Kontroll av anställda blir allt vanligare. Arbetsgivare vill se var konsulter och säljare befinner sig. Några övervakar dig i smyg via datorns kamera. Men är detta tillåtet? Väldigt sällan, säger jurist från IMY.
Publicerad 14 sept. 2022
Uber var bland de första i Sverige att erbjuda en tjänst där du i realtid kan se hur långt bort bilen du beställt är. Sedan dess har ett antal företag följt efter, som matleverantörer och bud, ”nu är ditt paket lastat och Elin är på väg hem till dig, här kan du kolla exakt var bilen befinner sig.” Vilken service! Då slipper man sitta hemma och vänta i fyra timmar på sin leverans. Praktiskt ja. Men tillåtet; nja.
– Arbetsgivare får inte hålla koll på sina medarbetare hur som helst. Om man känner sig konstant övervakad kan det upplevas integritetskränkande, säger Disa Rehn, på Integritetsskyddsmyndigheten.
Nu börjar den här typen av övervakning bli vanligare även bland tjänstemän . Vid en snabb googling får man upp resultat som ”Topp 10 appar för personalövervakning” med erbjudanden som ”apparna gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka sina anställdas varje rörelse på sina datorer under arbetstid.” Ja, en arbetsgivare med kontrollbehov kan ganska enkelt övervaka sina anställda. Och Unionen får regelbundet in frågor från medlemmar, som berättar om arbetsgivare som vill kunna se exakt position på sina säljare eller konsulter, för att säkerställa att de verkligen jobbar.
– Inom EU ser man tendenser på att det blivit vanligare med övervakning de senaste åren, det har båda att göra med den tekniska utvecklingen och att allt fler jobbar på distans, säger Disa Rehn.
Vi har ju vant oss vid att kunna följa bud, och ser det som en service. Samtidigt reagerar man med bismak i munnen när chefen vill följa en konsult. Är det skillnad?
– Nej, lagen gör ingen skillnad på arbetare och tjänstemän , säger Disa Rehn.
Så vad får då arbetsgivare göra och inte? Helt entydigt är det inte. Det är inte otillåtet för arbetsgivare att ha koll på sina medarbetare.
– Ibland har arbetsgivarna tungt vägande skäl, det kan vara säkerhetsskäl, som att man befinner sig i en miljö där det finns risk för olyckor.
Däremot får arbetsgivare inte slentrianmässigt kräva att anställda som jobbar på distans har kameran på, för att se om de jobbar eller inte.
– Som arbetsgivare har man rätt att styra sin verksamhet, och man äger ju jobbmobilen och jobbdatorn, men man måste göra en intresseavvägning. Arbetsgivarens intresse kan handla om effektivitet, kundnöjdhet och logistik. Kontrollen får inte vara mer omfattande än nödvändigt. Och enligt GDPR måste arbetsgivaren informera dig och dina kollegor på förhand om att man ska börja samla in denna information. Det ska alltså ske i öppenhet, inte vara hemlig övervakning.
– Men lagen behöver tolkas, det är svårt att ge generella svar, utan det måste prövas från fall till fall.
Så om chefen säger att ”nu vill jag att alla laddar ner den här appen” och jag själv går med på att göra det – är det då okej? Nja, säger Disa Rehn.
– Det är inte säkert att det är tillåtet ens vid samtycke, eftersom maktbalansen er emellan är så ojämn. Du som anställd kanske inte vågar säga nej till chefen, av rädsla för att hamna i onåd. Så den typen av samtycke håller inte enligt lagen.
Samtidigt blir de här apparna och den här programvaran allt vanligare, har vi alltså en massa chefer som medvetet bryter mot lagen?
– Nej, jag tror inte att alla företag som övervakar sina anställda gör det av ren illvilja, utan det finns nog en stor okunskap.
Om jag känner tveksamhet till att chefen exempelvis vill kunna se min position under hela arbetsdagen, vad ska jag göra då?
– Då ska du fråga chefen vilka överväganden man har gjort enligt GDPR, vad syftet med informationsinsamlingen är, om man har bedömt riskerna med den, vilka som kommer åt informationen, hur länge den ska lagras etcetera. Och som medarbetare har du alltid rätt att invända mot detta. Då måste arbetsgivaren motivera sig bättre.
Och får du inte gehör, kan du alltid vända dig till facket eller IMY för stöd och råd.
– Från och med i somras finns det dessutom en möjlighet att visselblåsa till IMY, om du vill informera om ett missförhållande som innebär att din arbetsgivare inte följer reglerna i dataskyddsförordningen. Vid visselblåsning skyddas din identitet av stark sekretess, säger Disa Rehn.
