Anställningsavtal – ett skriftligt bevis på din anställning

Ett skriftligt avtal är bäst

Ett anställningsavtal är viktigt för både dig och din arbetsgivare. Det innehåller grundläggande information om dina villkor som anställd.

Tidpunkten för när arbetsgivaren måste informera dig om villkoren i din anställningen varierar något. Senast en månad efter att du börjat din anställning ska du enligt lagen om anställningsskydd  (i 6 c §) få skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för din anställning. Viss information ska du dock få senast den sjunde kalenderdagen efter att din anställning har börjat. Om du har en särskild visstidsanställning  ska du få viss information om den senast i samband med att anställningen börjar.

Vanligen får du den informationen i form av ett  anställningsavtal . Det är alltid bäst att få ett skriftligt avtal som både du och arbetsgivaren skriver under redan innan anställningens början. Då är det tydligt vilka villkor som gäller. Muntligt avtal gäller, men om du märker att arbetsgivaren tillämpar andra villkor än de ni kommit överens om kan det då vara svårt att bevisa i efterhand. 

Checklista: Vad anställningsavtalet alltid minst bör innehålla

Informationen från arbetsgivaren ska enligt lagen om anställningsskydd (LAS) innehålla åtminstone följande uppgifter:

• Arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer. Ditt namn, adress och personnummer.
• Anställningens tillträdesdag och var arbetsplatsen är. 
• En kort beskrivning av dina arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
• Anställningsform, det vill säga om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid eller om den är en provanställning.
• Uppsägningstider: a) vid tillsvidareanställning ​b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser, c) vid provanställning: prövotidens längd. Olika anställningsformer
• Lön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut.
• Antal semesterdagar per år. Alla har rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett din ålder eller din anställningsform. Om du erbjuds fler semesterdagar än 25 är det bra om du stämmer av orsaken. Det kan vara så att du samtidigt avtalar bort rätten till övertidsersättning . Räkna på värde om du förhandlar bort övertidsersättning. Om du är nyanställd och inte tjänat in betald semester, erbjuder vissa arbetsgivare förskottssemester. Vad det innebär att ta ut förskottssemester
• Längden på din normala arbetsdag eller arbetsvecka.
• Vad som ska gälla för övertids- eller mertidsarbete och ersättning för sådant arbete, i förekommande fall.
• Minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens förläggning.
• Om du jobbar på ett bemanningsföretag och hyrs ut, uppgift om kundföretagets namn och adress.
• De bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet.
• Att arbetsgivaravgifter betalas till staten samt uppgift om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av arbetsgivaren.
• Tillämpligt kollektivavtal om det finns. I kollektivavtal finns alla de vanligaste och viktigaste anställningsvillkoren. Om du anställs på en arbetsplats som har kollektivavtal kommer din anställning automatiskt att omfattas av det avtalet. Då är det betydligt färre anställningsvillkor du behöver tänka på att få med i anställningsavtalet, eftersom de redan är reglerade i kollektivavtalet. Kollektivavtalet är då grunden och anställningsavtalet behöver inte vara lika omfattande. En översikt över villkoren i kollektivavtal

Saknas det kollektivavtal på arbetsplatsen behöver du stämma av fler villkor i anställningsavtalet

I kollektivavtal finns alla de vanligaste och viktigaste anställningsvillkoren. Kontrollera vad som gäller på den nya arbetsplatsen och vad som står i anställningsavtalet. Om du anställs på en arbetsplats som saknar  kollektivavtal  behöver ditt  anställningsavtal  innehålla fler viktiga uppgifter:

