Sverige är i stort behov av investeringar men det finanspolitiska ramverket sätter käppar i hjulet. För att framtidens jobb ska hamna här och för att nå våra klimatmål måste reglerna förändras. Här är våra förslag till förändringar.
Publicerad 01 mars 2024
Unionen välkomnar den diskussionen som tagit fart om nödvändiga förändringar av det finanspolitiska ramverket. Sverige har idag urstarka statsfinanser och det är en stor fördel jämfört med situationen efter krisen i början på 1990-talet. Vi har ramverket att tacka för mycket av den stabilisering som har skett sedan dess. Det är givet att det även fortsättningsvis ska finnas ett finanspolitiskt ramverk som garanterar ordning och reda i statsfinanserna. Men den svenska statsskulden behöver inte minska mer, tvärtom är den redan betydligt lägre än vad som är nödvändigt.
Det finanspolitiska överskottsmålet infördes ursprungligen som ett verktyg för att minska statsskulden från 70 till 40 procent av BNP. Målet uppnått sedan länge - trots det håller regeringen fast vid ett ekonomiskt överskottsmål.
Om vi fortsätter hålla fast vid överskottsmålet är risken att vi att förlorar Sveriges konkurrenskraft och i förlängningen riskera vi att företagen, jobben och kompetensen försvinner till andra länder.
För att möjliggöra lånefinansiering till nödvändiga offentliga investeringar måste regeringen höja skuldankaret till 50 procent av BNP och tillåta ett temporärt underskott. Finanspolitiska rådets uppdrag måste även utökas så att de kan säkerställa att pengarna inte används till kortsiktiga politiska syften. Pengarna måste gå till långsiktiga och hållbara investeringar.
Men kapaciteten att genomföra stora investeringar begränsas inte bara av pengar. Ska Sverige kunna göra nödvändiga investeringar krävs även att vi kommer till rätta med den stora brist på arbetskraft som råder i både näringslivet och i offentlig sektor. Politiken får inte glömma bort att det är minst lika viktigt att det finns personer som kan utföra arbetsuppgifterna. Utan personer med rätt kompetens blir inga investeringar gjorda.
Det nya omställningsstudiestödet, som ger yrkesverksamma möjlighet att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden, är en viktig pusselbit. Men utbildningssystemet måste också anpassas till yrkesverksammas behov och förutsättningar.
Tillåt underskott för att möjliggöra investeringar: Överskottsmålet bör slopas och i stället tillåtas temporära underskott för att finansiera viktiga offentliga investeringar inom områden som infrastruktur, utbildning, forskning, energiförsörjning och klimatomställning.
Höj skuldankaret till 50 procent av BNP: För att ge utrymme för dessa investeringar föreslås att skuldankaret höjs till 50 procent av BNP. Detta skulle fortfarande innebära en relativt låg statsskuld i internationell jämförelse samtidigt som det möjliggör finansiering av de nödvändiga investeringarna.
Utöka Finanspolitiska rådets uppdrag: Finanspolitiska rådets mandat bör utökas för att bedöma om förändringarna i det finanspolitiska ramverket främjar nödvändiga offentliga investeringar. Det är viktigt att säkerställa att det ökade utrymmet inte används till kortsiktiga politiska syften utan till långsiktiga och hållbara investeringar.
Utred behoven av offentlig finansiering för klimatomställningen: En särskild utredning bör tillsättas för att analysera behoven av offentlig finansiering för att möta utmaningarna med klimatomställningen. Detta bör inkludera en bedömning av de offentliga åtagandena som krävs för att bekämpa klimatförändringarna och anpassa samhället till deras effekter.
Förbundsordförande
Chefsekonom