Det är dyrt att strunta i jobbtrivseln

Arbetsmiljö är en fråga som ofta blir lite styvmoderligt behandlad. Men Malin Lohela Karlsson, arbetsmiljöforskare vid Uppsala universitet och arbetsmiljöstrateg har satt siffror på jobbtrivseln. Hon har studerat vad dålig arbetsmiljö kostar, framförallt den psykosociala biten.

– Företag brukar prata om sjukfrånvaro som en kostnad, för den är lätt att sätta siffror på. Men varför man ska förebygga ohälsa känns för många betydligt luddigare, säger Malin Lohela Karlsson.

En dålig arbetsmiljö kan vara alltifrån dåligt ledarskap till otydlighet i vad man ska prestera, ett ruttet socialt klimat, mobbning och stress. Dåliga saker, visst. Men på vilket sätt är de kostsamma? Jo, du kanske inte presterar på topp, blir sjuk av stress eller slutar på grund av bristande motivation. Du kanske är på jobbet, men är för ofokuserad för att utföra dina uppgifter. Eller du kanske håller deadline, men med försämrad kvalitet.

Ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem är 30–40 procent per arbetad timme. I snitt blir det 12­–16 timmars bortfall i veckan – per person!

När vi frågade chefer hur mycket det inverkade på gruppens gemensamma prestation så blev påverkan ännu större, för individen påverkar gruppen, så kostnaden är de facto högre.

Så vad ska man då göra för att komma till rätta med problemen? Visst finns det arbetsgivare som arbetar strukturerat med de här frågorna, men på många arbetsplatser tycks insatserna vara lite slumpartade. Typ: ”färganalys verkar populärt, vi kanske borde ha en workshop om det.”

– Förvånansvärt många arbetsgivare vi pratat med har sagt något i stil med ”det ringde någon med en intressant tjänst som vi köpte”, utan att egentligen veta om insatsen egentligen passade deras behov.

Därför tog Malin och hennes kollegor fram ett analysverktyg, där man både kan precisera problemen, sätta siffror på dem, och se vilka insatser som är lönsamma. Och det handlar långtifrån alltid om att man ska ta in dyra konsulter.

– Ibland får jag höra att ”arbetsmiljö är så komplicerat.” Jag tror vi måste prata mer om vad arbetsmiljö egentligen är. För det måste inte vara stora, kostsamma punktinsatser i form av omfattande arbetsmiljöundersökningar. Det kan lika väl handla om så enkla saker som att vi uppmärksammar varandra genom att säga hej, bjuder med varandra på fika eller frågar kollegan om hon behöver avlastning.

Ja, de små dagliga – och billiga – insatserna kan vara minst lika betydelsefulla som medarbetarundersökningen eller skyddsronden (som är viktiga i sig). Eller som chefen som sa att ”jag är en jävel på att fika.”

– Han åsyftade såklart inte mängden kaffe han hinkade i sig, utan han var en man som småpratade mycket med sina anställda och därmed hade god koll på hur de mådde, hur det gick med saker på hemmaplan, vilka arbetsuppgifter som kört fast. En sådan chef kan fånga upp saker i tid, innan de blivit riktiga surdegar.

Vinster med ett bra arbetsklimat – snabbguide

• Ökar vinsten. Arbetsgivare som arbetar med arbetsmiljöfrågor har bättre ekonomiskt resultat än arbetsgivare som inte gör det. Om man väljer att inte jobba med frågorna får det negativa konsekvenser. Produktionstakten sjunker, det blir svårare att nå målen och man får en inbyggd ineffektivitet.
• Folk stannar längre. Vi står inför ett stort kompetensförsörjningsproblem, där många drar i de duktiga. Därför måste vi ta hand om dem vi har så att de inte blir sjuka eller säger upp sig.
• Motivationen ökar. En bra arbetsmiljö där medarbetare trivs bidrar till ökad motivation och förbättrad prestation