På techbolaget Tietoevry finns målet att andelen kvinnliga anställda ska vara 50 procent år 2030. Lokalkontoret i Karlstad hade ca 15 procent kvinnor när målet presenterades. Något behövde göras. Klubben bildade tillsammans med arbetsgivaren en arbetsgrupp som började vända på alla stenar för att hitta fler kvinnliga kollegor och behålla dem.
I Tietoevrys svenska verksamhet finns utöver huvudkontoret över 20 lokalkontor runt om i landet. För ett par år sedan presenterade ledningen målet att andelen kvinnliga anställda på kontoren år 2030 ska vara 50 procent. En rejäl utmaning för ett företag i en bransch som ofta kännetecknas av ojämn könsfördelning. Kim Hjorth är fackligt aktiv sedan 20 år tillbaka och driver jämställdhetsfrågorna i den lokala klubben och är en av initiativtagarna till en arbetsgrupp med dessa frågor på sitt bord.
- Vi tänkte att vad behöver vi göra för att få till en förändring? Vi började dammsuga runt och titta på vad andra företag gör och vad det finns för stöd i regionen. Och det vill jag verkligen lyfta att region Värmland och länsstyrelsen här har väldigt bra nätverk och driver de här frågorna kring jämställdhet på ett ypperligt sätt, säger Kim.
Arbetsgivarens intresse för frågan har också givit arbetet extra skjuts. När de konkreta målen om jämn könsfördelning kom fram blev det en ny nivå av engagemang även från företagets sida. Niklas Sandberg är klubbordförande på klubben på kontoret i Karlstad.
- Det märks att cheferna är engagerade här lokalt vilket gör väldigt mycket, säger Niklas.
Det är en fortfarande en bit kvar till målet om jämn könsfördelning, men siffrorna över kvinnliga medarbetare rör sig sakta men säkert åt rätt håll på kontoret i Karlstad. Just nu pågår arbetet med ett utbildningsmaterial riktat till de team som redan finns men på sikt till alla anställda.
Målet är att kollegor emellan ska förstå vad som kännetecknar en trygg och trevlig arbetsplats, hur man pratar till varandra, hur jargongen går, vilka skämt man drar osv. Att som god arbetskollega få lite mer civilkurage och inte bara tänka ”jag hoppas någon annan säger något” eller bara blunda helt och hållet.
Det är så lätt att prata med de som redan är frälsta men där man gör störst skillnad är om kan få den stora massan att ändra sig lite.
- Det hoppas vi ska bli något som kan användas på andra arbetsställen inom koncernen också. Det är så lätt att prata med de som redan är frälsta men där man gör störst skillnad är om kan få den stora massan att ändra sig lite. Det ger större effekt än att frälsa en till. Det är min nya filosofi, säger Kim Hjorth.
Lokala klubben på Tietoevry i Karlstad har verkligen tagit tillvara på sin rätt till medbestämmande på ett nyskapande sätt för att utveckla arbetsplatsen - tillsammans med arbetsgivaren - i syfte att få fler kvinnor att vilja arbeta där.
Hur känns det att klubben får det här priset för ert arbete med de här frågorna?
- Det känns jätteroligt, vi har jobbat i många år för att få till en förändring. Nu känns det som att det uppmärksammas på riktigt och det känns extra bra att vi fått med oss arbetsgivaren i arbetet. Nu har vi tillsammans börjat planera hur vi ska få med oss allihopa så att det kan bli en förändring på riktigt. Det känns väldigt roligt och hoppfullt, säger Kim.
Sätt tydliga och gemensamma mål
Ta inspiration från andra. Exempelvis schyst.se
Nästa artikel
I dagens samhälle är det av största vikt att främja mångfald och inkludering i alla aspekter av våra liv, inklusive arbetslivet. En person som har ägnat sig åt att göra detta till en verklighet är David Zaar, som innehar rollen som Diversity Officer i den lokala Unionenklubben på Capgemini och Sogeti RIKS. Genom sitt engagemang och dedikation har David blivit en stark röst för HBTQIA+-gemenskapen och en inspirationskälla för andra.
- Jag har varit engagerad i fackklubben i nästan två år, och mitt uppdrag är bland annat att driva mångfaldsfrågor. Jag brinner för mångfald och därför var det självklart att säga ja till en möjlighet att bidra till att alla ska ha lika värde på min arbetsplats, berättar David.
Ålder: 28 fantastiska år
Bor: i Sundbyberg, Stockholm
David har skrivit boken ”De kallar mig bög” samt föreläst runt om i Sverige på både Pride och i skolor.
Det är tydligt att David är en person som inte bara pratar om förändring, utan aktivt arbetar för den. Han är en entreprenör, föreläsare och inspiratör som använder sin egen plattform och röst för att driva HBTQIA+-frågor framåt. Det aktiva engagemanget har han tagit med sig in i sin roll som diversity officer i fackklubben, och det är för detta arbete han belönas med årets HBTQI-pris.
- Jag har fått möjlighet att åka runt mellan Capgeminis kontor i Sverige och hålla min föreläsning ”Från kränkt till inspiratör” som bygger på mina egna upplevelser av diskriminering och utanförskap. Det har gett stor synlighet internt, både för mig i min roll som förtroendevald och för frågorna jag driver, fortsätter David.
David är också ungdomsrepresentant i regionstyrelsen för Unionen Stockholm sedan några månader. Hans uppdrag här är att bidra med ungdomars perspektiv i de frågor Unionen driver, och även här finns det utrymme att driva HBTQIA+-frågor.
Om regionstyrelsen nappar på mina förslag kommer vi att värva både medlemmar och förtroendevalda!
- Jag gick tillsammans med representanter från Unionen i pridetåget under årets Stockholm Pride. Och inför kommande år ser jag stora möjligheter till en ökad satsning på synlighet, med fler Unionenrepresentanter på plats, föreläsningar och paneldebatter arrangerade av oss och samarbeten med andra fackförbund. Om regionstyrelsen nappar på mina förslag kommer vi att värva både medlemmar och förtroendevalda!, säger David.
David har alltid hbtqi-glasögonen på sig i det lokala klubbarbetet, såväl i förhandlingar med arbetsgivaren som i sitt arbete för att höja kompetensen på arbetsplatsen. Med stort driv och engagemang lyfter han hbtqi-frågorna i den fackliga världen.
Att få ta emot årets HBTQI-pris är en stor ära för David som redan för några år sedan hörde talas om priset och som då bestämde sig för att en dag stå som vinnare. Men han poängterar att det inte är en one-man-show. För att lyckas måste många engagera sig i arbetet för att skapa HBTQIA+-vänliga arbetsplatser runt om i Sverige och världen.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och om alla gör något kommer resultatet att bli fantastiskt.
- Det är tillsammans som vi kan göra skillnad! Jag vill därför lyfta alla andra som också är nominerade till priset. Vi är ett helt gäng som gör jobbet tillsammans, även om vi inte sitter tillsammans när vi gör det. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och om alla gör något kommer resultatet att bli fantastiskt, säger David.
För att skapa en arbetsplats där mångfald får frodas och där företagskulturen blir tillåtande och öppen krävs det enligt David några byggstenar:
