Tydliga risker för att Sveriges konkurrenskraft försämras!

Unionen, Sveriges största fackförbund har höga förväntningar på regeringens budgetproposition för 2024. Regeringen navigerar i en svår tid, när utmaningarna är flera och omfattande. Det är helt avgörande att prioritera insatser som stärker arbetsmarknaden, klimatomställningen och svensk konkurrenskraft. Det handlar om att investera i utbildning som skapar bättre möjligheter för kompetensförsörjning och omställning.

Unionen ser både sött och salt i regeringens budgetproposition för 2024.

För det första. Det är bra att staten tar sitt ansvar för att omställningsstudiestödet ska fungera som det är tänkt. Unionen och andra parter på svensk arbetsmarknad har varit bekymrade över de barnsjukdomar som präglat och påverkat handläggningen av omställningsstudiestödet. Allt för många väntar på besked om studiestöd, och nödvändiga pengar för kompetensutveckling och utbildning riskerar att brinna inne. Att CSN nu får en del av de pengar som de har efterfrågat för att klara sitt uppdrag är välkommet men regeringen är fortsatt ansvarig för att säkerställa att handläggningstiderna nu kraftigt minskar. Vi följer frågan noga, för det är en gemensam vårdnad om trygghetsöverenskommelsen, som är viktig för företag, löntagare och samhället i stort.

Det är dock bekymmersamt att de omfattande satsningar på högskolor och universitet som behövs inte återfinns i regeringens budget. Unionen har i undersökningar visat att det finns ett skriande behov av fler utbildningar som är anpassade till yrkesverksammas behov. Det handlar om att ge lärosäten ekonomiska resurser för att utveckla och ett tillgängligt och relevant utbildningsutbud för yrkesverksamma. Ekonomiska medel för validering av yrkeskunskap är en annan investering som regeringen måste prioritera. Idag är det en förlustaffär för högskolor och universitet att validera. Något som är ett problem för den enskilde men också för arbetsgivare som söker rätt kompetens med ljus och lykta. Det är däremot positivt att regeringen aviserar fler platser inom yrkeshögskolan, då yrkeshögskolan har en viktig roll för kvalitativa utbildningar som leder till jobb. Många gånger i dialog med näringslivet om efterfrågan och behov.

För det andra. Det är bra att etableringsjobben kommer på plats, även om det har tagit alldeles för lång tid sedan etableringsjobben som reform presenterades. Det är en insats för de personer som står allra längst från arbetsmarknaden. Personer som har ett behov av såväl utbildning som att faktiskt komma ut i arbetslivet. Etableringsjobben förenar dessa delar. Det är fack och arbetsgivare som har lagt grunden för etableringsjobben och har förbundit sig att hantera avtalen på bästa sätt. När nu pengarna och förutsättningar finns, är det bra förutsättningar för fler vägar till riktiga jobb. 

Det är i sammanhanget anmärkningsvärt och oroande att regeringen i ett läge av stor ekonomisk osäkerhet i övrigt gör betydande nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken. Två miljarder ska sparas på området. Det är särskilt anmärkningsvärt när regeringen gör en egen bedömning av att arbetslösheten kommer att öka 2024. Unionen beklagar att välbehövliga satsningar på arbetsmarknadsutbildning uteblir och att det i stället görs nedskärningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsprogrammen utgör en viktig pusselbit för att trygga kompetensförsörjningen.

För det tredje. Det är bra att regeringen åtgärdar den felaktiga skatten för personer födda 1957. De drabbade får i genomsnitt drygt 2 000 kr mindre i plånboken varje månad under 2023 – en stor summa för de allra flesta. Att en grupp, baserat på födelseår, får betala mer i skatt än andra pensionärer är helt enkelt inte rimligt. Självklart förutsätter Unionen att detta rättas till och ser positivt förändringarna som presenteras i BP24. 

För det fjärde. I livskraftiga demokratier har civilsamhällets en egen, och mångfacetterad, röst. Nedskärningar, oproportionerliga redovisningskrav och ökad statlig kontroll leder till krympande utrymme för civilsamhällets verksamhet. Budgetens förslag om nedskärningar motverkar demokratiutveckling, integration och delaktighet i samhället.  Unionen vill att civilsamhällets självständighet värnas och stärks. Budgetens förslag om nedskärningar bidrar till det motsatta.

Femte och slutligen. Unionen ser med oro på att regeringens klimatpolitiska satsningar inte är tillräckliga för att Sverige ska nå de klimatmål som har antagits. Satsningar på forskning och utveckling, satsningar på kompetens och utbildning är helt avgörande när produktion av varor och tjänster förändras. Sverige ska vara ett land som går före, med innovativa lösningar och en spetskompetens i flera branscher, och leder omställningen till ett hållbart samhälle. Den klimatpolitiska handlingsplanen som läggs fram senare i höst måste visa på en tydligare politisk riktning och innehålla konkreta åtgärder som minskar utsläppen i den takt som krävs för att nå klimatmålen. En bred politisk överenskommelse om energipolitiken behövs. Näringslivet behöver veta vad som gäller för att de stora och långsiktiga investeringar och strategiändringar som krävs ska kunna genomföras, och investeringar och jobb säkras i Sverige.