Katrin är utbildad undersköterska men har jobbat inom fordonsindustrin de senaste tio åren. Nu har hennes arbetsgivare infört korttidsarbete till följd av coronakrisen, och hon jobbar bara två dagar i veckan. Kan hon jobba extra i vården de andra dagarna i veckan?
Publicerad 30 april 2020
Det råder hårt tryck på sjukvården under pågående coronakris. Katrin som utbildade sig till undersköterska en gång i tiden har flera kompisar inom vården och vet att de går på knäna. Inom hennes nuvarande bransch, fordonsindustrin, har det däremot stått still i veckor.
Katrin kände att hon ville ge något tillbaka.
Efter att Katrins arbetsgivare infört korttidsarbete med statligt stöd har hon bara jobbat två dagar i veckan - men hon får ändå ut över 90 procent av lönen, tack vare det sistnämnda. Staten står alltså för den del av lönen som arbetsgivaren arbetsbefriat Katrin.
Nu kände hon att hon ville ge något tillbaka och att hon kunde göra en insats genom att rycka in som undersköterska under den arbetsbefriade tiden.
- Hon ringde för att kolla om hon kunde hoppa på ett vick direkt, berättar Elisabeth Lind, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.
Vad kunde du rekommendera?
- Först och främst att hon skulle prata med sin arbetsgivare.
När man blir arbetsbefriad från sitt arbete på grund av korttidsarbete innebär det nämligen inte att man är fri att göra precis vad man vill, förklarar hon.
Som anställd måste du fortfarande stå till arbetsgivarens förfogande under en period med korttidsarbete – och även vara beredd att förutsättningarna kan förändras. Nivån på korttidsarbetet kan ändras och det kan också upphöra helt - då måste du återgå till att arbeta din ordinarie arbetstid.
- Därför kan arbetsgivaren ha synpunkter på vad du gör under den arbetsbefriade tiden, säger Elisabeth Lind.
Att starta en egen verksamhet vid sidan av korttidsarbete kan i vissa fall bedömas strida mot lojalitetsplikten och att ta ett vikariat kan försvåra för arbetsgivaren att dra igång verksamheten igen om ordrar eller leveranser börja rulla in igen.
- Om Katrin skulle ta ett tremånaders vikariat inom vården och schemaläggas för jobb under den tiden, så är hon ju faktiskt inte fri att gå tillbaka till den verksamhet där hon är anställd. Då står hon inte till arbetsgivarens förfogande.
Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen...
På Tillväxtverkets sajt (den myndighet som beviljar statligt stöd vid korttidsarbete) står det:
”Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor.”
I det kollektivavtal som gäller på Katrins arbetsplats kan det också finnas regler om bisyssla som då kan behöva diskuteras med arbetsgivaren. Det kan också hända att det gjorts lokala överenskommelser om kompetensutveckling som ska äga rum under tid med arbetsbefrielse - då blir det inte så mycket tid över för annat.
Om du är tjänsteman och jobbar inom privat sektor kan du söka efter det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats här.
Katrin ville fortfarande använda sin arbetsbefriade tid till att stötta upp inom vården, men insåg nu att det inte bara var att hoppa på första bästa vick.
Först måste hon komma överens med sin ordinarie arbetsgivare för att det ska vara ok att jobba extra under den arbetsbefriade tiden.
Sedan måste hon också komma överens med arbetsgivaren inom vården om att arbetet där är flexibelt, så att hon kan styra över i vilken omfattning hon ska jobba och vilka arbetspass hon tackar ja eller nej till. Om avtalet om korttidsarbete sägs upp måste hon ganska omgående kunna återgå till sitt ordinarie arbete på heltid.
*Katrin heter egentligen något annat.
I månadsskiftet april-maj är det över 300 000 anställda i Sverige som har blivit permitterade för korttidsarbete med statligt stöd. Sammantaget blir det många arbetstimmar som skulle kunna användas på olika sätt. Men vad är tillåtet att göra med den arbetsbefriade tiden?
Vad man får och inte får göra vid en korttidspermittering regleras dels i lagen kom korttidsarbete men också, mer detaljerat, i olika kollektivavtal . Du som jobbar som tjänsteman inom det privata kan söka ditt kollektivavtal här.
Nästa artikel
I Sverige utgör singelhushållen 40 procent, enligt SCB. Många av dem som lever ensamma jobbar också på distans, i sina hem, våren 2020.
Den isolering som coronapandemin innebär kan för ganska många människor bli en tid av väldigt mycket ensamhet.
