Med - tyvärr alltför jämna mellanrum - återkommer förslag som på olika sätt hotar eller underminerar fackens rätt att vidta stridsåtgärder till förmån för den fria rörligheten eller näringslivsintressen. Det är därför oroande att EU-kommissionen genom ansvarig kommissionär nu återigen uppvaktar medlemsländerna med ett budskap om att det är viktigt att vidta åtgärder för att mildra strejkers inverkan på det samlade flygnätet i sommar. Unionen har uppmanat svenska regeringen att markera mot detta och det är tyvärr inte första gången som kommissionen överväger begränsningar i stridsrätten till förmån för flygets fria rörlighet. En liknande rekommendation kom från EU-kommissionen 2017 då kommissionen uppmanade medlemsländerna att skydda överflygningar och garantera att dessa kunde fullföljas till 100 %. Hösten 2022 verkade kommissionen umgås med liknande tankar där stridsrätten skulle få stå tillbaka till förmån för intressen om fri rörlighet på den inre marknaden.
Vi noterar nu också en oroande utveckling med begränsningar av strejkrätten i Europa
Vi noterar nu också en oroande utveckling med begränsningar av strejkrätten i Europa, där Storbritannien sannolikt är det exempel som fått mest utrymme i massmedia och där den samlade europeiska fackföreningsrörelsen markerat kraftfullt mot attackerna. Men också bland flera av EU:s medlemsstater finns exempel, såsom Belgien där fackförbund gick ut i landsomfattande demonstrationer 22 maj i år i protest mot förslag som nu behandlas, och i vårt grannland Finland, där förra årets sköterskestrejk ledde till förändrad lagstiftning som inskränkte strejkrätten.
Det ligger i vårt fackliga DNA att noga bevaka alla politiska initiativ och förslag som kan få påverkan på stridsrätten. Vi ser därför med oro på denna utveckling och kan konstatera att vi varje dag behöver vara vaksamma och redo att den försvara den grundläggande stridsrätten.
Rätten att vidta stridsåtgärder är en helt central del av föreningsfriheten
Varför? Jo, för att rätten att vidta stridsåtgärder är en helt central del av föreningsfriheten. Denna grundläggande rättighet skyddas såväl av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 28) som av Europakonventionen (artikel 11) liksom av den svenska grundlagen. Man får inte heller glömma att även arbetsgivaren åtnjuter denna grundläggande rättighet.
Unionens grundinställning och ambition på den svenska arbetsmarknaden är att alltid lösa frågor genom att förhandla och komma överens. Men när vi hamnar i ett läge där vi trots stora ansträngningar inte lyckas nå en uppgörelse har vi konfliktåtgärder som ett yttersta påtryckningsmedel som vi kan och under rätt förutsättningar inte tvekar att använda. Hur och var en konflikt sker är aldrig en slump utan resultatet av avtalsläget, vilken typ av fråga det gäller och noggranna överväganden. En aspekt i det arbetet är att säkerställa att en konflikt inte innebär direkt samhällsfara, men även andra delar behöver beaktas och vi är naturligtvis ansvarsfulla i hur ett konfliktvarsel läggs, vilka arbetsplatser och funktioner som berörs.
Samtidigt är själva tanken att en stridsåtgärd ska få effekt. Den ska inte gå obemärkt förbi utan är till sin natur ägnad att påverka motparten när vi kämpar för bättre arbetsvillkor för våra medlemmar i viktiga frågor som t. ex. arbetsmiljö, arbetstider eller lönen.
Rätten att strejka är inte absolut men varje inskränkning och begränsning måste vara mycket noga avvägd i förhållande till andra intressen för att anses berättigad. Av Europadomstolens och EU-domstolens praxis följer att en inskränkning av strejkrätten förutsätter att följande krav uppfylls: inskränkningen måste ha stöd i lag, den måste vara proportionerlig och nödvändig i ett demokratiskt samhälle.