Eftersom klimatet påverkar framtidens arbetsmarknad är det i högsta grad också en facklig fråga.
Som Sveriges största fackförbund tar vi ansvar för att medverka till en framgångsrik och rättvis klimatomställning. Social och ekologisk hållbarhet måste gå hand i hand, men tyvärr görs den kopplingen alltför sällan i klimatdebatten. För utan social trygghet är det inte politiskt möjligt att genomföra klimatomställningen eftersom den blir svår att acceptera för den som känner oro för sin sitt jobb och sin ekonomiska trygghet.
Nya sätt att tillverka, utföra tjänster, transportera, utveckla logistik, bränslen, material och processer för energi- och materialeffektiv verksamhet kräver kunskaper som inte efterfrågades i slit- och-slängsamhällets fossilbränslestunga vardag. Den nödvändiga gröna omställningen är ett viktigt skäl till att det måste bli lättare att fylla på med ny kunskap genom hela yrkeslivet.
Med detta följer ett behov att ställa om kompetensen för långsiktigt hållbara jobb. Vissa jobb kommer att försvinna, andra att förändras, samtidigt som det skapas nya arbetstillfällen. Vi står inför en stor förändring av arbetsmarknaden i Sverige.
Idag sitter inte nödvändigtvis individens anställningstrygghet i antalet arbetade år. Nu är rätt kompetens den viktigaste tryggheten man har i arbetslivet. Så tryggas också svenska företags möjlighet till utveckling, innovation och inte minst den nödvändiga och konkurrensmässigt fördelaktiga gröna omställningen.
En undersökning vi har gjort bland Unionens medlemmar inom handeln visar att sju av tio tycker det är viktigt att arbeta i ett företag som inte bidrar till negativ miljö- och klimatpåverkan och att de vill att handelns företag tar ett större ansvar för att minska miljö- och klimatpåverkan.
Inom industrin finns bra exempel på hur man har ställt om processer och transporter för att minska sin klimatpåverkan. Svensk industri är långt framme i sitt hållbarhetsarbete och det ger oss konkurrensfördelar på global nivå.
Arbetsmarknadens parter i form av
PTK
, LO och Svenskt Näringsliv har tagit sitt ansvar och gemensamt kommit fram till den största reformen på svensk arbetsmarknad på 40 år. Trygghetsöverenskommelsen, med möjligheter till
kompetensutveckling
och omställning under arbetslivet, är en fantastisk möjlighet för så väl individen som näringslivet.
Även politiken har en avgörande roll att spela för att trygghetsöverenskommelsen ska nå sin fulla potential. Det krävs ett antal förändringar för att detta ska bli verklighet:
- Fler korta kurser på högskolor och universitet
Antalet korta kurser har minskat de senaste 15 åren, kurser som efterfrågas av yrkesverksamma. Högskolornas utbildningsutbud måste anpassa efter personer som finns mitt i arbetslivet.
- Resurser för att värdera kunskap som man har skaffat sig genom erfarenhet
Genom att tillgodoräkna sig kunskap man har skaffat sig i arbetslivet går det att korta ner utbildningstiden. Men det krävs att de blivande studenterna får hjälp med den så kallade valideringen. Det är ett arbete som lärosätena idag inte får ersättning för, vilket gör att arbetet prioriteras ner. Ingen ska behöva studera sådant man redan kan.
- Högskolans resursfördelningssystem behöver förändras
Idag styr resursfördelningssystemet i huvudsak mot längre programutbildningar för yngre studenter. Lärosäten får mindre ersättning för yrkesverksamma som läser kortare kurser. Det behövs en långsiktig finansiering för att skapa ett kursutbud för arbetsmarknadens behov.
Nu behöver ni politiker fatta beslut som möjliggör den nödvändiga gröna kompetensomställningen för såväl individ som näringsliv. Det måste till för att Sverige fortsatt ska stå stark som kunskapsnation med konkurrenskraftiga företag – och inte minst för att fortsätta gå i bräschen för den livsviktiga klimatomställningen.
Martin Linder
förbundsordförande
Unionen
2022-06-03