• Löneförhöjning varje år?
  Se till att det står att lönen ska revideras årligen. Det är du inte garanterad om det inte finns kollektivavtal . Även om den föreslagna lönen är hög i dag, så riskerar du att halka efter lönemässigt ju fler år som går utan löneökningar.
• Rätt till föräldralön ?
  På vissa företag tillämpas liknande modeller för föräldralön som finns i Unionens kollektivavtal . De ger dig rätt till upp till sex månaders föräldralön som kompletterar ersättningen från Försäkringskassan.  
• Finns övertidsersättning ?
  Kontrollera hur övertidsarbete kompenseras. Du kan jämföra med de regler för övertid som är vanligast i Unionens kollektivavtal . När man inte har övertidsersättning är det vanligt att man kompenseras med en extra semestervecka och högre lön. I dessa fall bör man även ha frihet i hur arbetstiden förläggs. 
• Får du tjänstepension?
  När det inte finns något kollektivavtal finns det ingen kollektivavtalad skyldighet för arbetsgivaren att betala in tjänstepension. Utan kollektivavtal bör du se till att tjänstepension regleras i anställningsavtalet. Om tjänstepension och försäkring när det saknas kollektivavtal
• Sjuklön som kompletterar sjukpenningen från Försäkringskassan?
  Efter karenstiden och till och med dag 14 betalar arbetsgivaren din sjuklön. Därefter kan du få sjukpenning från Försäkringskassan upp till ett ersättningstak. På vissa arbetsplatser utan kollektivavtal tillämpas modeller som liknar de som finns i Unionens kollektivavtal vad gäller sjuklön dag 15-90, som då kompletterar sjukpenningen från Försäkringskassan. Det betyder att du med sådana villkor får sammanlagt ungefär 90 procent av din lön om man lägger ihop sjuklön och sjukpenning dag 15-90.
• Sjukförsäkring, försäkring vid arbetsskada och andra försäkringar?
  Ta reda på vilka försäkringar som finns genom anställningen. Du kan jämföra med försäkringar som finns i kollektivavtal , som bland annat sjukförsäkring ( ITP ), ersättning om du skulle skadas på jobbet eller på väg till och från jobbet (TFA) samt livförsäkring (TGL). Jämför med de försäkringar som finns om du omfattas av kollektivavtal.

• Tänk på att alla viktiga villkor bör regleras skriftligen i ditt anställningsavtal när du inte omfattas av kollektivavtal . Om arbetsgivaren bara hänvisar till gällande policy exempelvis, så kan du gå miste om viktiga villkor om arbetsgivaren skulle ändra villkoren i policyn under din anställningstid.

Se upp för skiljeklausuler

Ibland vill arbetsgivaren reglera i anställningsavtalet hur eventuella tvister mellan dig som arbetstagare och arbetsgivaren ska lösas. Se då upp om det står att eventuella tvister ska lösas genom skiljeförfarande (skiljenämnd/skiljedomstol) i stället för domstol. Det kan bli väldigt kostsamt för dig, om det inte står utskrivet att det är arbetsgivaren som ska stå för alla kostnaderna för skiljeförfarandet. Kostnaderna för ett skiljeförfarande kan nämligen bli betydligt högre än vid en domstolsprövning och kan komma att uppgå till flera hundra tusen kronor. Utfallet från en skiljenämnd/skiljedomstol går inte heller att överklaga.

Du bör därför se till att eventuella tvister ska avgöras i domstol. Står det inget i anställningsavtalet om hur eventuella tvister ska lösas gäller domstol. Som medlem i Unionen kan du under vissa förutsättningar ha rätt till rättshjälp i form av kostnadsfritt juridiskt stöd i domstol, men Unionens rättshjälp omfattar inte kostnaderna för bland annat domare i en skiljenämnd/skiljedomstol.

Ta reda på mer innan du skriver på ett anställningsavtal

Ibland kan det finnas skrivningar om fler saker i ett anställningsavtal , som det är viktigt att du är uppmärksam på. Läs igenom vad det innebär. Som medlem kan du alltid kontakta Unionen om du har frågor.

• Konkurrensklausul i anställningsavtal
• Om lojalitetsplikt och lagen om företagshemligheter
• Rörlig lön och belöningssystem
• Anställningsformer

Mallar för anställningsavtal

Du hittar förslag på exempelmallar både för dig som omfattas av kollektivavtal och för dig som inte gör det.

Exempel på anställningsavtal