som avser inställelse på arbetsplatsen

Exempel på ersättning för beredskap (enligt avtalet med Teknikarbetsgivarna)

  1. Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med:
    Månadslön dividerat med 1400
  2. Tid från klockan 18 dag före arbetsfri dag till klockan 00 nästkommande arbetsdag ersätts med:
    Månadslön dividerat med 700
  3. Tid från klockan 19 skärtorsdagen, nyårsafton och dagen före julafton, från klockan 07 på midsommarafton samt från klockan 00 första maj och nationaldagen till klockan 00 första vardagen efter respektive helger ersätts med:
    Månadslön dividerat med 350

Vardagar

I många avtal är ersättningen månadslönen dividerad med 1 400 under vardagar.

Exempel

Om du har en månadslön på 25 000 kronor och är schemalagd att ha beredskap måndag – fredag klockan 17.00 - 08.00 (4 kvällar och nätter), blir din ersättning för dessa timmar:

60 timmar x 25 000 kronor/1400 = 1 071 kronor

Lördagar och söndagar

I många avtal är ersättningen månadslönen dividerad med 700 under lördagar och söndagar.

Exempel

Om du har en månadslön på 30 000 kronor och är schemalagd att ha beredskap söndag klockan 00.00 - 24.00, blir din ersättning (utöver ordinarie lön) för dessa timmar:

 24 timmar x 30 000 kronor/700 = 1 028 kronor

Storhelger

I många avtal är ersättningen månadslönen dividerad med 350 under storhelger som till exempel jul och nyår.

Exempel

Om du har en månadslön på 20 000 kronor och är schemalagd att ha beredskap julafton, juldagen och annandag jul, blir din ersättning för dessa timmar:

72 timmar x 20 000 kronor/350 = 4 114 kronor

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg