Öppna löner en bit på vägen - men det krävs mer för jämställda löner

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Publicerad 04 juni 2024

Utredaren Jonas Malmberg överlämnade den 29 maj sina förslag om EU-direktivet om insyn i lönesättningen ska genomföras i svensk rätt till jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

Förslagen innebär att en rad nya regler införs i diskrimineringslagen. Bland annat föreslås ett helt nytt kapitel om insyn i lönesättningen och lönekartläggning . Arbetssökande och arbetstagare får en rad nya rättigheter genom att få rätt till information om löneläget hos arbetsgivaren och regelverket om lönekartläggning och samverkan med facket blir mer omfattande. Större företag med över 100 anställda ska också ta fram en lönerapport med jämna mellanrum och i samverkan med facket.

Det här tycker Unionen

Unionen anser att ett systematiskt jämställdhetsarbete bäst regleras i kollektivavtal . Unionen beklagar därför att förslaget till nya regler i diskrimineringslagen inte i högre grad kan ersättas med överenskommelser i kollektivavtal , till exempel i fråga om hur arbetet med lönekartläggningar för jämställda löner bäst kan och bör drivas på de enskilda arbetsplatserna. Detta är dock inte en brist vi kan skylla på den svenska utredningen - det beror på att EU-direktivet tyvärr inte innehåller någon öppning för sådana avvikelser. Unionen kommer dock framöver fortsätta hålla hårt i vår käpphäst och även framöver driva på för avtalslösningar.

Förslagen utmanar i viss mån också den svenska modellen för hur vi löser tvister genom att det införs nya tidsfrister för att driva ett ärende om lönediskriminering i domstol. Vi är också kritiska till att reglerna i vissa delar är väldigt detaljerade, till exempel i fråga om rapportering av olika lönemått.

Unionen välkomnar dock i stort förslagen som ger arbetssökande och arbetstagare bättre insyn i lönerna på en arbetsplats. Vi tror att ökad insyn i lönesättningen kan vara något positivt för jämställdheten. Vi hoppas att nya regler i dessa delar i sin tur kan skapa ett ökat tryck på arbetsgivare att genomföra ett gediget arbete med lönekartläggning och analys och att jobba aktivt med jämställda och sakliga löner.

Det är också positivt att utredningen föreslår nya och tydligare regler om arbetsgivarens skyldighet att samverka med facket och i vilka frågor samverkan måste ske. Detta är en fråga som vi har drivit bestämt och konsekvent genom TCO och vi kan glädjande konstatera att utredaren har tagit intryck.

Unionen kommer fortsätta att bidra aktivt med synpunkter via TCO när betänkandet nu skickas ut på remiss. Vår förhoppning är att de nya lagregler som ska träda i kraft sommaren 2026 ska kunna bidra till målet om lika lön för lika arbete samtidigt som regelverket i sin helhet ska bli sådant att det fungerar - och levererar - inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Peter Hellberg

Förbundsordförande

Nästa artikel

En stark demokrati bygger på ett starkt civilsamhälle

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Ett oberoende och demokratiskt civilsamhälle är en förutsättning för demokrati. De fackliga organisationerna är, både i Sverige och globalt, en del av civilsamhället och arbetar för mänskliga rättigheter i arbetslivet och i samhället. En god social dialog mellan fack och arbetsgivare främjar fred på arbetsmarknaden, sysselsättning och ökat välstånd. Vi vet att det svenska fackliga biståndet bidrar till fler fackliga medlemmar, fler kollektivavtal och fler och bättre jobb över hela världen.

Som förbundsordförande för Unionen är jag djupt oroad över de nedskärningar av offentliga medel till civilsamhällets organisationer som regeringen nu genomför. De senaste årens ekonomiska kriser har kraftigt påverkat civilsamhället. Att regeringen då väljer att förstärka effekten genom att ytterligare försvåra ekonomiskt för dessa organisationer är närmast obegripligt. Frågan är också större än att handla om pengar. Ytterst handlar det om de grundläggande förutsättningarna både för vårt samhälles funktion och demokratins stabilitet i världen.

Jag har hört otaliga berättelser under den senaste perioden om de negativa konsekvenserna av nedskärningar. Personalnedskärningar och ökade deltidsanställningar är inte bara en fråga om ekonomisk press på individen, det underminerar även organisationernas kapacitet att utföra sitt viktiga arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och samhällsutveckling.

Regeringens hänvisning till att civilsamhället ska "stå på egna ben" är direkt upprörande. Att uttrycka sig på det sättet är i lika delar oansvarigt, verklighetsfrämmande och vittnar dessutom om en betydande okunskap. Det är aldrig någon som stuckit under stol med att flera av de organisationer som det handlar om har diversifierade inkomstkällor, men för många andra är offentliga medel avgörande för överlevnad och förmåga att fylla de kritiska hål i samhället där den offentliga sektorn inte når fram.

Att Sida dessutom nu river upp avtal med bland annat Union to Union innebär stor osäkerhet för över 600 fackföreningar runt om i världen. I tider av minskande demokrati i världen är det oacceptabelt att försvåra arbetet för de människor som varje dag riskerar sina liv för ett demokratiskt och fritt samhälle. Fackliga organisationer är grunden för en livaktig demokrati som i sin tur är en nyckel i kampen mot fattigdomen.

Regeringen måste dra i nödbromsen och omvärdera sin politik. En stark demokrati bygger på ett starkt civilsamhälle, och det är uppenbart att den nuvarande politiken underminerar detta fundament. Den brittiska författaren C.S Lewis har sagt: "Du kan inte återvända och ändra början, men du kan börja där du är nu och ändra slutet." Jag uppmanar därför regeringen att agera innan det är för sent och det svenska civilsamhället är utarmat till bristningsgränsen.