Inflationshot och en onödigt mörk bild, lamslår regeringen i en tid när investeringar behövs

Kompetensbron för morgondagens arbetsliv är under uppbyggnad men fortfarande saknas viktiga byggstenar, såsom bättre förutsättningar för lärosäten och yrkeshögskolor att erbjuda utbildning för den som jobbar.  

Det senaste året har inneburit många stora påfrestningar på ekonomin; kriget i Ukraina, en energikris med snabba och svårförutsebara svängningar, den osedvanligt höga inflationen och snabbt stigande räntor. Hittills har ekonomin totalt sett stått emot påfrestningarna bra och finansministern förmedlar en onödigt mörk bild av tillståndet i den svenska ekonomin just nu. Tillväxten har dämpats men den har inte rasat - och arbetsmarknaden präglas fortfarande mer av en hög efterfrågan på arbetskraft än av stora varsel och uppsägningar. Det är ett styrkebesked för den svenska ekonomin.

Men även om ekonomin i stort hittills har klarat sig bra har det senaste årets utveckling inneburit stora påfrestningar för många. Den höga inflationen drabbar olika hushåll olika hårt och som alltid i svåra tider är det de som redan innan hade små marginaler som är särskilt utsatta. Det är därför bra att regeringen förlänger och förstärker den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer. Det är mer träffsäkert än bredare satsningar där merparten av pengarna går till grupper som inte behöver det, till exempel ett allmänt höjt barnbidrag eller sänkt moms på mat.

Staten har en nyckelroll för att skapa en bättre grund för löntagare att rusta sig för framtiden. Det tar tid att bygga broar av kompetens för att möta morgondagens arbetsmarknad.

Regeringen måste ta varje tillfälle som ges att utöka högskolans resurser för att möta den ökade efterfrågan på utbildning, kopplat till omställningsstudiestödet. Inte minst när konjunkturläget är osäkert. Det är positivt att regeringen prioriterar yrkesutbildning för de som står långt från arbetsmarknaden till svenska högskolor och universitet för att utveckla kortare kurser anpassade efter yrkesverksammas behov. Att det behövs, visar inte minst det stora intresset för det nya omställningsstudiestödet. Det ska vara lätt för den enskilde att ta ansvar för sin egen utveckling. Men den möjligheten missar regeringen i vårändringsbudgeten när det inte tillförs medel för ett bättre utvecklat kursutbud på svenska lärosäten.

I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att 500 miljoner tillförs vuxenutbildning och yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd. Det är bra att regeringen återställer en del av de ekonomiska medel som försvann i höstbudgeten för 2023. Men det är inte tillräckligt för att hantera de stora behov av vidareutbildning och kompetensutveckling som behövs på den privata arbetsmarknaden.

Omställningsstudiestödet är mycket populärt. Det möjliggör studier mitt i livet, och har varit efterlängtat. Men för att omställningsstudiestödet ska bli en resurs för både yrkesverksamma och för samhället, behövs reformer som breddar utbildningsutbudet på landets lärosäten och gör det mer tillgängligt för yrkesverksamma. Möjligheten att ställa om, vidareutbilda sig och stärka sin kompetens kommer att vara helt avgörande för att svenska företag ska kunna öka sin konkurrenskraft samtidigt som Sverige kan behålla ledartröjan i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. Omställningsstudiestödet är en pusselbit av flera för att nå dit.

Det är oacceptabelt att väntetiderna idag är så långa för personer som väntar på besked från CSN om de beviljats stödet. Det är därför mycket viktigt att CSN får det tillskott av pengar som de efterfrågar för att handläggningen av omställningsstudiestödet ska skyndas på.

Unionen vill att regeringen inför varaktiga och öronmärkta resurser för utbildningar för yrkesverksamma - ekonomiska medel utöver det takbelopp som finns. Det måste också finnas särskilda sökbara resurser för att utveckla utbildning för yrkesverksamma i samverkan med näringslivet. Dessutom bör yrkeshögskolan införa ettåriga utbildningar för kvalificerad YH-examen och fler korta utbildningar och kurser måste skapas på Yrkeshögskolan och på svenska lärosäten. 

I vårbudgeten aviseras inga ytterligare statsstöd till kommuner och regioner men regeringen meddelar att en ny bedömning av behoven ska göras till höstens budget. Samtidigt skriker många kommuner och regioner att årets stöd är otillräckliga och att nedskärningar kommer behöva göras om inte mer pengar tillförs snabbt. Det är därför olyckligt att regeringen är senfärdig med detta. Sverige har väldigt starka statsfinanser. Det är orimligt att offentlig sektor ska behöva göra neddragningar när det istället finns ett behov av att anställa fler personer för att upprätthålla kvaliteten i välfärden.

Senfärdig har också regeringens hantering av elprisstöden varit. Särskilt gällande stödet till företagen som fortfarande inte har betalats ut. Det är en stor konkurrensnackdel för Sverige jämfört med många andra länder där åtgärder var på plats redan i höstas. Det har också varit onödigt inflationsdrivande då företag i Sverige i högre utsträckning istället behövt kompensera med prishöjningar mot konsumenterna. Regeringen behöver redan nu arbeta med att utforma ett system inför nästa vinter som kan ge företagen en trygghet i att inte riskera de extrema pristoppar som förekommit under det senaste året. Ett partiellt högkostnadsskydd likt det i Norge (men som kan ha mindre generösa villkor) vore ett klart bättre system för att ge en trygghet och planerbarhet i förhand istället för det senaste årets svenska lappande i efterhand med stora tidsförskjutningar från att behovet uppstår till att stöden betalas ut.

Martin Linder

Förbundsordförande