Den senaste tiden har många medlemmar fått sms, där de erbjuds jobb som app-utvecklare – med löfte om lättjänade pengar. Vi har frågat polisens nationella bedrägericentrum om vad det här är, och vad du ska akta dig för.
Publicerad 06 sept. 2023
Många Unionen-medlemmar har nyligen fått ett sms från Swedish PRO Recruitment eller Nordic Recruitment, med löfte om att tjäna enkla extrapengar genom att bli app-utvecklare. Sms:et är skrivet på svenska, men när vi kontaktar dem på det angivna numret, får vi direkt svar av en kvinna som kallar sig Mignon, som skriver på engelska. Hon berättar att jobbet är enkelt att utföra, och trots att du ska vara app-utvecklare behöver du inga förkunskaper. Arbetet tar bara någon timme per dag i anspråk, men du har chans att tjäna dig en rejäl hacka varje månad. Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum har sett många liknande sms de senaste månaderna.
– Det ni visar är något förbättrat i jämförelse med de första varianterna jag såg, där lönen betalades ut i kronor, fast där kronor var gravt felstavat. Så jobbar bedragarna, de förbättrar och förfinar sina metoder snabbt.
Och även om syftet är att du ska känna dig utvald, så skickas meddelandena ut brett.
– Ja, någon sa att de bara skickas ut till jobbsökande, men vi har även fått in dem från personer med fast anställning sedan många år tillbaka. Istället för mass-mejl, skickar de nu ut mass-sms och hoppas på att någon ska nappa.
När vi frågar denna Mignon om vad det är för app man ska jobba med, får vi höra att det är för Ericsson, men länken är en påhittad adress, ericsson-app.cc.
– Det är ett vanligt grepp, de hittar på sajt- och mejl-adresser som är förvillande lika de riktiga. Det ser vi i flera olika typer av bedrägerier, även när man försöker ”sälja” saker på nätet, som märkesvaror till betydligt bättre pris men där du inte får varan.
När vi frågar om betalningen, så sägs man få pengar i kryptovalutan USDT.
– Tidigare hängde man ofta upp sig på bitcoin, men den valutan har fluktuerat väldigt i värde. USDT är fast knuten till dollarn, och ska därför inge mer förtroende, säger Lotta Mauritzon.
Hur vet man att det här är ett bedrägeri, det kan ju också vara en jättechans att tjäna extrapengar?
– Det skulle det kunna vara. Det kan också vara så att du faktiskt får betalt i början. Vår bedömning är att det är en form av pyramidspel där du ska rekrytera andra för att få betalt. Det kan också vara så att du snart hamnar i skuld till de här personerna. Du kan exempelvis behöva betala för att få använda vissa verktyg, som gör att du tjänar ännu mer pengar, men snart står du i skuld.
Ja det finns det olika teorier om vad bedragarna vill komma åt. Lotta Mauritzon nämner även hur artister köpt fejkade lyssningar på Spotify.
– Det här kan ha kopplingar till något liknande. Det kan också vara ett sätt för reklamföretag att se till att man får så många klick på en annons som man lovat sina kunder. Istället för en dator har man en massa personer som fixar klick.
Så vad är ditt tips?
– Det finns inga genvägar. Ska du tjäna mycket pengar så måste du jobba hårt, så gör en rimlighetsbedömning. Googla på företagsnamnet. Finns företaget på riktigt, så kontakta dem och fråga hur deras rekryteringsprocess ser ut, säger Lotta Mauritzson.
Nästa artikel
Nyligen upptäckte it-företaget Tietoevry att hackare hade tagit sig in i deras system. Attacken drabbade en mängd myndigheter och företag, som Systembolaget, Granngården, Rusta och Stadium samt lönesystemet Primula. Tietoevry menade att det inte var deras säkerhet och system det var fel på, utan att hackarna hade kommit in på annat sätt.
– Än verkar ingen veta exakt vad som hände, men man har hintat om att den skadliga programvaran kan ha kommit in via den mänskliga faktorn. Många företag jobbar mycket med it-säkerhet och är noga med vem man släpper in i byggnaden, men glömmer vad jag kallar den mänskliga brandväggen som är mottaglig för desinformation och falska uppgifter, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet, samt projektleder Faktajouren vid medieinstitutet Fojo.
Ja, i jobbet gäller det nu för tiden att vara vaksam på desinformation och angrepp utifrån.
– Det kan vara något så enkelt som att du får ett mejl om en försenad leverans med en uppmaning om att klicka här.
Ett sätt är att använda sig av en vilseledande identitet, där bedragaren påstår sig vara någon annan – och eftersom fifflaren har skapat en trovärdig Linkedin-profil så kan lögnen vara svår att se igenom.
– Eller så låtsas någon komma från en legitim organisation eller myndighet. Får man mejl från dem, och går in på deras sajt, kan man tro att informationen är vederhäftig, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors om att vi alla är del av en större spelplan.
Bedragarna kan sprida uppgifter om att din chef har tagit emot mutor, för att undergräva personens trovärdighet. Eller så förtalar man en kvinna i din organisation genom att säga att hon är en ”kompisrekrytering”, och därmed saboteras hennes kredibilitet.
– Ett annat känt exempel är från Frankrike, där man skulle byta ut gamla elmätare hos folk till nya, fjärrstyrda. Då dök det upp en konspirationsteori om att mätarna innehöll mikrofoner så att elbolaget, ja, till och med presidenten, skulle kunna avlyssna familjer. Även om få trodde på detta så såddes det tvivel, bolaget tappade tillförlitlighet. Och vissa trodde på konspirationen fullt ut och kunde säga saker som ”försöker du komma in hemma hos mig skjuter jag skallen av dig.”
Andreas säger att det finns en överlappning mellan hat, hot och desinformation.
– De som förut skrev insändare kan vara riktigt obehagliga personer på sociala medier, vilket drabbar många tjänstemän .
Informationspåverkan kan även användas för att komma åt affärshemligheter.
– Absolut, såväl budgetdokument som forskningshemligheter kan vara eftertraktade. Eller som nu när Sverige ska satsa på försvarsindustrin. Då finns det information som är superattraktiv för aktörer utanför våra landsgränser, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors.
Så vad kan du göra för att skydda dig? Jo, lär dig mer om hur desinformation och informationspåverkan. Och bli en god källkritiker. Det är viktigt att kunna skilja på sant och falskt, och att förstå att vissa källor är bättre än andra.
– Men jag vill även slå ett slag för källtilliten. Det vill säga att också våga lita på källor och varandra. För vi vill inte ha ett samhälle som drivs av misstänksamhet. Ofta är det just vad våra antagonister vill; att vi alla ska bli misantroper som börjar misstro varandra.
Att vara källkritisk är ett sätt att värna både det öppna fria samhället och din arbetsgivare.
(Källa: Fojo och Myndigheten för psykologiskt försvar)
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
