Svensk industri är fortsatt stark jämfört med viktiga konkurrentländer och därmed finns fortsatt goda skäl att höja löneökningstakten, det visar en ny rapport om det ekonomiska läget från Facken inom industrin, där Unionen ingår.
Publicerad 06 mars 2023
De löneökningskrav på 4,4 procent som ställs i avtalsrörelsen är fortsatt rimliga. Svensk konkurrenskraft har tydligt stärkts och har en positiv utveckling, det finns en god lönsamhet i svenska företag och sysselsättningen är fortsatt hög.
Rapporten ”Ekonomiska bedömningar – uppdatering 6 mars" är sammanställd av Facken inom industrins ekonomer inför slutförhandlingarna med arbetsgivarsidan i industrin. Några av bedömningarna är:
En genomgång av ett antal konkurrenskraftsindikatorer visar att svensk industri idag hävdar sig väl jämfört med våra viktigaste konkurrentländer. Konkurrenskraften har tydligt stärkts under de senaste fem åren.
Boksluten för 2022 och utvecklingen under fjärde kvartalet 2022 har visat på mycket goda resultat i de flesta stora industriföretagen. Omsättningen har fortsatt att öka och flera av företagen höjer utdelningen till sina ägare. De flesta av de stora industriföretagen gör dessutom positiva bedömningar av utvecklingen framöver.
Enligt preliminära utfallsdata ökade industrins arbetskraftskostnader under 2022 i ungefär samma takt i Sverige jämfört med Västeuropa
Nya löneavtal i viktiga konkurrentländer pekar mot en högre löneökningstakt i år och nästa år jämfört med de senaste åren.
Den globala ekonomin gick under slutet av 2022 in i en avmattningsfas efter en stark tillväxtperiod som pågått sedan den första pandemivågen våren 2020. Tillväxten globalt förväntas bli knappt tre procent år 2023 och drygt tre procent 2024. De senaste prognoser som publicerats innehåller en viss upprevidering av de globala tillväxtutsikterna och i en del konjunkturindikatorer har man börjat se en uppgång i framtidstron.
Svensk ekonomi har lämnat högkonjunkturen och är nu i en avmattning och 2023 kommer vara ett år med konjunkturnedgång. Tillväxttakten väntas vända uppåt 2024. BNP förväntas enligt de flesta bedömare minska med omkring en procent 2023 och öka med en procent 2024.
Svensk produktivitet växte oväntat mycket under åren 2019–2021, i genomsnitt 2,7 procent per år. I nuvarande konjunkturnedgång kommer produktivitetstillväxten vara svagare men på längre sikt bedöms att produktiviteten i näringslivet växer med 1,5–2 procent per år.
Arbetsmarknaden har återhämtats starkt efter pandemin. Sedan några månader tillbaka har utvecklingen planat ut, men hittills har utvecklingen varit förvånansvärt stark. Företagens anställningsplaner har börjat sjunka och antalet varsel har ökat från en låg nivå och kommer sannolikt att öka ytterligare. Samtidigt är antalet lediga jobb fortsatt många, företagen har behov att anställa men har svårt att hitta personal.
Inflationen kommer vara hög även under 2023. Inflationsförväntningarna på fem års sikt ligger nära två procent men på kortare sikt är de högre vilket kan hänföras till den aktuella inflationstakten. För att åter kunna nå reallöneökningar måste det till en löneökningstakt som inte driver upp inflationen ytterligare.
