Vet du hur mycket du får gratis när din arbetsplats omfattas av kollektivavtal? För Farideh skulle det innebära en skillnad på drygt 133 000 kronor om året om hon väljer en arbetsgivare som har kollektivavtal. Se själv!
Varför ska du kolla att det finns
kollektivavtal
på arbetsplatsen där du söker jobb? Jo, därför att du får väldigt mycket gratis, så att säga, när det finns.
Kan man inte förhandla sig till lika bra villkor på egen hand, kanske du undrar?
Nja, du kan nog förhandla fram ganska mycket själv – men det kräver väldigt mycket av dig som förhandlare och av din arbetsgivare med för att uppnå så höga värden.
Det handlar om allt från ersättning för övertid till
föräldralön
och tjänstepension, låga försäkringspremier och massor av specifika förmåner som dessutom är anpassade efter förutsättningarna i just den bransch där du söker jobb.
Och det handlar om mycket pengar.
Ett exempel:
Farideh har jobbat i fem år som konstruktionsingenjör på ett mellanstort industriföretag i Östergötland. I somras träffade Farideh en kvinna och flyttade med henne under hösten till Göteborg, där hon sökt jobb sedan dess. Nyligen blev hon kallad till intervju på två större företag.
Jenny Balotis, rådgivare
Farideh gillar att komma förberedd, och ringde därför sina rådgivare på Unionen. Rådgivaren Jenny Balotis kunde börja med att hjälpa henne att ta reda på vilken av arbetsgivarna som hade
kollektivavtal
och vad det skulle kunna innebära för Faridehs del.
- En av arbetsgivarna som Farideh hade sökt jobb hos omfattas av
kollektivavtal
mellan Unionen och Teknikarbetsgivarna, säger Jenny Balotis. Men inte den andra.
För att kunna räkna på hur mycket ett
kollektivavtal
skulle betyda för Farideh behövde Jenny Balotis veta vilken lön hon hade tänkt sig.
Farideh kände sig osäker, men trodde att hon hade haft en lägre lön än sina kollegor på det förra jobbet, särskilt med tanke på sin långa utbildning. Nu ville hon komma ikapp, förklarade hon.
Jenny och Farideh gick in på marknadslönerna på unionen.se, och kunde tillsammans komma fram till att ett löneanspråk på 42 000 kronor i månaden vore rimligt.
Tack vare kollektivavtalet mellan Unionen och Teknikarbetsgivarna kunde Farideh se fram emot en årlig löneökning på 2 procent av lönen, enligt gällande avtal. (OBS! När det saknas
kollektivavtal
finns det inget som ger dig som arbetstagare rätt att kräva löneökning över huvud taget.)
Den ökningen skulle innebära 10 080 kr om året, med en lön på 42 000 kr i månaden.
Övertid, kortare arbetstid och föräldralön
Därutöver skulle Farideh tack vare kollektivavtalet få ersättning för ifall hon behöver jobba övertid. Det gäller där det finns
kollektivavtal
, i övrigt finns inget i lagen som ger någon rätt att kräva ersättning för övertidsarbete.
Jenny skissade lite spekulativt på att Farideh skulle jobba 40 timmar övertid på dagtid och 40 timmar annan tid, under året – det skulle i så fall ge 41 205 kr i ersättning – tack vare kollektivavtalet!
De flesta industriavtalen, alltså
kollektivavtal
inom industrin, innehåller en arbetstidsförkortning i form av ett slags "timbank", dit man tjänar in till extra ledighet, som ofta tas ut som en veckas extra ledighet eller en dag här och där i anslutning till klämdagar. Det gällde på den ena arbetsplatsen. Värde: 17 280 kr om året.
Skulle Farideh och hennes fru bli med barn så kunde hon se fram emot en kompletterande
föräldralön
på 25 200 kr (för 6 månader), vid föräldraledighet.
Bra då också, när trygghet kan kännas viktigare än annars, att kollektivavtalet inkluderar ordentliga rabatter på försäkringar (värde cirka 1750 kr per år).
Semester och pension
Till sommarens semester skulle hon få 0,8 procent av lönen i
semesterersättning
hos arbetsgivaren med
kollektivavtal
– mot 0,43 procent hos den utan. Med en lön på 42 000 innebär det 8 400 kronor mer att spendera på lata sommardagar!
Och sist men absolut inte minst skulle Faridehs arbetsgivare betala in motsvarande 4,5 procent av hennes lön till hennes tjänstepension, om hon fick jobbet med
kollektivavtal
. Det blir en rund summa om 22 680 kr om året – plus flexpension som gör det möjligt att gå ner i arbetstid utan att förlora pensionsavsättningar på det de sista åren i arbetslivet. Värde 6 552 kr om året.
Summa summarum:
Totalt tjänar alltså Farideh 133 147 kronor om året på att ta jobbet hos den arbetsgivare som har tecknat
kollektivavtal
med Unionen.
Motsvarande tre månadslöner, alltså!
- Om Farideh ändå hellre skulle vilja jobba på företaget utan
kollektivavtal
så vet hon nu hur mycket hon har att förhandla upp själv och vilka villkor hon behöver se till att få inskrivet i sitt eget
anställningsavtal
, säger Jenny Balotis.
Så har vi räknat:
I uträkningen av vad Farideh har att vinna på att det finns
kollektivavtal
på hennes nya arbetsplats har vi utgått från Unionens marknadslöner för att hitta fram till ett rimligt löneanspråk på 42 000 kronor i månaden.
Tjänstepension
ITP
4,5% av lönen = 22 680 kr
Deltids/flexpension 1,3% av lönen = 6 552 kr
Totalt: 29 232 kr/år
Kollektivavtalet har 0,8% av månadslönen för varje betald semesterdag.
Semesterlagen
har bara 0,43% av månadslönen.
Värde
semestertillägg
:8 400 kr/år
(3 885 kr högre än den lagstadgade)
Totalt värde: 133 147 kr
Har du rätt lön?
Med Unionens marknadslöner kan du snabbt få en fingervisning om vad som är en rimlig lön i förhållande till ansvar och arbetsuppgifter i olika branscher.
I korthet: ett medlemskap i Unionens a-kassa ger dig den grundläggande a-kassan om du hamnar mellan jobb, ett medlemskap i Unionen ger den kompletterande inkomstförsäkringen, inflytande på jobbet plus mängder av andra förmåner och tjänster.
Vet du inte om du är medlem?
Har du koll på vilket medlemskap som ger vad, egentligen?
Vill du få mer att säga till om, på jobbet? Gå med rak rygg genom karriären med en trygg inkomst-försäkring? Vill du kunna ringa och bolla knepiga frågor om din arbetsmiljö och arbetsrätt med kompetenta rådgivare? Kolla här om du kan bli medlem i Unionen.