Nedgång från stark position - Unionens konjunkturprognos

Trots många försvårande omständigheter har svensk ekonomi utvecklats imponerande starkt i år, både gällande tillväxt och utvecklingen på arbetsmarknaden. Unionens bedömning är att BNP växer med 3 procent i år. Antalet sysselsatta ser i år ut att öka med fler personer än under något annat år under hela 2000-talet. Den höga inflationen och Riksbankens räntehöjningar gör dock att ekonomin dämpas nästa år, tillväxten blir då negativ och arbetslösheten börjar stiga. Det är i det avseendet betryggande att nedgången för Sveriges del sker från en urstark position med hög tillväxt, starka statsfinanser, en internationell konkurrenskraft som stärkts de senaste åren och ett näringsliv med en lång period av god lönsamhet i ryggen.

Unionens prognoser bygger till stor del på Branschbarometern, en undersökning bland Unionens klubbar som täcker in över en halv miljon anställda i privat sektor . I undersökningen syns en nedjustering i stämningsläget jämfört med den undersökning som genomfördes i våras. Från att då haft rekordstarka förväntningar är utsikterna från klubbarna nu klart mer dämpade, men även i höstens undersökning är det samlade värdet på en nivå som indikerar tillväxt det kommande halvåret.

Vissa branscher, till exempel byggsektorn och delar av handeln, är redan pressade medan andra branscher fortfarande går bra, inte minst inom industrin där produktionstakten fortsatt är hög och orderböckerna fulla en bra bit in på nästa år. Utvecklingen i närtid kommer alltså skilja sig mycket åt mellan olika branscher, men totalt sett bedömer vi att det fortfarande finns tillväxt kvar att klämma ut innan det vänder ner.

Enligt Unionens undersökning har klubbarna dragit ned förväntningarna på försäljning och orderingång, men inte lika mycket på kommande investeringar. Det kan vara ett tecken på att företagen inte ser den kommande nedgången som särskilt djup eller långvarig utan fortsätter satsa för att stå väl rustade när det vänder upp igen.  

Däremot kommer den åtstramande effekten av Riksbankens räntehöjningar slå igenom alltmer under nästa år, när höstens stora styrräntehöjningar i tilltagande utsträckning ger avtryck i hushållens redan stigande bolåneräntor. Motsvarande förlopp sker även i vår omvärld. Det bidrar till att den allmänna efterfrågan minskar än mer, att nedgången sprider sig till större delar av ekonomin och att tillväxten faller tillbaka under året. Totalt sett räknar vi med att BNP-tillväxten blir -0,7 procent under 2023.

Glödhet arbetsmarknad svalnar av 

Svensk arbetsmarknad har det senaste året satt rekord för både antal sysselsatta, lediga jobb, anställningsplaner och låga varseltal. Till det kan läggas att sysselsättningsgraden är den högsta på decennier och att arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingen är den lägsta på nästan 15 år. Nu märks dock ett skifte där den heta arbetsmarknaden svalnar av. Arbetslösheten ser ut att ha slutat minska och det kommer tecken på att antalet varsel ökar. Vi kan även se en ökad mängd frågor från Unionens medlemmar till förbundets rådgivning rörande arbetsbrist .

Den höga inflationen och Riksbankens räntehöjningar ser nu alltså ut att ge avtryck även på arbetsmarknaden. Antalet varsel och uppsägningar kommer att öka i de branscher som nu drabbas hårdast av nedgången. Arbetslösheten stiger, men det kommer till viss del motverkas av att det fortsatt kommer att finnas anställningsbehov i andra delar av ekonomin som fortsatt går bra och där många av de arbetslösa därför kommer kunna sugas upp. Den stora arbetskraftsbrist som rått de senaste åren kan på så sätt agera som krockkudde i den kommande nedgången. Totalt sett bedömer vi att arbetslösheten ökar från 7,5 procent i år till 7,9 procent nästa år.

Inflationen faller tillbaka nästa år – avgörande att Riksbanken agerar tidigt 

Enligt Unionens klubbar väntas försäljningspriserna fortsätta stiga under det kommande halvåret. Det finns alltså fortfarande ytterligare prisökningar som kommer att leta sig ut till konsumenterna och inflationen kommer därför fortsätta att stiga en bit in på nästa år. Samtidigt lättar många av de faktorer som hittills drivit på den stigande inflationen. Globala fraktpriser har fallit tillbaka kraftigt efter att ha ökat mångdubbelt under pandemin. Oljepriset har sjunkit och förväntas fortsätta göra så framöver. Även priset på flera råvaror har fallit tillbaka efter att ha stigit i samband med krigsutbrottet i Ukraina. Det tar en tid för dessa fallande insatspriser att få verkan i konsumentled, men det underliggande pristrycket blir lägre en bit in på nästa år.

Utöver denna lättnad på utbudssidan kyls nu också ekonomin av alltmer av Riksbankens räntehöjningar. Det gör att efterfrågan minskar och företag kommer därför ges mindre möjlighet att öka priserna. Till det kommer också prisnivån nästa år i ökande grad att jämföras med den höga prisnivån i år. Dessa faktorer gör att Unionens bedömer att inflationen kommer att falla tillbaka snabbt under nästa år. Mot slutet av året kommer den mätt som KPI ligga i närheten av inflationsmålet och mätt som KPIF närmar den sig noll. Eftersom inflationen går ner från höga nivåer under inledningen av året kommer dock årsmedeltalen även för 2023 att bli höga.