Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Det pratas mycket om källkritik i skolan, men även i jobbet behöver man öva upp sitt källkritiska öga.
– Inte minst för att kunna fatta korrekta beslut. I alla jobb som handlar om att dra slutsatser utifrån information för att sedan fatta beslut är det viktigt att vara källkritisk, säger Mattias Svahn, forskare på med fokus på desinformation, på FOI totalförsvarets forskningsinstitut.
För vi utsätts i princip dagligen för felaktig information. Mattias Svahn säger att man visserligen bör skilja på desinformation och misinformation, där den senare har blivit felaktig av misstag. Desinformation däremot är medvetet skapad och planterad för att vara felaktig.
– Vad gäller beslutsfattande så kan båda leda till samma utfall, alltså ett felaktigt beslut. Men det är bra att förstå att vi lever i en värld där aktivt planterad desinformation, med syfte att påverka handläggningsbeslut, förekommer.
Det är inte ovanligt att man borstar av sig risken med ”varför skulle någon gå på mig”, men där invänder Mattias Svahn.
– Ingen är en obetydlig människa! Varje medarbetare som fattar beslut i sin yrkesroll är intressant för bedragare att påverka.
På vilket sätt kan felaktig information skada mig och min arbetsplats?
– Informationspåverkan kan användas i ekonomiska syften, som klassiska svindlerier eller att man vill sälja på dig något som inte är lämpligt.
Han påpekar att bara de senaste månaderna har det dykt upp allt fler deepfakes, där man bygger en digital kopia av en person, som kan säga eller göra vad som helst. Exempelvis kom det en deepfake-video där Ukrainas president Zelensky uppmanade sitt folk att kapitulera. Och det finns ett färskt exempel där en anställd på ett finansbolag i Hongkong blev uppringd av sin ”chef” i ett videomöte, och tillsagd att föra över 25 miljoner dollar till ett annat konto.
– Än så länge är deepfake-chefer mest anekdotiska historier. Det är vanligare att göra deepfakes på offentliga personer, politiker och kändisar, där det finns stora mängder träningsdata för AI att använda sig av, men det är inte science fiction längre. I en nära framtid kan det komma mindre spektakulära saker, som offentliga dokument eller licenser, eller en pdf på ett beslutsunderlag som ser korrekt ut, som får dig att röja affärshemligheter eller flytta pengar till fel konto, säger han och lägger till:
– Fast förmodligen är klassiska bedrägerier, där en människa kontaktar dig, fortfarande vanligare.
Men vi behöver inte bara ifrågasätta information, utan också ha tillit till vissa källor. Kritik och tillit måste samspela. Därför pratar allt fler nu även om källtillit.
– Man ska inte vara källkritisk in absurdum, för då kanske man börjar misstro även det som är trovärdigt och sant. Så tro på de källor du är van att tro på, som etablerade nyhetsmedier med ett långt ”track record”.
Mattias Svahn, forskare på FOI, totalförsvarets forskningsinstitut, tipsar.
Källkritik: Tänk efter två gånger
Tänk efter två gånger innan du agerar. Framförallt om du ska fatta ett större beslut. Ganska ofta finns det diskrepanser, som att länken du uppmanas klicka på är lite för lång eller att det finns något stavfel. Om något känns konstigt, är det ofta konstigt. Och det är sällan det är så brådskande att du inte kan lägga fem minuter på att fundera ett varv till, kontakta en kollega eller myndighet för dubbelkoll.
Källtillit: Välj vilka du litar på
Idag är antalet källor i stort sett obegränsat, och valet mellan dem faller på dig som enskild individ. Det finns en fara i att bli cynisk och tro att allt är fejk. För jo, det finns seriös journalistik, välunderbyggd forskning och myndigheter som vill väl. Våga lita på det.
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