Nästa artikel
Just nu pratar (= tjatar) en massa experter om den digitala integriteten. Och det är säkert toppen, men inget som riktigt berör mig, för jag har inget att dölja.
Känner du igen tanken?
Det gör även Anne-Marie Eklund Löwinder, en av Sveriges främsta experter inom informationssäkerhet.
– Absolut, men ska jag vara ärlig tycker jag att det är en väldigt naiv kommentar. Det finns många potentiella risker och konsekvenser med att dela personlig information, säger hon.
Hon hänvisar till en intervju som Dagens Nyheter gjorde med Edward Snowden 2015, där han sa att:
”Att säga att du inte bryr dig om rätten till integritet för att du inte har något att dölja är som att säga att du inte bryr dig om yttrandefriheten för att du inte har något att säga. Det är som att säga att du inte bryr dig om den fria pressen för att du inte är journalist. Eller religionsfriheten för att du inte är kristen.”
Så ja, på ett samhälleligt plan är det viktigt för alla och envar att vi bryr oss, men det är det även för dig personligen.
Vi ska vara medvetna om att internet aldrig glömmer.
– Alla har något att dölja, annars skulle informationen inte vara av så stort intresse. Det är också så att du vet inte idag vad du kan komma att vilja dölja i framtiden. För vi ska vara medvetna om internet aldrig glömmer, att det vi lägger ut på nätet finns där för all framtid. Och det du tycker känns harmlöst idag, kanske en framtida arbetsgivare reagerar negativt på när du söker jobb om tio år.
Hon påminner också om att en mer totalitär regim kan vara ett val bort även här i Sverige.
– Har du skyltat med dina politiska åsikter, din sexuella läggning eller religionstillhörighet kan det ligga dig till last och missbrukas.
En anledning till att många ändå hemfaller till ”jag har inget att dölja” kan vara att det är svårt att greppa vad det egentligen är man ska skydda. Att du inte ska lämna ut bankuppgifter känns självklart, men sedan... Ska du skydda din surfhistorik, och i så fall varför? Inte platsdela på mobilen så att 42 appar vet exakt var du befinner dig? Inte ladda upp bilder på dig själv och dina barn?
– Huruvida vi oroar oss eller inte handlar om två saker: risk och tillit. Det är bra att fundera på vilka risker du utsätter dig för när du delar en viss information. Och vilken tillit du har till att informationen som samlas in om dig hanteras på ett korrekt sätt. Där vet vi visserligen att stora företag som Meta (Facebook) gång på gång har blivit ertappade med att inte använda informationen som utlovat.
Så varför fortsätter vi lita på dem?
– Vi människor låter ofta bekvämlighet och nytta gå före säkerhet och integritet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
En annan orsak till att man gärna viftar bort integritetsfrågan kan vara att det är så många saker man ska godkänna hela tiden, som man bara klickar i utan att läsa, man har liksom redan gett upp det där med att ha koll på integriteten.
– Men min erfarenhet är att så snart du själv eller någon i din närhet drabbas av ett intrång så börjar du bry dig, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
Även i arbetslivet finns det all anledning att tänka till. En Novus-undersökning som Unionen gjort visar att 9 av 10 har hög tilltro till sina arbetsgivare. Och det är fint. Men samtidigt vet vi att många företag öppet eller i smyg övervakar sina anställda: vad som händer på skärmen, vad som står i chattar, vad man surfar på…
– Många av oss har varit alldeles för aningslösa. Både anställda och vi som fackförbund behöver bli mer medvetna om vilken data arbetsgivare faktiskt kan samla in. För en dag kan den datan vändas mot dig, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg och lägger till att:
– Tyvärr visar vår undersökning också att tjänstemän är mer oförsiktiga i fråga om digital integritet än arbetare.
Integritet i arbetslivet är avgörande för att upprätthålla förtroendet mellan arbetsgivare och anställd. Balansen mellan behov av information och integritet är en viktig och komplex fråga som kräver tydliga riktlinjer och respekt för lagar och regler. Bara tanken på att information en dag kan vändas mot dig borde få vem som helst att låta bli att använda jobbets resurser till privata ärenden, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
– Jag skulle inte använda jobbets mejl, mobil eller dator privat. Klart du kan surfa in på Dagens Nyheter på lunchen utan att någon skada är skedd, men säg att du är engagerad i någon förening som inte ligger i linje med arbetsgivarens åsikter. Den informationen kanske du inte vill att din chef ska ha, säger hon.
