Unionens ekonomiska förväntningar på regeringen

Sommaren är för många en tid för välbehövlig återhämtning och kanske också ett tillfälle att reflektera över hur man trivs på jobbet. Är jag på rätt plats? Skulle jag kunna byta jobb om jag behöver det? Har jag rätt kunskap och kompetens? 700 000 medlemmar och närmare 30 000 förtroendevalda ger Unionen kunskap och insikt från alla branscher i det privata arbetslivet. Det gör Unionen till den ledande kraften i arbetslivet och därför kan vi med eftertryck ha tydliga förväntningar på den regering som är vald att leda landet.  

Automatiseringen och den digitala utvecklingen går snabbt, det som var nytt för fem år sedan kan vara föråldrat idag. Inte minst sedan AI får effekt i allt större omfattning. Det görs också stora och viktiga investeringar i näringslivet runtom i landet för att klara av att genomföra den nödvändiga klimatomställningen och fortsätta vara konkurrenskraftiga.  

Sammantaget gör detta att allt fler löntagare kommer att behöva utbildning och kompetensutveckling för att kunna utföra nya jobb och förändrade arbetsuppgifter. Sverige behöver skyndsamt investera i utbildning och kompetensutveckling . Det finns inte tid att vänta!  

Det nya omställningsstudiestödet är en möjlighet att med goda ekonomiska förutsättningar stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom ny kunskap och kompetens. Stödet är en central del i den trygghetsöverenskommelse som har ett brett blocköverskridande stöd såväl i riksdagen som hos parterna på arbetsmarknaden. Överenskommelsen är en helhet där alla delar behöver komma på plats och de barnsjukdomar och utmaningar vi ser just nu måste hanteras för att balansen inte ska rubbas.  

För det första är det är oroande att hanteringen av ansökningarna till omställningsstudiestödet tar alldeles för lång tid. CSN har efterfrågat extra resurser från regeringen, något som hittills uteblivit. Vi förväntar oss att CSN:s behov hörsammas och finns med i regeringens budgetproposition för 2024. Personer som söker stödet kan hamna i kläm och pengar riskerar att inte utbetalas och brinna inne då administrationen inte hinner med.  

För det andra måste regering och riksdag se över hur utbildningsutbudet kan anpassas efter yrkesverksamma behov. En förutsättning för att omställningsstudiestödet ska nå sin fulla potential är att det finns ett träffsäkert utbud av kurser att läsa.  

Unionens kompetensbarometer 2023 visar att var tredje privatanställd tjänsteman tror att de någon gång under sitt arbetsliv kommer att behöva öka sin kompetens genom en vidareutbildning de inte kan räkna med att få via sin arbetsgivare. Det är närmare 500 000 privatanställda tjänstemän . Av de som uppger att de behöver vidareutbildning säger sig hela 40 procent behöva vidareutbildning de kommande tre åren. Det ställer krav på utbildningssverige. Idag har högskolor, universitet och yrkeshögskolan inte de förutsättningar de behöver för att möta den stora efterfrågan.  

Regeringen och partierna bakom Tidö-avtalet måste leverera en ekonomisk politik för att Sverige ska klara den akuta kompetensutmaningen.  

Ett annat område där politiken måste ta sitt ansvar handlar om etableringsjobb. Det är en historisk satsning från arbetsmarknadens parter och politiken, som hand i hand har vårdnaden om en väg in till arbetsmarknaden för de som står långt bort från den. Det handlar om flyktingar från Ukraina, nyanlända och de som har stått utanför arbetsmarknaden under flera år. Att arbetsgivare och fackförbund har tecknat ett avtal som gör det möjligt att erbjuda anställning med utbildning under tiden, vilket ska leda till en fast anställning är helt unikt. Det är ingenting som tidigare har funnits med i olika regeringars arbetsmarknadspolitiska satsningar. Att vi nu har en trepartsöverenskommelse, godkänd av EU-kommissionen är en framgång. Det får inte gå i stå, som det nu har gjort. Regeringen behöver avsätta mer pengar för att satsningen ska bli verklighet och göra de eventuella förändringar som kvarstår för att lagar och förordningar ska fungera. Etableringsjobben är ett utmärkt sätt att dels vara en nyckel till kompetensutmaningen, dels öppna en dörr för de personer som idag står långt ifrån den viktiga känslan av att ha en egen försörjning och ett arbete att gå till.  

Ingen regering, som talar om arbetslinjen och värdet av eget arbete, kan försitta den möjlighet som etableringsjobben innebär!