Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Du överhör ett samtal i lunchrummet, och inser att it-avdelningen sitter och läser anställdas mejl och kollar vad folk surfar på. Eller så förstår du via en mejlkonversation med en chef att vårdföretaget du jobbar på slarvar med journalerna, de verkar hamna både lite här och där. Eller så pågår det ekonomiskt bedrägeri.
Ja, då är det dags att dra i nödbromsen.
I Sverige finns en visselblåsarlag som innebär att du kan slå larm om missförhållanden du möter på jobbet. Lagen omfattar inte bara anställda, utan även arbetssökande, praktikanter och aktieägare
– Det innebär att din identitet skyddas, och du ska inte behöva utsättas för repressalier för att du har larmat, säger Fredrik Löfgren, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Det finns tre sätt att visselblåsa:
Huvudregeln är att du börjar rapportera internt, och hoppas att det ger effekt, annars kan du gå vidare.
– Om du jobbar i privat sektor så har du något som kallas lojalitetsplikt, och i den ingår att man alltid ska ta upp saker med arbetsgivaren först. Det vill säga, du ska ta upp det med din chef eller visselblåsa internt innan du går till tidningen, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Och även om det som sker är helt uppåt väggarna, så är det inte säkert att det är just visselblåsa du ska göra.
– För IMY gäller något förenklat att vi endast har möjlighet att agera på visselblåsningar om det handlar om allvarliga kränkningar av enskildas rätt till privatliv och det berör väldigt många. Det kan också röra sig om ny teknik, som kan påverka enskildas rätt till privatliv väsentligt, säger Fredrik Löfgren.
Om du rapporterar saker som inte har ett allmänintresse är det alltså inte säkert att du får visselblåsarlagens skydd. Exempelvis kan det vara klagomål på lön eller att du tycker att de varor eller tjänster företaget säljer är bluff och båg.
Så hur vet jag när jag ska visselblåsa eller inte? Om jag känner mig osäker, var kan jag få hjälp och råd?
– Du kan vända dig till oss på Unionen för råd. Generellt handlar visselblåsning om väldigt allvarliga saker som bör komma till allmänhetens kännedom, som att chefen försnillar pengar, att företaget begår miljöbrott eller använder barnarbete, säger Susanna Kjällström.
Om jag ser oegentligheter som kanske inte går under visselblåsarlagen, vad ska jag då göra?
– Vänd dig till facket för att få stöd och hjälp där. Håller företaget exempelvis på med olaglig övervakning så kan vi hjälpa till och driva fallet, säger Susanna Kjällström.