Det är långt ifrån alla som vantrivs med att jobba hemifrån, på distans från kontor och kollegor. Men för de som gör det kan det vara tufft, särskilt när det drar ut på tiden.
Ofrivillig ensamhet kan vara direkt ohälsosamt, på en nivå som kan jämföras med rökning och fetma (enligt metaanalys publicerad i PLoS Medicine 2010).
När ofrivillig ensamhet blir långvarig uppstår en lågintensiv stress där det biologiska varningssystemet skickar ut en stadig ström av stresshormoner som kortisol i blodet. Det i sin tur kan ge en lång kedja av symptom som högt blodtryck och inflammation i kroppen och så vidare.
Nu är det som det är, med coronapandemin. Vi stannar hemma för att skydda riskgrupper och för att sjukvården ska klara den tunga belastningen - det vill säga för att rädda liv!
Men även ensamhet kan alltså innebära en hälsorisk, som också behöver hanteras. Skrolla ned och läs mer om hur.
Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren, både vad gäller det fysiska och det psykosociala, det regleras i arbetsmiljöföreskrifterna, OSA - organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA, läs och ladda ner föreskrifterna här).
Men när man jobbar hemifrån flyter arbetsliv och privatliv lätt ihop. Annica Hedbrant är utredare i arbetsmiljöfrågor på Unionen.
När kan man säga att ensamhet blir en arbetsmiljöfråga?
- När det sammanhang man jobbar i riskerar att leda till ohälsa - då blir det en arbetsmiljöfråga.
Men vad kan man egentligen begära av sin arbetsgivare om man tycker att ensamheten i hemmajobbet börjar kännas tung?
- Det är arbetsgivarens ansvar att regelbundet undersöka risker i arbetsmiljön, bedöma, åtgärda och följa upp sådana så att ohälsa eller olycksfall inte uppstår. Med det följer att arbetsgivaren behöver hitta former för att stämma av hur medarbetarna mår och har det, även när de jobbar på distans.
- Men som medarbetare behöver du också ta upp det med din chef, risken behöver påtalas för att arbetsgivaren ska få kännedom om situationen.
Känslan av ensamhet kan se olika ut, och komma sig av olika omständigheter. Vad är rimligt att ta upp med chefen?
- Om du saknar stöd i arbetet till exempel, någon att bolla dina funderingar med eller om du saknar feedback på det du gör; du kanske känner dig osäker på vad som förväntas av dig. Allt det ska chefen kunna hjälpa till med.
- Men även sådant som att du saknar kontakt och utbyte med kollegorna är något du ska kunna ta upp med din chef. Det handlar om din sociala arbetsmiljö.
Nu är det ju myndigheterna som ber oss att hålla avstånd och jobba hemifrån - vad kan då chefen göra åt det om man saknar kontakt med andra människor?
- Din chef kan skapa förutsättningar för regelbunden möjlighet till kontakt med kollegor i form av exempelvis en schemalagd gruppfika över Skype eller annat videokonferensverktyg. Det kan minska känslan av isolation och stärka sammanhållningen och samtidigt påminna om vikten av pauser i arbetet, vilket kan vara en stor fördel just nu.
När det finns ett arbetsmiljöombud på arbetsplatsen, AMO (eller skyddsombud ), går det förstås bra att vända sig dit också, för att få hjälp att ta frågan vidare, påminner Annica Hedbrant.
Både organisatoriska och sociala risker med distansarbete ska också tas upp i den riskbedömning som arbetsmiljöombudet bör göra tillsammans med ansvarig chef, när man står inför förändrade omständigheter på arbetsplatsen - som när man flyttar kontorsarbete till hemmet.
Riskbedömningen ska sedan kopplas till en handlingsplan och följas upp efter en tid.
- Men det är alltid chefens ansvar att se till att åtgärderna genomförs.
AMO eller inte, vad kan man göra om man tror att en kollega är ensam?
- Som
arbetsmiljöombud
kan det vara bra att kommunicera ut att man finns där, vilken roll man har och hur man kan nås. Se till att öppna kontaktvägar och verka för delaktighet och dialog. Och det gäller också som kollega, ring, prata.
- Tillit och omtanke blir inte mindre viktigt när jobbsammanhang och därmed arbetsmiljön förändras, som den gjort för många nu.
1. Sätt gränser mellan jobb och fritid!
2. Skapa en arbetsplats som funkar
3. Variation och rörelse är viktigt
4. Skapa sammanhang, samarbete och kontakt - för dig och dina kollegor!