Tvärtom Thedéen – räntehöjningarna har fått önskad effekt 

Riksbankschefen Erik Thedéen säger idag i en intervju i Svenska Dagbladet att effekterna av räntehöjningarna hittills inte blivit så stora som man trott eller räknat med. Ett argument som framförs är att det hittills bara skett en försvagning i bostadssektorn och detaljhandeln men att det inte skett en spridning till en mer bred nedgång i företagssektorn. I mina ögon är det han beskriver i det närmaste ett önskescenario för Riksbanken. Effekterna har kommit just där man vill, genom att konsumenterna ändrar sitt beteende till större prismedvetenhet. En större spridning till övriga ekonomin är inte önskvärd, tvärtom. Fortfarande är chanserna goda till en mjuklandning där räntehöjningarna inte leder till en djup lågkonjunktur och kraftigt stigande arbetslöshet. Men på Thedéen låter det som att Riksbanken behöver tvinga fram arbetslöshet och att fler arbetstagare än nu behöver bli oroliga att bli av med jobbet. Jag håller inte alls med. Riksbankens viktigaste uppgift är att föra inflationen mot målet på 2 procent. Men en lika viktig uppgift är att bara göra det med precis så stora medel som krävs, för att minimera de negativa effekterna på ekonomin. Att uppnå en sådan precishet är naturligtvis svårt, kanske till och med omöjlig, eftersom penningpolitikens verktyg är mer trubbiga än så. Men ambitionen måste vara tydlig.  

Och räntehöjningarna har alltså fått effekt. Hittills framförallt genom att bostadspriserna har sjunkit och att konsumenterna nu ställer om konsumtionen till att både bli mindre i omfattning, men framförallt mer prismedveten. Mer effekt kommer också komma den närmaste tiden eftersom de redan genomförda räntehöjningarna inte fullt ut nått konsumenterna än. Det får en tydlig effekt på företagens möjlighet att höja priserna framöver, de måste nu istället mer aktivt locka med pris igen. Tillsammans med att det underliggande kostnadstrycket för företagen redan klart har avtagit kommer det märkbart påverka prisökningstakten framåt. Det finns flera tydliga tecken på att så kommer att ske 

• Jämfört med det senaste året kommer företagen inte behöva höja priserna lika mycket eftersom kostnaderna inte ökat i samma omfattning, i många fall har de istället sjunkit.  

• Företagen kommer heller inte kunna höja priserna eftersom konsumenterna inte accepterar det längre.  

• I flera undersökningar har det den senaste tiden tydligt framgått att företagen själva, för första gången under denna inflationsuppgång, nu anger att de kommer ta det lugnare med prisökningar framöver.  

• Det välavvägda märke som blev resultatet av årets avtalsrörelse har gett Riksbanken information om att löneökningarna under de kommande två åren inte kommer försvåra en återgång till en låg och stabil inflation . 

Inflationen kommer därmed snabbt att falla tillbaka under året. Det kommer under enskilda månader kunna ske en utplaning eller till och med en liten ökning jämfört med månaden innan men Riksbanken behöver inte vara orolig för det. Trenden kommer vara tydlig – inflationen faller ner mot målet på 2 procent under året. I den konjunkturprognos som Unionen nyligen presenterade är vår bild också att inflationen under delar av nästa år kommer var klart lägre än 2 procent. Under enskilda månader kan vi mycket väl till och med få se inflationstal med ett minustecken framför. Riksbanken behöver inte gå hårdare fram med större räntehöjningar än vad som redan aviserats för att nå dit.  

Thedéens framför också att hushållen inte verkar tro på den räntebana som Riksbanken presenterar, där räntan väntas ligga kvar på en hög nivå under lång tid framöver. Jag skulle säga att det i så fall är ett fullt rationellt beteende av hushållen. Styrräntan har historiskt aldrig legat kvar länge på toppen efter en räntehöjningscykel. Sänkningar brukar istället påbörjas efter ett fåtal månader efter den senaste höjningen. Det är heller inte rimligt att tro att den långsiktiga styrräntan ska vara upp mot 4 procent. En mer rimlig förväntan bland hushållen är snarare det halva.